This study is about people with Asperger syndrome and their difficulties in all kinds of communication in society. Through the language we code objects and events to remember and observe the environment. The aim is to compare research with the actual experiences of people with Asperger syndrome, in relation to their difficulties in society / communication. Three questions have been given extra attention. The first is what similarities and differences there are between people with Asperger syndrome. How do they hemselves experience their communication with others? The second question is how the actual experiences of people with Asperger syndrome seem to equal to the research. The third and final question is if there are any communication problems in the autobiographies that they might not experience themselves. In the analysis qualitative data is collected through autobiographies and research. As method Gadamer's hermeneutik is used during adaptation. The research and the autobiographies often walk hand in hand, but one result of the study is that the genus perspective was lost in the research. The females act differently than males in the autobiographies. Another result is that the research can't keep up with it's time, so when the time changes the research doesn't change with it.

The effective encoding and interpretation of facial expressions is critical to inferring the intentions, motivation, and emotional state of others. Asperger syndrome (AS) is a pervasive, neurodevelopmental condition characterized by significant deficits in social interaction, impaired use of language, and stereotyped interests and activities. Deficient encoding and interpretation of facial expressions is likely related to the social difficulties experienced by those with AS. A video-based intervention administered via Internet is proposed for young children with AS. This research hopes to clarify the questions (1) are young children with AS able to interpret simple emotions and (2) can they learn the skills necessary to interpret complex emotions. Data will be analyzed using multivariate analysis of covariance. / text

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna: Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem? Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger? Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger? Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen. Läraren bör aldrig förlita sig på samma generella lösningar för alla med asperger men att det samtidigt finns en del generella drag som är vanliga för barn med asperger och det föreslås en del metoder för att underlätta skoldagen. Att se hela gruppen och barnets del i den är en annan viktig aspekt. Barnets rätt till att vara en självklar inkluderad del av klassen lyfts fram samtidigt som barnets behov av tid både själv, i liten grupp och i klass också uppmärksammas.       Nyckelord: Asperger. Autismspektra. Pedagog. Skola

Mitt syfte var att ta reda på hur gymnasieelever med specialundervisning upplever sinskolsituation, vilka för och nackdelar den för med sig, om de blir behandlade annorlundaav omgivningen på grund av deras skolform och om så är fallet hur de hanterar det. Jaganvände mig av kvalitativa intervjuer för att få min empiri. Intervjuerna visade attfördelarna med specialundervisning är extrahjälpen, någon som lyssnar och bryr sig,individualiteten och en lugn miljö att studera i. Nackdelarna med specialundervisningsom gick att utläsa från intervjuerna är en känsla av att inte vara som de andra eleverna,att bli behandlad i den “vanliga” klassen utifrån att man inte kan och bör därför inteförsöka, avundsjuka kring att de med specialundervisning får bra hjälp. Speciallärarnasbesök hos deras elever när de är i den “vanliga” klassen verkar upplevas som positiv avklassen då de alla får extrahjälp. Hur eleverna hanterar nackdelarna är att inte vilja gå tillden “vanliga” klassen och att undvika den andra skolbyggnaden, en önskan attspecialundervisning vore tillgängligt för mer elever. Det går inte att bortse från atteleverna är bortförda från “vanliga” klassen till specialundervisning när de är i behov avdet. Men eleverna verkar inte ha större invändningar till att komma bort från den“vanliga” klassen då fördelarna verkar vara fler än nackdelarna. Men frågan är hur svårtdet kan vara att ta in specialundervisningens förhållningssätt i den “vanliga” klassen såatt det blir en inkluderande undervisning, så att saknaden av det sociala som är viktigtför identiteten och utbildningshandikapp som leder till stigma kan undvikas.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Informe final de Seminario de Grado para optar al grado de licenciado en Lengua y Literatura Hispánica, con mención en Lingüística / La presente investigación corresponde a un estudio de naturaleza descriptiva y analítica, que pretende estudiar el rendimiento de personas con Síndrome de Asperger en dos tareas de tipo pragmático: comprensión de ironías y procesamiento de narraciones, a partir de un enfoque neurolingüístico y neuropragmático, dentro del marco del proyecto Fondecyt N°1110525, “Coerción aspectual en sujetos normales y poblaciones portadoras de daño cerebral. ¿Un fenómeno semántico o pragmático?”, a cargo del profesor Guillermo Soto Vergara.

