<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar – Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009. För att kunna bedöma om mängden förändrats under det senaste decenniet, har vi jämfört materialet i samma tidningar 1999. Den kvalitativa delen av studien består av intervjuer med featureansvariga på respektive tidning. Vår teoretiska ram bygger bland annat på forskning vid Oslo universitet som visar att featurejournalistiken tycks bli viktigare för papperstidningar. Detta är ett resultat av att tidningarna konkurrerar med webbredaktionerna som kan uppdatera sina nyheter i realtid, en egenskap som papperstidningen saknar.</p><p>Undersökningen visar att den allmänna tendensen är att feature har ökat i mängd samtidigt som längre nyhetsartiklar har minskat. De vi intervjuat anser att feature är viktigt för att konkurrera med tidningar på Internet och behålla attraktionsvärdet hos prenumeranterna.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar – Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009. För att kunna bedöma om mängden förändrats under det senaste decenniet, har vi jämfört materialet i samma tidningar 1999. Den kvalitativa delen av studien består av intervjuer med featureansvariga på respektive tidning. Vår teoretiska ram bygger bland annat på forskning vid Oslo universitet som visar att featurejournalistiken tycks bli viktigare för papperstidningar. Detta är ett resultat av att tidningarna konkurrerar med webbredaktionerna som kan uppdatera sina nyheter i realtid, en egenskap som papperstidningen saknar. Undersökningen visar att den allmänna tendensen är att feature har ökat i mängd samtidigt som längre nyhetsartiklar har minskat. De vi intervjuat anser att feature är viktigt för att konkurrera med tidningar på Internet och behålla attraktionsvärdet hos prenumeranterna.

none

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 2001. / Includes bibliographical references (p. 323-355). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1997. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves [208]-228). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1997. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves [208]-228). Also available on the Internet.

Inaugural-Dissertation Heidelberg.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 2001. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (p. 323-355).

Si un véritable mythe auréole aujourd’hui le nom et la figure d’Albert Londres, la production journalistique du célèbre grand reporter des années vingt reste relativement méconnue. Loin de se limiter aux enquêtes sociales qui ont forgé sa réputation de redresseur de torts, elle se compose d’une riche correspondance de guerre, de nombreux articles politiques et de plusieurs reportages d’évasion. Outre cette hétérogénéité, l’œuvre d’Albert Londres, qui oscille notamment entre argumentation et information, entre héritage et modernité, révèle nombre de tensions et de contradictions que la légende qui l’entoure a contribué à estomper. Il convient donc de redécouvrir son œuvre, de jeter sur elle un regard nouveau, de l’autopsier au sens étymologique du terme, pour diagnostiquer les raisons de son succès et les causes de sa consécration. Particulièrement ancrés dans l’actualité de leur époque, conditionnés par la situation de communication et de publication dans laquelle ils s’inscrivent, les reportages de Londres méritent d’être envisagés dans leur contexte, comme des discours traversés par de multiples stratégies. Outrepassant largement les seules intentions du journaliste, ces stratégies parcourent le reportage à tous les niveaux, de la pratique de terrain au circuit de diffusion, de la relation au lecteur à la posture du reporter. À la lumière de l’histoire de la littérature et du journalisme, de l’analyse du discours et de la sociologie de la littérature, nous tenterons donc de caractériser la poétique – au sens élargi du terme – des reportages afin de mettre au jour l’ambivalence et l’efficacité du « style Albert Londres ». / Albert Londres has become a household name and a mythical figure, however the journalistic work of this famous great reporter of the 1920s still remains unknown. This corpus extends far beyond his social ‘reportages’ that built his fame as a righter of wrongs and consists of a rich war correspondence, numerous political articles and several escapist reportages. To add to its diversity, the work of Albert Londres is always on the fence between argumentation and information, tradition and modernity. His work therefore reveals various tensions and contradictions which have been overshadowed by his myth. As a consequence, it is worth rediscovering his work, adopting a new point of view and performing an ‘autopsy’, that is, etymologically, a critical examination, in order to diagnose the reasons of its success and the causes of its critical acclaim. Deeply rooted in their time and strongly dependent on the communicational and publication context in which they appeared, Londres’ reports deserve to be seen against this background, as discourses informed by multiple strategies. Surpassing the sole intentions of a journalist, these strategies inform the reportages in all their dimensions, from the field research to the network of circulation and from the relationship with the reader to the ‘posture’ of the reporter. By drawing on the historiography of literature, journalism, discourse analysis and sociology of literature, this dissertation aims therefore to define the poetics – in the broad sense of this term – of these reports, in order to reveal the ambivalence and the effectiveness of the “Albert Londres style”.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.