• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 44509
  • 20976
  • 13458
  • 12352
  • 7000
  • 2248
  • 2062
  • 1244
  • 766
  • 759
  • 613
  • 471
  • 418
  • 411
  • Tagged with
  • 29701
  • 10157
  • 9884
  • 6075
  • 5645
  • 5373
  • 4892
  • 3752
  • 3532
  • 3298
  • 3181
  • 3100
  • 2861
  • 2828
  • 2776
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Arkitektur-beskrivelse for AHEAD / Architecture description for AHEAD

Refnin, Lars Olav January 2006 (has links)
<p>Rapporten er skrevet fordi AHEAD prosjektet ser behovet for et ADL til automatisk plassering av HW moduler og SW moduler innad på en FPGA. AHEAD er en videretuvikling av Amibesense, men inneholder ingen generell prosessor, men kun en FPGA i sin basestasjon. AADL skal i stor grad ha den samme funksjonalitet i AHEAD som et ADL har for SW. Dette vil si at AADL skal beskrive en arkitektur av HW moduler og SW program sammen, heretter kalt system. Et problem med dette er at det ikke finnes noen ADL’er for HW og dette må derfor utvikles. ADL-språkene har et innebygd problem; En spesifikasjon kan aldri bli bedre enn den tid og kostnad som er lagt ned i spesifikajsonen. Rapide er det språket som i dag eksistere som er nærmest den funksjonalitet som er ønsket i AADL. Rapide er ikke et rent ADL, men kan også brukes til simulering og verifisering på oppførselsnivå. Kompilatoren til AADL trenger ikke å ha fri grammatikk og semantikk. Nøkkelord og topp-ned kompilasjon er derfor å foretrekke. FPGA-verktøyene som eksisterer i dag støtter dynamisk rekonfigurering. Men de setter krav til klokke, benytter buss makroer og at man bruker det verktøy som Xilinx har utviklet. AADL setter krav til AHEAD-arkitekturen, designeren og modulene som skal benyttes. Kravene AADL setter er en samling av HW og SW sine funksjonelle krav til AHEAD. Alle filer som blir brukt i AHEAD må være eksekverbare uten behov for mer behandling. Grensesnittet AADL legger opp til er ICA, som krever at modulene tilegenet AHEAD er designet for dette grensesnittet. Kommunikasjonsprotokollene til AHEAD må være ferdig definert til bruk i AADL da det valgte abstraksjonsnivået krever dette. Definisjonen av en kommunikasjonsprotokoll må skje utenfor AADL. Antall grensesnitt og kommunikasjonsprotokoller en modul har vil ikke ha noen innvirkning for hvordan AHEAD tolker AADL koden. Målet er at AADL koden holdes enkel med få innebygde funksjoner og med et topp-ned komiplator for øyet.</p>
12