La presente investigación, de naturaleza descriptivo-analítica, adopta una perspectiva neuropsicolingüística y neuropragmática, y se aboca al estudio del rendimiento de personas con síndrome de Asperger en tres tareas lingüística, a saber, comprensión de actos de habla indirectos, interpretación de metáforas y funcionamiento de coerción aspectual. Asimismo, este estudio se enmarca en el proyecto Fondecyt N°1110525, “Coerción aspectual en sujetos normales y en poblaciones portadoras de daño cerebral. ¿Un fenómeno semántico o pragmático?”, a cargo del profesor Guillermo Soto Vergara.

Die beleidsdokument oor inklusiewe onderwys (South Africa. Department of Education, 2001) is in 2001 onderteken en in Suid-Afrika geïmplementeer. Die dokument beveel aan dat alle leerders die mees geskikte onderrig ontvang, maar as gevolg van die gaping wat tussen die ontwikkeling en implementering van die inklusiewe beleid bestaan, word nie alle leerders suksesvol in skole ingesluit nie. Sommige ouers besluit op alternatiewe skoolplasings en onderrig hulle kinders tuis, juis as gevolg van die onsuksesvolle insluiting van sommige leerders. Die doel van die studie is om die invloed van sekere onderrigstrategieë op die skolastiese prestasie van ʼn leerder met Asperger-sindroom te bepaal. Hierdie studie is in die interpretatiewe paradigma ingebed, ʼn enkel gevallestudie is as navorsingsontwerp aangewend en die metodologie is kwalitatief van aard. Inhoudsanalise is gebruik om die data te analiseer. Die leerder in hierdie studie is gediagnoseer met Asperger-sindroom. Hierdie leerder is om verskeie redes nie suksesvol in skole ingesluit nie en daarom is die leerder tuis onderrig. Tydens die tuisonderrigproses het die navorser-opvoeder besef dat hierdie leerder op ʼn spesifieke manier leer en dink. Onderrigstrategieë is geïmplementeer en aangepas volgens die leerder se individuele onderrigbehoeftes. Die navorsingbevindinge dui aan dat die ontwikkeling en aanpassing van onderrigstrategieë wel ʼn positiewe invloed op die leerder in die studie se skolastiese prestasie gehad het. In hierdie studie is dit duidelik dat leerders met Asperger-sindroom wel ʼn spesifieke manier van dink en leer toon en dat opvoeders so ʼn leerder se spesifieke denkpatrone in ag moet neem tydens die aanpassing van onderrigstrategieë. Die onderrigstrategieë wat tydens hierdie studie ontwikkel is, kan moontlik vir ander leerders wat op die outistiese spektrum gediagnoseer is ook voordelig wees.

