No description available.

Stuttgart, FH, Diplomarb., 2002.

This study was concerned with the relationship among anxiety scores and four selected measures of behavior in school children and attempted to determine how many factors are involved when such measures are obtained.

<p>Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; <em>Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom </em>och<em> Skam och skuld</em>. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs. </p>

Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom och Skam och skuld. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med och efter behandling av bröstcancer i Sverige. Fyra självbiografier analyserades genom manifest innehållsanalys, där det vårdvetenskapliga perspektivet utgick från Ericssons teori om människa, hälsa och lidande. Detta resulterade i fyra kategorier indelat i sexton underkategorier. Resultatet visar bland annat att kvinnornas framträdande upplevelser var ett känslomässigt kaos, svårigheter att se kroppen förändras och hur betydande stödet var från anhöriga, vänner samt sjukvårdspersonal. Slutsatsen är att bemötandet från sjukvårdspersonal har stor betydelse för hur kvinnorna hanterar sjukdomen och dess behandling. Detta betonar därmed vikten av att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur de kan bemöta dessa kvinnor på ett lämpligt och professionellt sätt.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med och efter behandling av bröstcancer i Sverige. Fyra självbiografier analyserades genom manifest innehållsanalys, där det vårdvetenskapliga perspektivet utgick från Ericssons teori om människa, hälsa och lidande. Detta resulterade i fyra kategorier indelat i sexton underkategorier. Resultatet visar bland annat att kvinnornas framträdande upplevelser var ett känslomässigt kaos, svårigheter att se kroppen förändras och hur betydande stödet var från anhöriga, vänner samt sjukvårdspersonal. Slutsatsen är att bemötandet från sjukvårdspersonal har stor betydelse för hur kvinnorna hanterar sjukdomen och dess behandling. Detta betonar därmed vikten av att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur de kan bemöta dessa kvinnor på ett lämpligt och professionellt sätt.

During the Mexican War, Americans radically transformed their ideas about Mexicans and Mexican-Americans. The Mexican War offered itself up as the first of such interactions between the neighboring republics. The Mexican during the War was met largely with criticism from the American public, a criticism aided by the work of the press. While a vast majority of the presses disparaged the Mexican populace on a variety of subjects, not all papers denigrated the Mexicans as some inferior population in need of assistance from the United States in order to survive and reach a proper level of civilization. Papers such as the Catholic and abolitionist presses sought to portray the Mexican in a more positive light. Analysis of these spheres of influence of the various presses offers up a genesis of the Mexican within the American imagination.

Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön. Analysen resulterade i fyra kategorier; upplevelsen av att få ett cancerbesked, viljan att leva, upplevelsen av trygghet i gemenskap och miljö, samt vetskapen om att livet kommer att ta slut. Framträdande upplevelser var hoppfullhet, viljan att bli frisk och livskraft. Trygghet var något betydelsefullt och kunde upplevas i samband i gemenskap och speciella miljöer. Resultatet uttryckte även upplevelser i form av förtvivlan, hopplöshet och sorg. Det är betydelsefullt för sjuksköterskor att få fördjupad kunskap om unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Detta för att medvetet kunna skapa en individuell anpassad vård för cancersjuka patienter. / A cancer diagnosis for young women can lead to experiences that earlier never occurred in life, an uncertain future with a lot of thoughts and reflections. Nurses lack of knowledge in cancer patients' experiences are known according to previous research, and this leads to that patients don’t recive adequate care. Purpose of this study was to describe young women's experiences of living with cancer. Three biographies consisting of five stories were analyzed from a qualitative manifest content analysis. Martinsen´s theory was used as theoretical framework, where she illuminates the importance of communion between people and the safety of the environment. Analysis resulted in four categories: the experience of getting a cancer diagnosis, the will to live, the experience of safety in the community and environment, and the knowledge that life will come to an end. Prominent experiences were hopefulness, desire to be healthy and vitality. Safety was something significant and could be experienced in context of community and special environments. The result also expressed experiences in form of despair, hopelessness and sadness. It is important for nurses to gain deeper knowledge about young women's experiences of living with cancer. This is to deliberately create an individualized care for cancer patients.

One of the more important social contexts in student life may be the student group. This study is based on a qualitative method to provide a deeper insight into how a student group describes the different phases it goes through and the functions of a student group. To answer the purpose, two research questions were asked: (1) How does a student group describe the different phases it goes through? (2) What manifest and latent functions can be distinguished in a student group? The empirical material for the study was gathered through five semi-structured interviews, in which the respondents were members of the same student group. I have analyzed the empirics by applying two theories, Merton's theory of latent and manifest functions and a theory of group processes by Lennéer Axelson and Thylefors. These two theories were chosen to answer the purpose and the research questions. Previous studies were also used to understand a student group's social significance and its manifest and latent functions. It appeared during the analysis of the material that the student group creates safety, belonging and social cohesion for the individual, the student group also created a study-based support. The student group that was studied also considered themselves as a group of friends. The specific purpose that existed at the beginning of the group constellation was changed when the group members created deeper relationships. The manifest function was that the respondents would start studying together, the manifest function developed latent functions. This study ends with a discussion on how a student group can be understood as an informal group and as an institutional group. This study also discuss what the university as an institution can do to support student groups. The discussion also presents what the university as an institution can do to support student groups. / En av studentlivets mer betydelsefulla sociala sammanhang kan vara studentgruppen. Denna studie utgår från en kvalitativ metod för att ge en djupare inblick i hur en studentgrupp beskriver de olika faser den går igen och en studentgrupps funktioner. För att besvara syftet ställdes två forskningsfrågor: (1) Hur beskriver en studentgrupp de olika faserna den går igenom? (2) Vilka manifesta och latenta funktioner kan urskiljas i en studentgrupp? Det empiriska materialet till studien samlades genom fem semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var medlemmar i samma studentgrupp. Jag har analyserat materialet utifrån två teorier, Mertons teori om latenta och manifesta funktioner samt en teori om grupprocesser av Lennéer Axelson och Thylefors. Dessa två teorier valdes för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Det framkom vid analysen av materialet att studentgruppen skapar trygghet, tillhörighet samt social sammanhållning för den enskilda individen, studentgruppen skapade även ett studiemässigt stöd. Studentgruppen som studerades betraktade även gruppen som ett kompisgäng och det konkreta syftet som fanns i början av gruppkonstellationen förändrades genom att gruppens medlemmar skapade djupare relationer. Den manifesta funktionen var att respondenterna skulle börja plugga tillsammans, den manifesta funktionen utvecklade latenta funktioner. Studien avslutas med en diskussion om hur en studentgrupp kan förstås, som en informell grupp och även en institutionell grupp. I diskussionen presenteras även vad universitetet som institution kan göra för att stödja studentgrupper.