Arkitektur-beskrivelse for AHEAD / Architecture description for AHEAD

Refnin, Lars Olav January 2006 (has links)
Rapporten er skrevet fordi AHEAD prosjektet ser behovet for et ADL til automatisk plassering av HW moduler og SW moduler innad på en FPGA. AHEAD er en videretuvikling av Amibesense, men inneholder ingen generell prosessor, men kun en FPGA i sin basestasjon. AADL skal i stor grad ha den samme funksjonalitet i AHEAD som et ADL har for SW. Dette vil si at AADL skal beskrive en arkitektur av HW moduler og SW program sammen, heretter kalt system. Et problem med dette er at det ikke finnes noen ADL’er for HW og dette må derfor utvikles. ADL-språkene har et innebygd problem; En spesifikasjon kan aldri bli bedre enn den tid og kostnad som er lagt ned i spesifikajsonen. Rapide er det språket som i dag eksistere som er nærmest den funksjonalitet som er ønsket i AADL. Rapide er ikke et rent ADL, men kan også brukes til simulering og verifisering på oppførselsnivå. Kompilatoren til AADL trenger ikke å ha fri grammatikk og semantikk. Nøkkelord og topp-ned kompilasjon er derfor å foretrekke. FPGA-verktøyene som eksisterer i dag støtter dynamisk rekonfigurering. Men de setter krav til klokke, benytter buss makroer og at man bruker det verktøy som Xilinx har utviklet. AADL setter krav til AHEAD-arkitekturen, designeren og modulene som skal benyttes. Kravene AADL setter er en samling av HW og SW sine funksjonelle krav til AHEAD. Alle filer som blir brukt i AHEAD må være eksekverbare uten behov for mer behandling. Grensesnittet AADL legger opp til er ICA, som krever at modulene tilegenet AHEAD er designet for dette grensesnittet. Kommunikasjonsprotokollene til AHEAD må være ferdig definert til bruk i AADL da det valgte abstraksjonsnivået krever dette. Definisjonen av en kommunikasjonsprotokoll må skje utenfor AADL. Antall grensesnitt og kommunikasjonsprotokoller en modul har vil ikke ha noen innvirkning for hvordan AHEAD tolker AADL koden. Målet er at AADL koden holdes enkel med få innebygde funksjoner og med et topp-ned komiplator for øyet.
13

Naval Architecture

Tretow, Claes January 2015 (has links)
Den inledande delen av denna artikel utgörs av en essä om dagens handelssjöfart. Texten har till uppgift att sätta hela det presenterade arbetet i ett sammanhang. Vad som beskrivs är essentiella delar för sjöfartens uppbyggnad och dess viktiga roll i ett globalt samhälle. Dessutom formuleras visioner för sjöfarten i en framtid präglad av stora ekonomiska och miljörelaterade utmaningar. Vidare presenteras en projektering av ett rorofartyg med kapacitet att lasta 6000 bilar. Denna del visar ett tillvägagångssätt för design av fartyg med hjälp av vedertagna metoder från skeppstekniken. Fartyget har dimensionerats för att uppfylla de krav som finns formulerade av International Maritime Organization i termer av stabilitet, fribordshöjder och fartygets uppdelning i vattentäta sektioner. Projekteringen innehåller också en dimensionering och modellering av en propeller till fartyget som bygger på bladelementteori. En värld beroende av fossila bränslen är inte en hållbar värld. Förbränningen av icke förnybara energiråvaror bidrar till global uppvärmning och instabilitet i klimatet. Europeiska Unionen och G8-länderna har ett gemensamt mål om att minska koldioxidutsläppen till år 2050 med 80 % från nivåerna år 1990. Vad den slutliga delen av arbetet innehåller är en konceptstudie av möjliga framtida framdrivningssystem. I konceptet har en modell tagits fram som bygger på att flera alternativa framdrivningsmetoder samverkar för att kunna skapa en emissionsfri framdrivning.
14

Naval Architecture

Olsson, Erik January 2015 (has links)
Denna rapport består av tre delrapporter. Den första delen beskriver fartygsindustrin både generellt över hela världen men också med visst fokus på den svenska industrin och dess speciella förutsättningar och möjligheter. Det är i huvudsak en nulägesbeskrivning, som bara försiktigt blickar framåt mot framtida utmaningar framförallt inom miljöområdet. Den andra delen är en inledande fartygsprojektering av ett fartyg för att lösa en specifik tranportuppgift. Uppgiften bestod i att frakta 60 trailers åt varje håll från Ruhr-området till Vänern varje vecka med ett eller flera fartyg. Den beskriver avvägningarna som har gjorts mellan ekonomi, miljöhänsyn och snabbhet. För att hålla en rimlig tidtabell föreslås fyra fartyg användas där varje fartyg är 87 meter långt och deplacerar 1800 m3 s och kan transportera 15 trailers på väderdäck. Förslaget jämförs också mot alternativet att frakta dessa trailers med dragbilar på motorväg med kraftig köbildning, en av förutsättningarna i uppgiften. Den tredje och sista delen är en utredning av de stötar och vibrationer som uppkommit ombord på kustbevakningens utsjörib KBV 476 under sommaren 2013. KTH har placerat utrustning för att mäta fartygets kurs, fart, position samt acceleration i alla tre dimensioner på fyra platser i fartyget. Rapporten undersöker kopplingarna mellan fart, kurs samt väder och vibrationernas storlek. Vidare jämförs vibrationerna med de arbetsmiljölagar som finns i EU och Sverige samt arbetsmiljön för en annan grupp med liknande problem, bussförare som passerar fartgupp. Det har visat sig att de flesta riktigt kraftiga stötar uppstår då man åker rakt eller nästan rakt mot vågorna i ungefär 35 knops hastighet. Dessutom verkar det som att även de mindre vågorna kan orsaka hälsoproblem efter lång tid.
15

