This study explores the management of visitor sites and attractions associated with death, disaster and suffering, commonly referred to in the literature as ‘dark tourism’. Although gaining increasing academic attention, the supply-side perspective of dark tourism is poorly understood with scarce empirical evidence relating to management operations and practices. This may be due to management operations and practices that are perceived to conflict with the sensitive themes of visitor sites associated with dark tourism. Particular consideration is given to the management concept of innovation identified as a significant gap for scholarly exploration. Qualitative semi-structured interviews were carried out with senior management at 23 sites and attractions across the United Kingdom associated with dark tourism. The findings reveal that, contrary to suggestions that dark tourism sites may be restrictive in management practices, a wide array of innovative activities and marketing practices are widely conducted and innovation was viewed as a stimuli for repeat visitation. Furthermore, management operations are viewed as facilitating important stories of trauma for present and future generations. Omission of these stories would belittle the tragic circumstances in which people associated with the sites had died or suffered. Moreover, managers at dark tourism sites acknowledged the ethical and moral tensions surrounding management practices at dark tourism sites. Indeed, the majority of managers adopted both highly ethical processes resulting in ethical innovations and complex consultation processes in order to mitigate any potential concerns from stakeholders. The ethical stance underpinning operations positions the phenomenon of dark tourism as a subset within the tourism sector, distinct from its counterparts. Recommendations include calls to widen the study to explore visitor perceptions of innovative measures undertaken by managers, and to focus on specific commercial aspects, such as retailing, within the business of dark tourism.

Thesis (MTech(Tourism and Hospitality Management))--Cape Peninsula University of Technology, 2011 / Rwanda is a low income, landlocked and heavily populated country in Sub-Sahara Africa. Regardless of its majestic landscape, rich history and culture, it is not a country that is recognized as a tourism destination. Instead, Rwanda has become known for the genocide that took place in 1994 when over one million people were killed in within a hundred day period while the rest of the world watched in silence. Since then, Rwanda has been trying to uplift its image and economy. However, unlike other African countries, Rwanda does not have mineral resources and has to focus on improving its tourism to attract more people and thereby more funds into the country. Developing tourism can play a major role in reducing the poverty level, creating employment as well as contributing to the country’s revenue. So far Rwanda has strongly relied on its famous mountain gorillas to attract tourists which can be an expensive exercise for tourists in Rwanda. By creating a more diversified number of attractions, the number of tourists to the country should increase thereby injecting much needed capital into the economy. After the 1994 genocide, Rwanda inherited several genocide sites that have been preserved by government to remind people of the massacre that took place. Even though these sites are not used for tourism gain, they are acquiring popularity as tourists to Rwanda become aware of them and the history applicable thereto. This study has been undertaken to find ways to conserve, protect and market the genocide memorial sites as tourism destinations. It is important that these heritage museums be acknowledged through the World Heritage Organisation as authentic and educational facilities for future generations to enjoy. The research project was conducted in the Kigali and Bugesera areas. A sample of three hundred and sixty (360) questionnaires was given out to participants, and a total of a hundred and fifty-seven (157) were returned, coded and analysed. Data analysis applying descriptive statistics was utilised to acquire the frequencies, which were conveyed in percentages. The study disclosed that generally tourists were impressed by the genocide memorial sites and felt that it would be of great use to protect and market them as tourism assets as they believe that many people will learn from the harsh historical event that took place in Rwanda. This investigative study could strongly benefit Rwanda in planning and deciding on an appropriate tourism marketing strategy for the genocide memorial site. The Rwandan Government, policy makers and tourism stakeholders have a lot to gain by addressing the issues that are slowing down the tourism industry. It is anticipated that when these barriers have been removed, it will add toward sustainable tourism development in Rwanda.

Reuse of historic buildings has become commonplace, but what should be done when a building has a history related to death and tragedy? Society has to determine its psychological approach to dealing with the past. This is commonly achieved through remembrance, converting the site into a museum or memorial, or denial, demolishing it. These actions unnecessarily allow the past to dictate the future. This thesis will look at an alternative solution through which adaptive reuse promotes a different approach to society's psychological understanding of collective memory. Adaptive reuse can honor the past while moving forward into a better future, encouraging society to come to terms with a difficult part of their collective history, but understanding that it should not define them. In recent years there has been a drastic increase in the popularity of 'dark tourism', the visitation to sites associated with death and tragedy. There is a spectrum of darkness that classifies the darkest places, such as Auschwitz-Birkenau, as sites where death and suffering physically occurred and the lightest places, like the United States Holocaust Museum, that are only associated. The most challenging sites are those that lie somewhere in between these two extremes. Communities should embrace the value of 'dark tourism' while maintaining an identity outside of the event and the architecture of the site should reflect this. Architecture can inspire the limitation and prevention of future sordid events if new program is introduced that is directly in response to the event through which the past can be remembered, but a better future embraced. / 0 / SPK / specialcollections@tulane.edu