Submitted by Haia Cristina Rebouças de Almeida (haia.almeida@uniceub.br) on 2015-05-06T11:43:51Z No. of bitstreams: 1 61200789.pdf: 537532 bytes, checksum: b3444b803ecd806f30f9aa0fc005833a (MD5) / Made available in DSpace on 2015-05-06T11:43:51Z (GMT). No. of bitstreams: 1 61200789.pdf: 537532 bytes, checksum: b3444b803ecd806f30f9aa0fc005833a (MD5) / O presente estudo buscou examinar a relação da pessoa com Síndrome de Asperger e seu ambiente social de desenvolvimento, adentrando na compreensão de como ela avalia a sua própria situação social. Inicialmente, questionou-se se reação do outro, talvez envolta em preconceitos, contribuiria para o déficit de interação social estabelecido pelos manuais de classificação como um dos indícios da síndrome. Uma vez que a interação social envolve no mínimo duas pessoas, que se influenciam reciprocamente, pensar sobre a interação social de pessoas com Síndrome de Asperger, focalizando apenas um lado da díade, parece não fazer sentido. Assim, para investigar tal problemática, foram realizadas entrevistas semi-estruturadas com três jovens diagnosticados com a síndrome e, posteriormente, com seus respectivos pais. Por meio do relato verbal dos entrevistados, foi possível verificar que ao falarem sobre a temática socialização, tanto os jovens quanto seus pais se remetiam a situações escolares. A escola, que é considerada em nossa sociedade como o principal espaço de socialização fora do ambiente familiar, e que, portanto, deveria proporcionar a vivência acadêmica e social em uma sociedade plural, passa, porém, a ser palco de perseguições, de descasos e de desentendimentos. O reconhecimento de infinitas possibilidades de existência humana permite ser viável o desenvolvimento de qualquer pessoa, na convivência colaborativa e cooperativa, em diferentes espaços sociais e culturais. No entanto, o caminho escolhido pela escola, que é regida pela racionalidade médica e não pela racionalidade educacional que lhe é própria, tornou mais difícil o acesso aos diferentes. Isso permite que essa instituição perca seu caráter humanizador, tendo como consequência a negação da convivência. Sem dúvida, existe um comportamento intencional das pessoas com Síndrome de Asperger que demonstra resistência à interação. Contudo, isso não parece ser um transtorno intrínseco à síndrome e unilateralmente moldado. Pode-se considerar que essa resistência seja decorrente de uma interação marcada historicamente por uma sociedade que lida com dificuldade com a diversidade. Desse modo, o problema interativo da pessoa com Síndrome de Asperger não deve ser buscado exclusivamente nela, mas no exame minucioso das relações sociais em que se envolve. O presente trabalho é uma contribuição para a reflexão sobre as peculiaridades interativas da pessoa que apresenta Síndrome de Asperger, visando à busca de caminhos para a promoção de seu desenvolvimento, bem-estar e pertencimento, bem como para amparar práticas clínicas, educativas e familiares dos que convivem com ela.

Winnicott’s (1968, 1993) play technique squiggling was piloted as a measure of creative thinking abilities and a potential diagnostic aid in the assessment of Asperger syndrome. The internal consistency and inter-rater reliability of squiggling was found to be acceptable. Mixed results were found between the six subscales in terms of concurrent validity with the Torrance Tests of Creative Thinking (TTCT: Torrance, Bal & Safter, 2008). Squiggling subscales Elaboration and Imagination showed signs of psychometric strength. However, Fluency and Originality require revision. Concurrent validity of the subscales Flexibility and Integration were not established. A matched-participants design enabled testing of hypothesised differences in creative thinking abilities with children with Asperger syndrome using the TTCT (Torrance et al., 2008): Abstractedness, Fluency, Originality, Integration, Elaboration, Resistance to Premature Foreclosure and Flexibility. Children with Asperger syndrome demonstrated a significantly higher level of elaboration and abstract imagination in their drawings relative to a comparison group of typically-developing children matched on age, visual motor integration ability and non-verbal IQ. Findings indicate partial support for the Weak Central Coherence Theory (Shah and Frith, 1983) and Leslie’s (1987) Meta-Representational Deficit hypothesis. Children with Asperger syndrome demonstrated understanding and expression of abstract concepts as graphical representations, thereby supporting their use in clinical assessments and interventions. No support was found for the Executive Dysfunction Theory (Pennington & Ozonoff, 1996) or for the Hyper-Systemising Theory (Baron-Cohen, 2006). Some limitations include the heterogeneity of the clinical group, and the possible confounding effects of verbal intellectual abilities, extrinsic rewards and performance anxiety. Major strengths of the study include a successful matching procedure and the finding of group differences with large effect sizes on particular creative thinking abilities.