Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2008

Akademisk avhandling--Filosofie doktorsexamen--Stockholm, 1991. / Résumé en anglais.

Akademisk avhandling--Filosofie doktorsexamen, 1990. / Résumé en allemand. Bibliographie p. 447-450. Index.

Den starka urbaniseringstrenden och förtätningen av storstäderna, inte minst Stockholm, har gjort begreppet gentrifiering till ett allt viktigare begrepp. Flera stadsdelar genomgår kraftiga förändringar med flera sociala effekter och förändrade boendemiljöer som följd som kan beskrivas som just gentrifiering. Tidigare studier har studerat fenomenets orsaker som antingen en följd av en ny och växande medelklass (konsumtionsteorier) eller som effekten av vinstmaximerande marknadsaktörer (produktionsteorier). Konsumtionsteoretikerna ser gentrifiering som geografisk dimension av en utveckling mot en ekonomi som i högre utsträckning vilar på service- och tjänsteyrken. När allt fler arbetar inom dessa medelklassyrken uppstår behovet av nya medelklassområden och som en effekt av detta gentrifieras nya områden. Produktionsteoretikerna betonar istället marknadens aktörers incitament att investera i områden där vinsterna är höga. Dessa incitament tar sig i uttryck i olika former av gap mellan ett områdes potentiella lönsamhet och den faktiska lönsamheten. I den här uppsatsen studeras gentrifieringens orsaker i Stockholm mellan åren 2005 och 2014 i termer av gynnsamma villkor för gentrifiering med hänsyn till båda perspektiven. I uppsatsen formuleras flera hypoteser om gynnsamma villkor för gentrifiering med utgångspunkt i de mest tongivande teorierna inom litteraturen. Resultaten visar att sannolikheten för gentrifiering är högst i Stockholms närförorter där inkomsterna är låga men utbildningsnivåerna något högre relativt inkomsterna och med en låg andel 1:or. En av uppsatsens viktigaste slutsatser är att höga utbildningsnivåer föregår höga inkomstnivåer i gentrifieringsprocessen vilket innebär att gapteoriernas relevans måste omarbetas eftersom gentrifiering tycks inledas i kraft av konsumenternas flyttmönster.

Ett operahus på Stadsgårdskajen, väster om Fåfängan. Placeringen är vald för att försöka ta tillvara på många av platsens kvalitéer och koppla byggnaden både till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelräta relation till varandra där den lilla scenen lägger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vänder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjälp av de utkragande salongerna som. Klädda i ett stålnät av zink uppfattas de som slutna från utsidan medan man från insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur. Personaldelen är södervänd och skyddar de publika ytorna från den hårt trafikera vägen utanför. Dessa är också klädda i samma fasadmaterial fast av ett tätare slag, dels för att det ska markera att delarna är privata och dels för att fungera som solavskärmning. All publik rörelse är längs med entréfasaderna i vertikalled.  Den lilla salongen och dess publika ytor ligger i fonden av Folkungagatan och aviserar det nya huset mot staden. Detta etablerar byggnaden i ett mer urbant kontext och fungerar som ett slags klimax i slutet av Folkungagatan. Publiken rör sig under den upphängda salongen upp till de inkapslade gradängerna och vidare till café och restaurang ovanpå salongen. Den stora scenens publika ytor är riktade mot vattnet så att man aldrig tappar relationen till det vidsträckta landskapet och stockholms stadssiluett bortom det.

Thesis (S.M.)--Massachusetts Institute of Technology, Dept. of Architecture, 1998. / Portfolio drawings in pocket on p. [3] of cover. / Includes bibliographical references (p. 102-114). / This thesis examines the Woodland Cemetery in Stockholm, Sweden, designed and executed between 1914 and 1940 by the architects Erik Gunnar Asplund and Sigurd Lewerentz. The study consists of three parts. The first examines the significance of interment, of the return of the body to the realm of nature upon death. The second speculates upon the operation of time in relation to the idea of memory, focussing on the necessity of forgetting in the process of mourning, and in the process of architectural invention. It brings to the fore the impossibility of forgetting that which is most deeply known, and thus suggests a paradoxical relationship between that which is known and that which is new. This paradox informs those things that must be constructed in the mind and in the world in order to continue beyond a point of traumatic change. The final part is a reconstruction through drawing of eight stages in the evolution of the project. It focuses primarily on the large scale planning of the site, but is related to more detailed elements of the design in order to show the continuity of themes throughout the project, bot in its temporal and physical aspects. Although it comes at the end of the text, it is conceptually prior to the other two sections, which were developed upon the basis of the close reading of the existing drawings, and the interplay between continuity and change in the project. The conclusion seeks to bring some of these ideas together in a form that is not closed, which requires continuation. / Kevin Fellingham. / S.M.

