Univ., Diplomarbeit--Marburg, 2005.

Freie Univ., Diplomarb.--Berlin, 2004.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1982. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 215-218).

No description available.

<p>Syfte: Vårt syfte med vår uppsats är att undersöka hur män inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt påverkar eller kan påverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera är vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen.</p><p>Problemformulering: Frågeställningen som uppsatsen bygger på är uppdelad i tre frågor: Vad är orsaken till att männen är få till antalet inom äldrevården?</p><p>Hur påverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket när männen gör sitt intåg?</p><p>Hur upplever männen sin situation inom yrket och vad känner de att de tillför gruppen kvinnor som är verksamma där?</p><p>Metod: En kvalitativ studie baserad på elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen. </p><p>Slutsatser: Manliga undersköterskor är medvetna om att man gör ett val som inte är normen och får ofta försvara sitt val. Sin syn på yrket undersköterska innan man börjar bygger på okunskap och förutfattade meningar, som även omgivningen har när de placerar yrket i ett genusfack. Genom handlingar och beteenden påpekar man brister eller tillgångar hos det ena könet som möjliggör att se de skillnader som finns. Genom att gruppen som helhet blir bättre med introduceringen av fler män så pekar man även på de tillgångar som tidigare saknats när det bara var kvinnor i arbetsgruppen. Tre saker som vi har fått fram som gör att få män arbetar är den låga lönen, att yrket har låg status i samhället och att det är traditionella kvinnosysslor som gör att man inte väljer att gå in i vård yrket. Angående den låga status och lön som finns för yrket kan det återknytas till könsdiskriminering där hegemoniska maskuliniteter rangordnar yrken och ger dem en placering i hierarkin. Traditionella sysslor som görs i hemmet ses som kvinnliga och får således en lägre lön och status.</p>

Syfte: Vårt syfte med vår uppsats är att undersöka hur män inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt påverkar eller kan påverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera är vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen. Problemformulering: Frågeställningen som uppsatsen bygger på är uppdelad i tre frågor:Vad är orsaken till att männen är få till antalet inom äldrevården? Hur påverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket när männen gör sitt intåg? Hur upplever männen sin situation inom yrket och vad känner de att de tillför gruppen kvinnor som är verksamma där? Metod:En kvalitativ studie baserad på elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen. Slutsatser: Manliga undersköterskor är medvetna om att man gör ett val som inte är normen och får ofta försvara sitt val. Sin syn på yrket undersköterska innan man börjar bygger på okunskap och förutfattade meningar, som även omgivningen har när de placerar yrket i ett genusfack. Genom handlingar och beteenden påpekar man brister eller tillgångar hos det ena könet som möjliggör att se de skillnader som finns. Genom att gruppen som helhet blir bättre med introduceringen av fler män så pekar man även på de tillgångar som tidigare saknats när det bara var kvinnor i arbetsgruppen. Tre saker som vi har fått fram som gör att få män arbetar är den låga lönen, att yrket har låg status i samhället och att det är traditionella kvinnosysslor som gör att man inte väljer att gå in i vård yrket. Angående den låga status och lön som finns för yrket kan det återknytas till könsdiskriminering där hegemoniska maskuliniteter rangordnar yrken och ger dem en placering i hierarkin. Traditionella sysslor som görs i hemmet ses som kvinnliga och får således en lägre lön och status.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet?   Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut. Frågorna på enkäterna var utformade för att kunna etablera olika former av kapitaltillgångar hos de svarande. Enkäterna sammanställdes därefter och bearbetades i dataprogrammen Excel och SPSS.   Resultat: De skillnader vi kunde se var att bland de som anger att de i dag sysslar med fysisk aktivitet i ett lag/förening så angav 92,3% att de utövat fysisk aktivitet i denna form även i sin ungdom, i förhållande till de andra aktivitetsformerna där 66,6% respektive 67,2% gav samma svar. Av de aktiva i ett lag/förening har 76,9% angivit att alla/de flesta av deras vänner är fysiskt aktiva medan 41,8% i kategorin egenutövad och 42,4% i ledarledd/grupp angivit detta svar. Vidare hade aktivitetsformen Egenutövad överlag en högre utbildningsnivå än övriga då 67,3% angav att de hade eftergymnasial utbildning och ingen att de hade grundskolenivå som sin högsta utbildning. Bland de som sysslade med ledarledd/gruppaktivitet angav 57,6% att de hade eftergymnasial utbildning och 9,0 % angav att grundskoleutbildning var deras högsta utbildningsnivå, samtidigt som fördelning hos förenings-/lagidrottare var 43,6% med eftergymnasial utbildning och 2,5 % med grundskoleutbildning.   Slutsats: Signifikanta skillnader kan ses vad gäller vissa typer av kulturellt och socialt kapital mellan de olika formerna av fysisk aktivitet, dock inte i ekonomiskt kapital. Signifikant skillnad har även hittats angående den ekonomiska situationens påverkan på fysisk aktivitet utifrån de olika inkomstnivåerna.

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning. Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt manlig utbildning. Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag. Därkvinnor dominerar som professorer och lektorer är tillgången till professurer, lektorat ochdoktorandtjänster låg. Relationerna mellan forskningsintressen och resurser inom det akademiska fältet tolkasutifrån en teori om en reproduktion av en kvinnlig respektive manlig habitus. Reproduktionenäger rum inom familjen genom överföring av kulturellt kapital från föräldrarna. Döttrartenderar att sakna kulturellt kapital från fäderna medan söner tenderar att ärva fädernaskulturella kapital. En konsekvens av reproduktionen av en kvinnlig och manlig habitus är attkvinnor tenderar att orientera sig mot vetenskapliga områden som är fattiga på ekonomisktoch akademiskt kapital medan män orienterar sig mot områden som har mycket större tillgångtill dessa kapitalslag. Skillnaderna i kvinnors och mäns forskningsintressen, liksomskillnaderna i tillgången till ekonomiskt och akademiskt kapital inom kvinnligt respektivemanligt dominerade delar av det akademiska fältet, tenderar att stå i samklang med demhistoriska könsarbetsdelningen, där kvinnor i lägre utsträckning tagit del i ekonomiskamarknader och har haft lägre tillgång till ekonomiskt kapital jämfört med män. Detakademiska fältet reproducerar därför genusstrukturer i samhället. / This thesis examines gender structures in the Swedish academic field by analyzing therelations of female and male academics to the economic and academic capital of the field.Theoretical starting point is Pierre Bourdieu´s theory of habitus, symbolic capital and field.Traditionally female and male research interests among female and male professors are beingexamined in relation to the education of their parents. Women’s and men’s different interestsare related to the economic and academic capital within female- and male-dominated parts ofthe academic field. The study of research interests of women and men show that women tend to take a lesserinterest in traditionally male research areas compared to men even when they work withinsimilar scientific areas. Women take a lower interest in research about economy, naturalscience and technology compared to men. The differences between women and men increasewhen their mothers or fathers have a lower education, when their mothers have a moretraditionally female education or when their fathers have a traditionally male education. The analyse of the academic field shows that the most female-dominated sciences are thepoorest in economic and academic capital, whereas the male-dominated sciences have thelargest amounts of economic and academic capital within the academic field. Scientific areaswith a female domination within the professorial profession have the lowest allotment ofeconomic capital within the field. Where women dominate as professors and lecturers theallotment of professorship, lectureships and other academic positions are low. The relations between the different interests of women and men and the recourses within theacademic field are interpreted in terms of a reproduction within the family of a genderedhabitus in individuals through the transmission of cultural capital from the parents. Daughterstend to lack cultural capital transmitted from their fathers, whereas sons become inheritors oftheir fathers cultural capital. A consequence of this reproduction of a female and male habitusin the family is that women tend to orient themselves towards scientific areas which are apoor in economic and academic capital, whereas men tend to orient themselves towardsscientific areas which are rich in capital. The differences between the scientific interests ofwomen and men, as well as the differences in capital between female- and male-dominatedparts of the field, tend to be homologous with the gendered division of labour, where womenhistorically have taken less part in economic markets and have had less access to economiccapital. The academic field therefore reproduce the gender structures within society.

Dissertation--Fachbereich Sprach- und Literaturwissenschaft--Universität Osnabrück, 2005/06. / Bibliogr. p. 353-373.

Through an elaboration Bourdieu I argue that the embodiment of heterosexist norms produces negative dispositions towards gay men and women. Though this position relates to the literature on homophobic violence in its critique of social structures that contribute to homophobia, analyzing dispositions as nonconscious, bodily effects differentiates Bourdieu's position. Here Bourdieu provides a means for theorizing how norms are reproduced on the surface on the body as looks, gestures, and feelings, and not in the unconsciousness or the deep-seated beliefs of individuals. The particular contribution that Bourdieu makes to the study of homophobia argues that homonegativity is transferred from “body to body, below the level of conscious control” (Bourdieu, 2000, 95), and not only through the verbal denunciations or the rational devaluation of sexual minorities. Below the present work engages several of Bourdieu's central concepts, namely habitus, doxa, and symbolic violence, and applies his theoretical perspective to homophobia and homophobic violence. This engagement is necessary as Bourdieu does not address homophobic violence in his writing. In applying Bourdieu in this manner this work contributes to the scholarship on Bourdieu as well as the study of homophobia and homophobic violence.