NAVAL ARCHITECTURE.

Jonsson, Anna January 2013 (has links)
Arbetet syftar till att oversiktligt beskriva varldens sjofart, studera bladelementteori i en propellerstudie, forprojektera ett handelsfartyg som ska frakta 12 000 TEU ( Twenty{Foot Equivalent Unit) mellan Rotterdam och Singapore pa 40 dagar, samt att utreda regelverket EEDI ( Energy Eciency Design Index ) som ska leda till energieektivisering av sjofarten. Undersokning av sjofarten visar att kostnadseektiva sjotransporter har drivit pa utvecklingen mot en globaliserad varld. Tack vare sjofarten har industrier kunnat etablera sig pa nya omraden, men negativ miljopaverkan ar fortfarande ett problem. Under projekteringen visas att containerfartygets huvuddimensioner uppfyller krav pa lastutrymme och begransningar i Suez{kanalen. Djupgaende och fribord kan andras, men fribord liksom antal vattentata sektioner bor undersokas vidare. Fartyget ar nagot kursinstabilt. Tyngpunkten i vertikalled har en felmarignal pa knappt fyra meter. Propellern har en relativt lag verkningsgrad pa 58%, utrymme nns att optimera losningen. Transporten ar miljomassigt hallbar jamfort med andra transporttyper. Studien av EEDI visar att containerfartygets approximativa CO 2{utslapp pa 10{20 gCO 2/(tonkm) bor sankas till under 5.4 gCO2/(tonkm), exempelvis genom optimerad propellerlosning och motorval. Pa lang sikt kan EEDI minska utslapp av koldioxid fran varldens fartygsotta om det forbattras i enlighet med att ny teknik utvecklas och genom att anvanda den lardom som erhalls. / En ingenjor som arbetar inom omradet marin teknik kan vara allt ifran maskinist och driftsingenjor till skeppsbyggare. Arbetsplatser kan forutom till sjoss vara i exempelvis tillverknings- och processindustrin, eller inom hamn- och rederiverksamhet. Detaljkunskap varierar med omrade, men gemensamt for alla inriktningar ar grundlaggande kunskap om sjofart, skeppsteknik och hallbar utveckling. Syftet med arbetet ar att behandla fyra omraden inom marin teknik: sjofart, propellermodellering, forprojektering av fartyg och energieektivisering av fartyg. Arbetet ar en introduktion till omradet marintekniska system och skeppsbyggnad, och malet ar att med ingenjorsmassiga medel och fardigheter undersoka och losa problem kopplade till detta omrade. Forst sker en allman orientering pa sjofartsmaknaden. Varldens sjofart unders oks i termer av olika sjofartsmaknader och sjofartens aktorer. Det globala transportarbetet, huvudsakliga transportvagar och svenska aspekter for olika marknader utreds, liksom sjofartsaktorernas olika roller. Aven dagens storsta miljorelaterade problem med sjofart undersoks, ochatgarder for att handskas med problemen studeras. En propellerstudie genomfors, dar bladelementteori anvands for att analysera en fartygspropeller. Eektbehov och framdrivning undersoks, och styrkor och begransningar med bladelementteori diskuteras. Under propellermodelleringen implementeras teorin aven i berakningsprogrammet Matlab. Arbetet redovisas i Bilaga 2. Resultat och kunskap fran propellerstudien anvands i arbetets andra del, forprojektering av ett handelsfartyg. Forprojekteringen behandlar transportscenariot att frakta 12 000 TEU ( Twenty{Foot Equivalent Unit) mellan Rotterdam och Singapore pa 40 dagar. Bland annat undersoks stabilitet, motstand och eektbehov, samt framdrivning for handelsfartyg. Bivillkor, som att ta hansyn till fysiska begransningar i hamnar och folja internationella regelverk om intaktstabilitet och vattentata sektioner, samt att studera losningen ur ett hallbarhetsperspektiv, behandlas ocksa under forprojekteringen. Arbetets sista del handlar om energieektivisering av fartyg. Sjotransporter ar miljomassigt komplicerade och darfor gors en studie av IMO:s framtagna regelverk EEDI, ett regelverk som tradde i kraft i ar och syftar till att minska utslapp av vaxthusgasen CO 2 fran varldens sjofart. Fragorna "Vilka energieektiviseringar kan komma av EEDI?" och "Vilken problematik nns kopplad till EEDI?" besvaras, och det tidigare projekterade fartyget undersoks i termer av energieektivisering.
16

