Le projet européen ANGELS a pour but de construire un robot anguille capable de naviguer par le sens électrique et de se scinder en plusieurs mono-agents pour des besoins d'exploration. Dans le cadre de ce projet, mon travail a consisté à élaborer un modèle de perception inspiré du poisson électrique, le challenge étant de faire de ce modèle un modèle de perception rapide et embarquable pour une détection en ligne par un engin sous-marin robotisé équipé du modèle. Deux modèles de perception ont été construits, s'appuyant tous deux sur une géométrie simple mais réaliste de capteur. Les deux modèles baptisés "modèle poly-sphérique " et " modèle des réflexions " provenant respectivement d'une intuition physique et d'une méthode mathématique appropriée se calibrent une fois pour toute avec un simulateur électrique, pourrevêtir in fine une forme analytique. Couplés aux modèles existant de réponses électriques d'objets, les modèles de perception ont permis de faire effectuer à un robot capteur des tâches basiques d'évitement et de détection, ce qui est à ce jour une première dans l'histoire. En parallèle, nous avons développé un formalisme générique de réponse d'objet permettant d'étendre le champ d'applicabilité des modèles de perception. Enfin, nous avons commencé à estimerl'impact d'une géométrie complexe de capteur présentant de larges surfaces isolantes sur la mesure pour envisager la modélisation du sens électrique par un capteur de forme arbitraire.

Le but de mon travail de thèse est de concevoir de nouveaux codeurs d'images inspirées de la rétine. En effet, alors que la question du codage est importante pour l'économie d'énergie et de bande passante, nous sommes convaincus que peu est encore à gagner si aucun changement n'est fait dans la philosophie qui sous-tend la conception de la nouvelle image codeurs / décodeurs. Donc, mon travail vise à jeter les bases de la conception de l'image originale et les systèmes de compression vidéo qui sont basées sur des modèles de systèmes visuels biologiques. Ici, nous allons nous concentrer sur la rétine comme il est l'organe responsable de l'acquisition du stimulus visuel et le premier dispositif de codage dans le système visuel humain. Le sujet traité est très difficile et motivant pour deux raisons principales. La première est que les techniques de compression vidéo sont aujourd'hui indispensables pour la plupart des équipements standards tels que HDTV et DVD, et que le récent progrès technique nous permet d'imaginer des schémas de codage plus sophistiqués. Le second est que les récentes découvertes en neurosciences sur le système visuel humain pourrait être une source d'inspiration pour proposer de nouvelles idées, surtout si nous sommes en mesure de mieux comprendre le code neural de la rétine. Ainsi, nous nous attendons à une approche interdisciplinaire qui peut aider à atteindre nos objectifs. Cette approche permettrait de combiner les techniques de traitement du signal et les connaissances acquises par les neurophysiologistes. Nous espérons que ce travail va conduire à de nouveaux algorithmes de codage qui vont au-delà des normes.

Ce travail présente des contributions théoriques et appliquées dans le contexte des systèmes dynamiques discrets vus comme modèles des réseaux de régulation biologique. En mettant en avant le fait qu'accroître les connaissances du vivant nécessite aujourd'hui de mieux comprendre les propriétés mathématiques qui le régissent, il développe diverses réflexions menées en bio-informatique théorique en se fondant sur le formalisme des réseaux d'automates, notamment booléens. Les trois principaux thèmes abordés sur ces réseaux sont la robustesse environnementale, la combinatoire comportementale et la robustesse structurelle. La robustesse environnementale est notamment évoquée à travers une étude de la manière dont les réseaux d'automates réagissent face à l'influence de conditions de bord fixées (on y retrouve une généralisation au cas non-linéaire d'un résultat connu dans le domaine des automates cellulaires). La combinatoire comportementale est quant à elle abordée par les cycles d'interaction dont on connaît l'importance sur la dynamique des réseaux. Pour ces motifs particuliers et leurs intersections sont présentées des caractérisations combinatoires de leur comportement asymptotique en parallèle, qui font ensuite l'objet de comparaisons. Enfin, le thème de la robustesse structurelle est traité au travers du concept de graphe de transition général, qui a mené à mettre en évidence tous les comportements possibles des cycles d'interaction, à donner une classification de la robustesse des réseaux vis-à-vis de leur asynchronisme/synchronisme, de laquelle se sont imposées des études plus précises sur le rôle de la non-monotonie dans ces réseaux.

<p>Denna uppsats behandlar prissättningen av reklamutrymme på bio. Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för hur SF Media, vilka är den störta aktören på svensk bioreklammarknad, prissätter reklamutrymmen på bio i praktiken ur ett tjänsteperspektiv. Datahar samlats in genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med representanter från SF Media. Slutsatserna som dragits är att SF Medias prissättning påverkas av både interna och externa faktorer. SF Media tillämpar en kundbaserad prissättningsstrategi där värdet för kunden styr. Det slutgiltiga priset fastställs efter förhandling mellan säljare och köpare där förhandlingsmöjligheten är stor. Prissättningen på SF Media gör det möjligt för olika kunder att köpa samma tjänst till olika pris vilket gör att kunder prisdiskrimineras framförallt genom att kunder erbjuds rabatter vid större köp.</p>

