I denna undersökning studeras koloniträdgårdens plats i samhället utifrån kolonister och kommunen med fokus på sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter. Undersökningen bygger på 9 kvalitativa intervjuer varav 8 intervjuer varit med kolonister från en koloniförening och en intervju med en kommunanställd. Intervjuerna knyts till teorier om ekologiska och sociala faktorer som påverkar människor utifrån ett socioekologiskt hållbarhetsperspektiv i staden. Från intervjuerna har ett urval gjorts utifrån teman som behandlar sociala och ekologiska aspekter som sedan diskuteras för att belysa de faktorer som återfinns i teorin och kopplingen mellan den koloniträdgård som undersökts. Undersökningen visar på att koloniträdgården fungerar som platsskapande och att sociala relationer skapas mellan kolonister som i vissa fall kan leda till privata umgängesrelationer. Undersökningen har även visat på att de flesta har sin kolonilott på grund av de ekologiska faktorer som en kolonilott tillför. Kolonisterna odlar egen frukt och grönsaker vid sina odlingslotter, flera gynnar den biologiska mångfalden då de värnar om pollinerande insekter på olika sätt. De sociala aspekterna men i synnerhet de ekologiska aspekterna är den främsta anledningen till att kolonisterna har en kolonilott. Undersökningen visar att koloniträdgårdar bidrar till socioekologiskt hållbara aspekter för staden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-446612 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Gustafsson, Jenny |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0027 seconds