Wearing Architecture

Ingvert, Erik January 2015 (has links)
Wearing Architecture is my search of the real potential in combining architecture with clothing design. In a world where our mobility is constantly increasing, this spatial investigation looks for ways to carry your personal space with you, on you. The project consists of making and analyzing 13 full-scale prototypes, to test spatiality applied on clothes. The main themes of research have been wearable structures for space and collective clothing.   The project started as a personal challenge. Two fields of great interest, architecture and clothing design, both serving as cover for the human body on different scales and with different properties. What potential lies in the combining of the two fields? Could there be more than superficially talking about clothes as “architectural”? How could one work along that border?   My method of research has been continuously making simple prototypes in full-scale, where I’ve been able to quickly test different approaches to the subject of investigation. The method has been good in immediately trying out ideas, but the process also gave insights to take with me in my future as an architect. / Wearing Architecture är min jakt på potentialen i att kombinera arkitektur med kläddesign. I en värld där vår rörlighet ständigt ökar letar denna undersökning efter sätt att bära med sig sitt personliga rum. Projektet gick ut på att göra och analysera 13 fullskaliga prototyper, för att testa rumsligheter applicera på klädesplagg. De huvudsakliga temana var bärbara strukturer för rumsligheter och kollektivt bärande.   Projektet började som en personlig utmaning. Två områden av stort intresse, arkitektur och kläddesign, båda skydd för den mänskliga kroppen på olika skalor och med olika egenskaper. Vilka möjligheter kan finnas i att kombinera de två fälten? Kan där finnas mer än att ytligt tala om kläder som ”arkitektoniska”? Hur skulle man kunna arbeta längs gränsen?   Skapandes enkla prototyper i skala 1:1 har jag snabbt kunnat testa olika angreppssätt, men arbetssättet har också gett insikter som jag kan ta vidare i mitt arbete som arkitekt.
17

Naval Architecture.

Johansson, Jonas January 2011 (has links)
Detta arbete är sammandrag från tre olika rapporter. Den första är Sjöfartsessän som beskriver den moderna sjöfarten och hur den är uppbyggd. Vad som fraktas och vilka som bedriver verksamheten. Den andra delen är en fartygsprojektering. Ett eller flera fartyg skall projekteras för att lösa en transportuppgift. Här görs allt ifrån analyser över fartygsdimensioner till stabilitetsberäkningar och motståndsprediktering.
18

Modern Trends in Resort Architecture

Nicolosi, Danielle January 1999 (has links)
No description available.
19

A mini cell architecture for multimedia systems

Lunn, Andrew Stuart January 1995 (has links)
No description available.
20

Nanoscale architecture for molecular electronic applications

Berry, Martial January 2004 (has links)
No description available.

Page generated in 0.1937 seconds