Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om förskollärares syn på sina arbetssätt och förhållningssätt kring barnens språkutveckling vid högläsning. Vi upplever att högläsning är en central del i barnens språkutveckling och uppfattar att många förskollärare saknar kompetens inom området. Högläsningen har omformulerats och lagts till som ett nytt läroplansmål i den nya läroplanen för förskolan, Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter (Lpfö18, 2018, s.8). Vi anser att det är viktigt att få kunskap och kompetens om hur förskollärare kan arbeta med planerad högläsningen som aktivitet i verksamheten. Vidare har studien byggts på en enkätforskning och utgått från ett bekvämlighetsurval då enkäten lades upp på ett förskollärarforum. Enkäternas frågor utformades som strukturerade frågor och påståenden, där respondenterna kunde svara instämmer helt, instämmer delvis, eller instämmer inte. Respondenterna fick även frågor där de kunde svara med egna ord utifrån sina erfarenheter. Datamaterialet samlades in och analyserades i olika diagram som presenteras i analysdelen. Studien utgår från den sociokulturella teorin, då dess centrala begrepp är språkutveckling, mediering och proximala utvecklingszonen. Barnen lär sig i interaktion med vuxna i sin närhet, sina vänner, nära och kära. De imiterar sina vänner i kamratkulturen på förskolan och lär sig utav varandra, därför kändes denna teori relevant till vår studie om högläsning och språkutveckling. Resultatet som framkom i vår studie var att det fanns skillnader i hur förskollärare arbetar med högläsning gentemot yngre samt äldre barn och förskollärares syn på högläsning som en planerad aktivitet. Många förskollärare i studien uppfattade att de hade högläsning som planerad aktivitet för att språkfrämja barnen dagligen, men vid deras svar om hur detta planerades var överhängande svar vid läsvilan. En tolkning av dessa svar var att högläsning med språkutvecklande samtal som aktivitet var mer planerad med de äldre barnen, medan de yngre barnen mer hade läsvila som en lugn aktivitet och färre samtal tillsammans med förskollärare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-461327 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Öhlund, Gunilla, Ahlgren, Petra |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds