Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till höftfraktur hos äldre samt att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kunde använda i omvårdnaden för att förhindra höftfraktur. Resultatet baserades på 21 vetenskapliga artiklar skrivna på engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade på individer yngre än 50 år. Artiklarna söktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade från år 1996 till 2006. Även manuell sökning genomfördes utifrån artiklars referenser samt en tidskrift. Sökorden som användes var hip fracture, risk factor, prevention, cause, nursing samt nursing care. Sökorden användes i olika kombinationer. Resultatet visade att kvinnligt kön, hög ålder, osteoporos, tidigare frakturer, synnedsättning, urininkontinens, läkemedel, nedsatt kognition, rörlighet och faktorer i närmiljön var riskfaktorer som kunde leda till höftfrakturer hos äldre. Preventivt arbete för att minska riskerna för höftfraktur var åtgärder som livsstilsförändringar, riskbedömning för fallolyckor och riskbedömning av närmiljön. Träningsprogram för att förbättra styrka och balans samt ökad användning av höftskydd var ytterligare preventiva åtgärder som sjuksköterskan kunde använda. Med kunskaper om riskfaktorer och prevention kunde sjuksköterskan med enkla hjälpmedel minska frekvensen höftfrakturer.

Syftet med studien var att undersöka vilka evidensbaserade omvårdnadsåtgärder det finns för att förebygga trycksår. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva åtgärder som sjuksköterskan tillämpar samt i vilken utsträckning detta sker. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Cinahl och Medline samt via sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna skulle vara publicerade år 2003 eller senare, skrivna på svenska eller engelska samt tillgängliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visar att de omvårdnadsåtgärder, vilka signifikant reducerade incidensen av trycksår var: riskbedömning med hjälp av validerat instrument, planerad lägesändring samt tryckavlastande hjälpmedel. Det framkom att de preventiva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan tillämpade för att förebygga tryckskada var användning av riskbedömningsinstrument, hudinspektion, planerad lägesändring, tryckavlastande hjälpmedel, massage och smörjning med fuktkräm på utsatta hudområden samt nutritionsbedömning. Det visade sig emellertid att patienter med risk för att utveckla trycksår inte erhöll prevention enligt respektive lands riktlinjer, dessutom visade det sig att det förekom att patienter med risk för tryckskada inte erhöll någon prevention alls.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. Vidare var syftet också att undersöka sjuksköterskors kunskap om trycksårsprevention. Datainsamlingen gjordes via databasen Elin och Chinal där 23 artiklar valdes ut för granskning, Resultatet visade att många som använder sig av riskbedömningsskalor inte riktigt vet hur de ska använda sig av dessa instrument och att de också har en bristande utbildning gällande trycksårsprevention. Studien visade också att många sjuksköterskor litade på sin egen kompetens och det var lika säkert att använda sig av erfarenhet som att använda sig av riskbedömningsinstrument.

I föreliggande systematiska litteraturstudie var syftet att samla information om och belysa sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga och bedöma trycksår. Artiklar söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden pressure, ulcer och nurs* användes. De vetenskapliga artiklarna (n= 15) kvalitetsbedömdes enligt granskningsmallar som bestod av 28 kvalitetskriterier. Därefter evidensgraderades artiklarna. Resultatet i föreliggande studie visade att sjuksköterskan använde sig av tre evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i omsorgen om patienter med risk för trycksår. Den första omvårdnadsåtgärden omfattade tryckavlastande omvårdnadsåtgärder, vilka insatser befanns vila på stark vetenskaplig grund. Den andra omvårdnadsåtgärden inbegrep användning av riskbedömningsinstrument och den tredje bestod av klinisk bedömning som båda befanns vila på måttlig vetenskapligt underlag. I resultatet framkom att riskbedömningsinstrument hjälpte sjuksköterskan att reducera uppkomsten av trycksår och därmed minskade ett onödigt lidande för patienten. Resultatet diskuterades utifrån Florence Nightingales omvårdnadsteori, där miljön var en av grundstenarna i omsorgen och att sjuksköterskan hade ansvaret för att anpassa miljön efter patientens behov. Medvetenheten om detta tillsammans med de evidensbaserade omvårdnadsåtgärderna som framkom i föreliggande studie kunde minska risken för trycksår hos patienter och i förlängningen reducera sjukvårds- kostnaderna.

It is well documented that aflatoxin contamination in foods presents significant economic and public health burdens worldwide. Aflatoxins, particularly aflatoxin B1 (AFB1), have been implicated in the etiology of disease and death in many parts of the world, necessitating research initiatives for intervention strategies designed to diminish biological exposure. Calcium montmorillonite clays (e.g. NovaSil Plus, NSP) have been found to tightly bind and inactivate aflatoxins in the gastrointestinal tract of multiple animal species. In the future, the hypothesis is that this strategy may also be appropriate for humans. Thus, the overall research goal was to investigate NSP suitability for human use through in vitro characterization followed by in vivo evaluation of NSP-AFB1 sorption and most importantly, safety of the clay. The first objective was to characterize the in vitro and in vivo sorption efficiency of NSP-AFB1 sorption and determine potential interactions with vitamin A (VA). Isothermal analysis suggested that NSP binds AFB1 with high capacity, affinity, and specificity in aqueous solution and further indicated that NSP does not appear to interact with VA. Subsequent short-term studies in Sprague-Dawley (S-D) rats and broiler chicks indicated that dietary inclusion of NSP (0.25%) significantly reduced AFB1 bioavailability without exerting overt toxicity. The second objective was to evaluate potential adverse effects of chronic ingestion of dietary NSP using male and female S-D rats in the absence of aflatoxins. Although statistically significant changes to a few parameters were noted, the differences did not appear to be NSP- or dose-dependent, suggesting that NSP at dietary inclusion levels as great as 2.0% (w/w) does not produce overt toxicity. Thus, this information increases the feasibility for using NSP in human trials in populations at high risk for aflatoxicosis. The third objective was to establish representative baseline data on human exposure to aflatoxins by collecting and quantifying urinary AFM1 in volunteers living in four separate communities in Ejura district of Ghana. Results revealed that urinary AFM1 in the study population was substantially high (mean = 1,850.86 ± 274.59 pg/mg creatinine), indicating that this particular population was highly exposed to aflatoxins and could be used for future intervention trials.

Thesis (M.P.A.)--Kutztown University of Pennsylvania, 2002. / Source: Masters Abstracts International, Volume: 45-06, page: 2959. Typescript. Abstract precedes thesis as preliminary leaves [1-2]. Includes bibliographical references (leaves 65-69).

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett positivt samband mellan hur ofta en individ besöker tandvården för en undersökning hos tandläkare eller tandhygienist och individens tandhälsa, mätt som antal kvarvarande intakta tänder. Har de som går oftare till tandvården för kontroll (undersökning) en bättre tandhälsa än de som går mer sällan? Data avseende de individer som besökte tandvården för en undersökning hos tandläkare (åtgärd 101) eller tandhygienist (åtgärd 102) under perioden 1 januari till 30 juni 2009 har hämtats från Tandhälsoregistret, och kompletterats med några variabler som i studier och empiri visat sig ha inverkan på individers beteende och hälsotillstånd, t ex utbildningsnivå, för analys i en linjär regressionsmodell. Resultat från regressionsanalysen tyder på att det inte finns något positivt samband mellan en individs tandhälsa, enligt vald definition, och antalet besök hos tandläkare eller tandhygienist, till skillnad från förväntat. Av de faktorer som analyserats har individens ålder, av naturliga skäl, en stark inverkan, men även födelseland/-region och utbildningsnivå har betydelse för antal intakta tänder hos individen.

published_or_final_version / Nursing Studies / Master / Master of Nursing

published_or_final_version / Community Medicine / Master / Master of Public Health