The aim of this project is to researchthe architecture of the dive bar inStockholm. What architecture constitutesa dive bar? How are they recognisable?How do they differ, What is their soul, dothey share a common soul. Drawing onwritings of christian Norber schulz I aimto research the soul of their architecture.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett varumärke påverkar en stad och dess image. Avsikten med studien är att granska hur varumärket Stockholm - The Capital of Scandinavia har bemötts av utländska turister och om varumärket är så pass exklusivt att det kommer att bestå även i framtiden. En lockande och attraktiv image är en stor betydande faktor för en destination som försöker marknadsföra sig gentemot turister. En image kan exempelvis skapas genom ett varumärke, vilket presenterar och definierar en destination på ett sätt som är lockande för potentiella besökare. Stockholms nya varumärke riktar sig både mot utländska turister och företag i Stockholmregionens näringsliv. Vi har dessutom undersökt hur varumärket marknadsförs och om privatpersoner bosatta i Stockholm på något vis kan hjälpa till att stärka varumärket. Fallstudien handlar om Stockholm Visitors Board, Stockholm Business Region och deras varumärke Stockholm – The Capital of Scandinavia. I studien genomfördes två enkätundersökningar och en intervju. En av enkätundersökningarna är en förstudie med enkätfrågor till inkommande turister om vad de ansåg om Stockholm och den andra en mer ingående enkätundersökning om vad turisterna visste, ansåg och tyckte om Stockholms nya varumärke. Den slutgiltiga intervjun gjordes med SBR:s kommunikationschef Monica Ewert och är av stor betydelse för denna studiens trovärdighet. Studiens resultat är slutsatsen av enkätundersökningarna och intervjun och visar vad ett varumärke kan innebära för en stad. Resultatet påvisar att varumärket Stockholm - The Capital of Scandinavia är hållbart och kan användas för lång tid framöver eftersom det har en stabil grund och kan positionera sig i en bred utsträckning. Resultatet ger också en möjlighet för vidare forskning och utveckling av denna uppsats. / The aim of this essay is to examine how a brand can affect a city and its image. The purpose of the study is to examine how the brand, Stockholm – The Capital of Scandinavia, has been received by foreign tourists, and if the brand is exclusive enough to hold for a longer period of time. For a destination that tries to market itself towards tourists, an alluring and attractive image is an important element. An image can be created through a brand, a brand that both defines and presents a destination in a tempting way towards potential tourists. Stockholm's new brand addresses foreign tourists, as well as companies in the greater Stockholm region. The authors of the essay have also examined how the brand is being marketed and if inhabitants of Stockholm can help strengthen the brand in any way. The case study presents Stockholm Visitors Board (SVB), Stockholm Business Region (SBR) and their brand, Stockholm – The Capital of Scandinavia. Two opinion polls and one interview was conducted for the study. One of the opinion polls was a pilot study which held questions, for incoming tourists, about their thought of Stockholm. The other was a more thorough poll about what tourists knew and thought of Stockholm's new brand. The final interview was with Monica Ewert, Head of Communications at SBR and is of great significance for this study's credibility. The result of the study are the conclusions from the opinion polls and the interview, and shows what significance a brand can have for a city. Results show that the brand, Stockholm – The Capital of Scandinavia, is durable and can be used for a longer period of time. Due to the fact that it lies on a stable base and can be positioned in a broad extent. The results also gives possibilities for further research and development of this essay.

Thesis (M.Arch.A.S.)--Massachusetts Institute of Technology, Dept. of Architecture, 1980. / MICROFICHE COPY AVAILABLE IN ARCHIVES AND ROTCH. / Bibliography: leaves 185-190. / by Marina Botta. / M.Arch.A.S.

<p>The subject of this paper is the congestion tax in Stockholm, Sweden. The study has been conducted with the purpose to examine of how public attitudes towards congestion charging looks and the reason behind the attitude. And also to examine if there are any differences in attitudes between those living inside and outside the payment zones, between men and women and between car owners and those who do not own a car or have a driver's license. The study used a questionnaire sent out electronically to a group of friends of friends and of friends’ family members. The respondents think it´s very important to present a better option if price incitements are to be used; in this case the better option is public transportation. Revenues should be spent so that large amounts go to the public transportation. There were no attitude differences between residents living inside the payment zones and those living outside the payment zones and between men and women. There is an attitude difference between those who own a car and those who do not own a car or have a driver's license. Those who own a car are more negative to the congestion charge than those who do not own a car or have a driver's license. This is believed to diminish if information is given to the public on how the revenue is spent and if congestion charge is introduced in several of the larger cities in Sweden.</p>