SammanfattningRengsvik, Jessica och Wahldén, Anna-Lena (2019), ”Hitta språket” i förskoleklass - Lärares erfarenheter av Skolverkets kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag”Hitta språket” (Skolverket, 2018c) är ett kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, som nationellt blir obligatoriskt att använda i juli 2019 (Skolförordningen, SFS 2011:185, 8 kap. 2§). Syftet med studien är att öka kunskapen om användningen av ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c). Lärares olika erfarenheter av användningen av ”Hitta språket”, samt erfarenheter av samverkan mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kring kartläggningsmaterialet belyses i studien. Erfarenheterna anses kunna vara betydelsefulla för både lärare och personal med specialpedagogisk kompetens, då det kan bidra till ökad kunskap inför fortsatt användning av kartläggningsmaterialet. Syfte och frågeställningarStudien syftar till att belysa lärares användning av ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c), samt samverkan mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kring detta kartläggningsmaterial, genom följande frågeställningar: 1.Hur beskriver lärarna sina erfarenheter av arbetet med kartläggningsmaterialet ”Hitta språket”? 2.Hur ser lärarna på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens kopplat till ”Hitta språket”?Studien innefattar enbart erfarenheter av lärare som använt kartläggningsmaterialet under prövoåret 2018/2019, då det nationellt blir obligatoriskt att använda materialet först i juli 2019 (Skolförordningen, SFS 2011:185, 8 kap. 2§). TeoriStudien belyses ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med språk och läsning i fokus. Ur ett sociokulturellt perspektiv betraktas lärande ske i samspel mellan människor. Språk ses som ett socialt och kulturellt fenomen, som individen socialiseras in i och själv påverkar genom användningen av språket (Säljö, 2017). Läsning betraktas som en social aktivitet där läsare, text och kontext samspelar (Mossige, Skaathun och Røskeland (2008). MetodStudien bygger på empiri som samlats in genom metoderna frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Frågeformuläret har besvarats av 21 lärare och intervjuer har genomförts med åtta lärare. Studien tar sin utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats. Insamlat material har bearbetats och analyserats genom en innehållsanalys.ResultatI resultaten framkommer att lärarna anser att ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c) är ett användbart verktyg för kartläggning i språklig medvetenhet i förskoleklass. Lärarna är över lag positiva till att kartläggningsmaterialet publicerats då det kan bidra till ökad likvärdighet mellan förskoleklasser. Vikten av kartläggning av elevers språkliga medvetenhet framkommer i lärarnas beskrivningar och kartläggningsaktiviteterna beskrivs som relevanta. Det framkommer att lärarna ser kartläggningsresultaten som användbara på ett flertal sätt. En del svårigheter i genomförandet lyfts fram av lärarna. Resultaten visar att det förekommit samverkan mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kring ”Hitta språket” vid enstaka tillfällen.Specialpedagogiska implikationerVi ser fördelar med en kontinuerlig samverkan kopplat till ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c), dels när det gäller genomförandet av kartläggningen, dels när det gäller särskilda bedömningarna av elevers kunskapsutveckling. En ökad samverkan anses kunna bidra till att tidig identifiering av elever i riskzonen för språk-, läs- och skrivsvårigheter säkerställs och att tidiga insatser kan genomföras. Sammantaget skulle detta kunna leda till en ökad samverkan och ett ökat specialpedagogiskt fokus i förskoleklass.NyckelordFörskoleklass, ”Hitta språket”, tidiga insatser, kartläggningsmaterial, språklig medvetenhet.