<p>Sammanfattning</p><p>Rubrik</p><p>From Sea, Sand, Sun and Sex to Death, Disaster och Deprivation</p><p>-etiska överväganden vid utformningen av marknadskommunikation för dark tourism företag</p><p>Problem</p><p>Turism är en marknad under kontant utveckling vilket leder till att nya nischer utvecklas inom branschen för att tillfredställa kunders ökade krav. En av dessa underkategorier är dark tourism. Denna företeelse grundar sig i ett intresse att besöka platser som varit med om katastrofer. Att kommersialisera och exploatera död är ett kontroversiellt område och av många anser att denna sorts turism är oetisk. Det gäller för företag som arbetar med dark tourism att utforma marknadskommunikation som inte uppfattas som felaktig i kunders ögon. Tidigare har turism i sin marknadskommunikation fokuserat på vackra bilder och lyckliga människor. Företag som arbetar med dark tourism kan omöjligt följa i dessa fortspår utan måste finna andra vägar för att nå ut till sina kunder på ett effektivt och etiskt sätt.</p><p>Vår problemformulering lyder som följer:</p><p>Vilka etiska överväganden ställs företag som arbetar med dark tourism inför när de utformar sin marknadskommunikation?</p><p>Syfte</p><p>Vårt syfte är att identifiera vilken marknadskommunikationskanal som passar dark tourism företag utifrån de etiska aspekterna. Målsättningen i studien är att utveckla en teori om huruvida det är möjligt att behärska ”paradoxen” mellan etik och effektiv marknadskommunikation av dark tourism.</p><p>Teori</p><p>Teorin i denna studie grundas till största del på forskning inom dark tourism,</p><p>segmentering, etik och marknadskommunikation.</p><p>Metod</p><p>Vi har utfört en kvalitativ studie med fyra företag som arbetar med dark tourism, och utifrån detta studerat vilka etiska aspekter och segment de beaktar vid utformandet av sin marknadskommunikation. Utav dessa intervjuer genomfördes tre på telefon och en personligt.</p><p>Resultat</p><p>De konstateranden vi kan göra är att företag som arbetar med dark tourism ställs inför sex etiska överväganden vid utformandet av marknadskommunikation. Dessa är tid, geografisk närhet, sociala aspekter, kulturella aspekter, ekonomisk balans och en etisk policy. Det gäller för företag att vara medvetna om dessa samt sina segment för att kunna utforma en effektiv och etisk marknadskomunikation. Om företag som arbetar med dark tourism är medvetna om dessa kan de behrska paradoxen mellan etik och marknadskommunikation inom dark tourism. Genom att ha en insikt i segment samt etiska överväganden får företagen en kunskap om vilka marknadskommunikations kanaler de bör använda för att mest effektivt nå ut till sin marknad. Vi har funnit att de marknadskommunikations kanaler som passar de företag som deltagit i denna studie är media, webbsidor, personliga kontakter, word-of-mouth, e-mail, mässor, viral marketing samt text-meddelanden. Dessa kanaler anser vi är formbara så att det blir möjligt att vara etisk i marknadskommunikationen av dark tourism.</p>

