I denna uppsats undersöks tre olika informationstexter från CSN, Försäkringskassan och Diskrimineringsombudsmannen ur ett klarspråksperspektiv. CSN:s och Försäkringskassans texter är utformade som informationsblad medan DO:s text är en artikel på myndighetens hemsida. För att analysera texterna används Klarspråkstestet, vilket är en kvalitativ textanalysmetod som kan användas för att klarspråksanpassa myndighetstexter. Resultatet visar att alla tre texterna för det mesta följer riktlinjerna för klarspråksarbetet. CSN:s text visar någon brist när det gäller styckeindelning. Försäkringskassan visar brister i rubricering, omtal och till viss del stavning. DO:s text visar brister i tilltal, omtal och till viss del rubricering. Resultatet visar vidare att skillnaderna mellan texterna är relativt små, vilket tyder på att klarspråksarbetet har fått en effekt på hur myndighetstexter skrivs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-323253 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Maouane, Younes |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds