Kritik riktad mot västerländska skolsystem som reproducerande av postkoloniala strukturer i form av euro- och etnocentrism har länge varit på agendan. Mekonnen Tesfahuney (1999) kritiserar utbildningssystemen för dess inrättande av monokulturella skolor inom vilka postkoloniala strukturer upprätthålls. I Finland har kritiken riktats mot läroplanen för att vara reproducerande av samma strukturer vilket även uppmärksammats i media. Syftet med denna studie är att diskutera hur postkoloniala strukturer gör sig bekända i elevers resonemang kring frågor om hållbar utveckling i de nationella proven i geografi för årskurs 9. För att gå till väga med detta har en diskursanalys av insamlade elevsvar från arkiven vid Blåsenhus genomförts. Resultatet visar att elevernas resonemang i stora drag påverkas av hur provfrågan är formulerad samt vilka perspektiv och nyckelord de förväntas utgå ifrån. Således är det ofta förekommande att eleverna visar tecken på eurocentriska tankegångar på grund av provfrågans polariserande natur. Däremot kan det även utläsas tendenser till ett euro- och etnocentriskt resonemang i frågor där eleverna inte tilldelats dessa perspektiv. Tidigare forskning har visat att hur provfrågans formulering kan utgöra en framgångsfaktor för ett utvecklat svar när de aktiveras emotionellt genom dagsaktuell och historiskt relevant information om diverse samhällsproblematik.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-522066 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Sundholm, Tim |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0015 seconds