<p>Prestationsmätning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mätningen så att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes där vi argumenterar att storytelling kan hjälpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmåttsystem.</p><p>Uppsatsen belyser själva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anställda. Även begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan användas för att tydliggöra organisatoriska mål internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod. Den absoluta merparten av datan utgörs av primärdata genom personliga intervjuer med VD, HR-ansvarig samt biografchefer i SF bio AB. Det empiriska kapitlet visar på att ledningen i SF bio AB menar på att biografcheferna i relativt stor utsträckning är involverade i målen. Något som inte stödes i intervjuerna med biografcheferna.  Arbetet med Storytelling förefaller dock ha en positiv inverkan på företaget. Arbetet inom de olika biograferna skiljer sig dock i många mer eller mindre väsentliga avseenden.</p><p>Av undersökningen att döma finnes en del tecken som tyder på att SF bio ABs BSC i grunden är mer tvingande än möjliggörande. Vi finner även stöd för att arbetet med storytelling ger positiva effekter i verksamheten. Resultatet vi kommer fram till visar på tecken att arbetet med storytelling i SF bio AB i många avseenden bidrar till att skapa och förstärka möjliggörande karaktärer i SF bio ABs BSC.</p>

Prestationsmätning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mätningen så att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes där vi argumenterar att storytelling kan hjälpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmåttsystem. Uppsatsen belyser själva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anställda. Även begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan användas för att tydliggöra organisatoriska mål internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod. Den absoluta merparten av datan utgörs av primärdata genom personliga intervjuer med VD, HR-ansvarig samt biografchefer i SF bio AB. Det empiriska kapitlet visar på att ledningen i SF bio AB menar på att biografcheferna i relativt stor utsträckning är involverade i målen. Något som inte stödes i intervjuerna med biografcheferna.  Arbetet med Storytelling förefaller dock ha en positiv inverkan på företaget. Arbetet inom de olika biograferna skiljer sig dock i många mer eller mindre väsentliga avseenden. Av undersökningen att döma finnes en del tecken som tyder på att SF bio ABs BSC i grunden är mer tvingande än möjliggörande. Vi finner även stöd för att arbetet med storytelling ger positiva effekter i verksamheten. Resultatet vi kommer fram till visar på tecken att arbetet med storytelling i SF bio AB i många avseenden bidrar till att skapa och förstärka möjliggörande karaktärer i SF bio ABs BSC.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla. Utifrån dessa perspektiv har vi kunnat analysera vilken typ av ledningsstil de biografansvariga har. Det resultat vi kommer fram till, är att majoriteten av SF Bios biografansvariga är karismatiska ledare sett till deras ledningsstil. Trots SF Bios tydliga arbetsbeskrivningar och policys som utgör begränsningar, är det karismatiskt ledarskap som är den mest frekventa ledningsstilen.

Denna uppsats behandlar prissättningen av reklamutrymme på bio. Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för hur SF Media, vilka är den störta aktören på svensk bioreklammarknad, prissätter reklamutrymmen på bio i praktiken ur ett tjänsteperspektiv. Datahar samlats in genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med representanter från SF Media. Slutsatserna som dragits är att SF Medias prissättning påverkas av både interna och externa faktorer. SF Media tillämpar en kundbaserad prissättningsstrategi där värdet för kunden styr. Det slutgiltiga priset fastställs efter förhandling mellan säljare och köpare där förhandlingsmöjligheten är stor. Prissättningen på SF Media gör det möjligt för olika kunder att köpa samma tjänst till olika pris vilket gör att kunder prisdiskrimineras framförallt genom att kunder erbjuds rabatter vid större köp.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Denna uppsats behandlar två forskningsfrågor; “Vilka kommunikationsstrategier använder SF media för att utforma målgruppspaket?” och ”På vilket sätt upprätthålls stereotyper genom SF medias målgrupper?” Teorier vi använt oss av i arbetet med denna uppsats är kommunikationsprocesser och målgruppsanalys med fokus på reklam. För att söka svar på våra forskningsfrågor som behandlar ämnen som SF medias reklamutformning och hur deras målgrupper fungerar i marknadsföringssyfte har vi valt att använda oss av två olika metoder för insamling av material. Dels har vi genomfört en egen observationsstudie där fyra biobesök på SF bio där varje film vi såg representerade en av de fyra målgrupper som SF media utformat i syfte att nå sin publik på bästa möjliga sätt. Vi har intervjuat marknadschefen på SF media, och ställt frågor med utgångspunkt i våra forskningsfrågeställningar. Vi har även talat med en person som är verksam för undersökningsföretaget Orvesto. Orvesto listas som källa till de målgruppsbeskrivningar SF media presenterar på sin hemsida. Vi redovisar vårt resultat i ett kodningsschema som har en kodningsmanual till bakgrund för en tydlig avläsning och tolkning av schemat. Därefter följer en analys där vi lägger fram och analyserar den information som kodningsschemat visar samt komparerar detta med data från de kvalitativa intervjuerna. Diskussionen behandlar således upptäckta skillnader mellan uttalanden från intervjupersonerna och den data vi fått in genom den egna observationsstudien. I slutsatsen kommer vi fram till att SF media arbetar utifrån ett systemperspektiv snarare än ett klassiskt perspektiv. De hävdar en sak men praktiserar en annan. Deras målgrupper upprätthåller stereotypa bilder av kärnfamiljen, unga kvinnor och män samt den äldre pensionären.