Sammanfattning Rubrik From Sea, Sand, Sun and Sex to Death, Disaster och Deprivation -etiska överväganden vid utformningen av marknadskommunikation för dark tourism företag Problem Turism är en marknad under kontant utveckling vilket leder till att nya nischer utvecklas inom branschen för att tillfredställa kunders ökade krav. En av dessa underkategorier är dark tourism. Denna företeelse grundar sig i ett intresse att besöka platser som varit med om katastrofer. Att kommersialisera och exploatera död är ett kontroversiellt område och av många anser att denna sorts turism är oetisk. Det gäller för företag som arbetar med dark tourism att utforma marknadskommunikation som inte uppfattas som felaktig i kunders ögon. Tidigare har turism i sin marknadskommunikation fokuserat på vackra bilder och lyckliga människor. Företag som arbetar med dark tourism kan omöjligt följa i dessa fortspår utan måste finna andra vägar för att nå ut till sina kunder på ett effektivt och etiskt sätt. Vår problemformulering lyder som följer: Vilka etiska överväganden ställs företag som arbetar med dark tourism inför när de utformar sin marknadskommunikation? Syfte Vårt syfte är att identifiera vilken marknadskommunikationskanal som passar dark tourism företag utifrån de etiska aspekterna. Målsättningen i studien är att utveckla en teori om huruvida det är möjligt att behärska ”paradoxen” mellan etik och effektiv marknadskommunikation av dark tourism. Teori Teorin i denna studie grundas till största del på forskning inom dark tourism, segmentering, etik och marknadskommunikation. Metod Vi har utfört en kvalitativ studie med fyra företag som arbetar med dark tourism, och utifrån detta studerat vilka etiska aspekter och segment de beaktar vid utformandet av sin marknadskommunikation. Utav dessa intervjuer genomfördes tre på telefon och en personligt. Resultat De konstateranden vi kan göra är att företag som arbetar med dark tourism ställs inför sex etiska överväganden vid utformandet av marknadskommunikation. Dessa är tid, geografisk närhet, sociala aspekter, kulturella aspekter, ekonomisk balans och en etisk policy. Det gäller för företag att vara medvetna om dessa samt sina segment för att kunna utforma en effektiv och etisk marknadskomunikation. Om företag som arbetar med dark tourism är medvetna om dessa kan de behrska paradoxen mellan etik och marknadskommunikation inom dark tourism. Genom att ha en insikt i segment samt etiska överväganden får företagen en kunskap om vilka marknadskommunikations kanaler de bör använda för att mest effektivt nå ut till sin marknad. Vi har funnit att de marknadskommunikations kanaler som passar de företag som deltagit i denna studie är media, webbsidor, personliga kontakter, word-of-mouth, e-mail, mässor, viral marketing samt text-meddelanden. Dessa kanaler anser vi är formbara så att det blir möjligt att vara etisk i marknadskommunikationen av dark tourism.

Dark tourism, a subsection of heritage tourism, is growing in popularity and center around historic sites and museums. Those sites are put in the position to take advantage of the surging popularity of dark tourism by offering programming that complements it. Ghost tours, paranormal investigations, and haunted houses have all been utilized by museums and historic sites to boost revenue and attendance numbers. The implementation of dark programming raises difficult discussions on the role of museums in society and the ethics of profiting off of ghosts, spirits, and the paranormal. The decision to produce dark programming as a complement to dark tourism is best decided on a case to case basis, as no two museums or historic sites are the same. But every site that is considering dark programming needs to weigh their mission, ethics, their stakeholders, and the memory and space of their site before coming to a decision.

I många år har människor jorden runt varit fascinerade av skräck och någonting som gett dem en adrenalinkick eller känsla av sorg. Därför har många spännande sevärdheter uppkommit, som exempelvis London Dungeons och Auschwitz. Detta har blivit en ny trend i turismen och har utvecklats väldigt mycket utomlands; människor vill betala för att se och ta del av elände och misär. Det lockar många olika grupper av åskådare, främst skolgrupper men även enskilda personer som vill veta mer om historian bakom platsen. Detta är även ett stort intresse hos oss (Amera och Elin) och blev därmed ett självklart val när vi bestämde oss för att utföra denna studie. Syftet med föreliggande studie är att belysa förutsättningarna för att utveckla brun turism i Halmstad. Studien ska även ge en mer konkret överblick om den nya växlande trenden dark tourism som är väldigt populär utomlands. Detta vill vi sedan även införliva i Halmstads turismnäring och använda oss av de lokala myterna och legenderna för att lyfta fram stadens historia genom vandringar/guidade turer som vi kommer att framställa

This thesis examines representations of solitary confinement at four penal history museums in the province of Ontario, Canada: the Olde Gaol Museum in Lindsay, the L’Orignal Old Jail in L’Orignal, the Peel Art Gallery Museum and Archives in Brampton, and Kingston Penitentiary in Kingston. Engaging with Brown’s (2009) theory of “penal spectatorship” and Cohen’s (2001) work on states of denial, I investigate how these representations of solitary confinement challenge and/or reinforce the idea that segregation is a necessary practice in operational carceral institutions. I identify three dominant themes. The first theme is who ends up in solitary confinement and why. The museums justify the necessity of solitary confinement by emphasizing its usefulness in neutralizing dangerous and unpredictable prisoners, along with its supposed ability to promote prisoner protection and the management of mental health needs. The second theme pertains to the duration prisoners spend in solitary confinement and the conditions they experience. The museums do not problematize prisoners’ length of stay in solitary confinement, nor the conditions of the cells in which they are held, rather historical penal discourses are used to demonstrate improvements over time, without problematizing its present uses. The third theme arising from my analysis concerns the impacts of solitary confinement on prisoners. The museums emphasize the positive effects that solitary confinement can have on prisoners such as providing the opportunity for contemplation, while information on the negative effects of isolation including exacerbating or triggering mental health issues are largely absent. Taking these findings into consideration, I argue that the penal history museums I examined foster social distance between visitors and those in conflict with the law by legitimating the exclusion of the latter, while reinforcing the idea that solitary confinement is a necessary practice in carceral institutions today. .

[pt] Dentre as diversas vertentes do turismo, o Dark Tourism (ou turismo sombrio, macabro, ou tanaturismo) é voltado para a visitação a atrações ligadas a tragédias, como antigos campos de batalha, prisões, campos de concentração e cemitérios. Apesar de ser um tema abrangente, os estudos sobre esta área do conhecimento carecem um maior aprofundamento, pois somente o positivismo não seria suficiente para proporcionar resultados satisfatórios, uma vez que a compreensão do significado por trás deste tipo de exploração pode ser mais bem entendido por meio de investigações de cunho interpretativo. Para cumprir este objetivo, a Consumer Culture Theory pode representar uma alternativa válida, pois engloba temas como a compreensão dos estilos de vida, formação de identidade, valores e significados culturais. Assim sendo, o objetivo do presente estudo foi analisar o significado simbólico por trás do consumo de atrações classificadas no espectro do dark tourism. Para isso, foi feito um estudo interpretativista, com coleta de dados a partir de entrevistas em profundidade. / [en] Among the various strands of tourism, Dark Tourism (or macabre, or thanatourism) is aimed at visiting attractions linked to tragedies, such as old battlefields, prisons, concentration camps, and cemeteries. Despite being a comprehensive theme, studies on this area of knowledge need further studies, as positivism alone would not be sufficient to provide satisfactory results, since understanding the meaning behind this type of exploration can be better comprehended through interpretive investigations. To fulfill this goal, Consumer Culture Theory can represent a valid alternative, as it encompasses topics such as the understanding of lifestyles, identity formation, values and cultural meanings. Therefore, the objective of the present study was to analyze the symbolic meaning behind the consumption of attractions classified in the spectrum of dark tourism. For this, an interpretive study was carried out, with data collection from in-depth interviews.

Alors que le conflit en Syrie continue sa course dévastatrice depuis mars 2011, cette recherche s’inscrit dans une démarche prospective visant à envisager le post-conflit. Après une analyse de la situation touristique et politique de la Syrie, avant et pendant le conflit, notre travail aboutit à une série de constats et de prévisions qui permettent de dessiner le contour d’un tourisme post-conflit dans le pays. Pour compléter notre analyse nous avons eu recours au comparatisme avec les cas de la Bosnie-Herzégovine et de la Croatie. Les deux pays ayant connu des conflits dans les années 1990, cette démarche nous a permis d’y observer le contexte post-conflit avec plus de recul. Les questions du devenir du patrimoine existant et de l’émergence d’un « nouveau patrimoine » issu du conflit font partie des sujets auxquels nous nous sommes intéressés ainsi qu’à l’évolution de l’interprétation de ces différents patrimoines au fil du temps (« à chaud »/ « à froid »). Nous nous sommes intéressés en parallèle aux nouvelles formes de tourisme qui pourraient accompagner le retour de la paix, notamment le "dark tourism", caractéristique du contexte post-conflit. Le résultat prend la forme de scenarii décrivant les différents aboutissements possibles du conflit en cours en Syrie et leurs implications respectives sur le futur du tourisme dans le pays. / While the harrowing conflict in Syria has been enduring since March 2011, this research aims nonetheless to foresee the aftermath of the war through a forward-looking approach. After an analysis of the situation in Syria, before and during the war, from a touristic and political point of view, our work results in a series of observations and forecasts that allow us to draw the outlines of a post-conflict tourism in the country. More specifically and in order to complete our analysis, we used a comparative framework to study the examples of Bosnia and Herzegovina, as well as Croatia. Given that both countries have lived through conflict in the 1990s, this approach enabled us to observe the post-conflict context with a longer lapse of time. The questions related to the future of heritage sites, the emergence of a “new heritage” resulting from the conflict itself, and the changes over time in the interpretation of these different forms of heritage (“hot/cold interpretation”) were among the main issues that we have treated in this dissertation. We also took a major interest in the appearance of new forms of tourism that might accompany the return of peace, especially the “dark tourism”, typical of the post-conflict context. The results are presented in the form of scenarios that describe the different possible outcomes of the current conflict in Syria and their respective implications for the future of tourism in the country.