<p>Revisionspliktens vara eller icke vara är idag i Sverige ett hett diskuterat ämne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för små aktiebolag men något datum är ännu inte bestämt. Detta leder fram till frågan om hur svenska företagsledare ser på revisionsplikt i små aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras ställningstagande och med detta vill vi ge en ökad förståelse för småföretagarens attityd i frågan. </p><p>Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. </p><p>Efter genomförandet av vår uppsats kom vi fram till att studien har gett fortsatt stöd på Svanströms undersökning att småföretagen vill ha kvar revisionsplikt. Faktorerna som ligger bakom detta beror inte så mycket på det yttre som bransch, storlek och nyetablerat/väletablerat som handlar om företagets situation. Istället pekar det på inre faktorer såsom erfarenhet, utbildning och intresse, vilka är knutna till företagsledarens personlighet.</p>

<p>År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna. Då revisorns roll gentemot Skatteverket framförallt är att förebygga brott ansåg vi att det kunde vara intressant att undersöka Skatteverkets nytta av revisionsplikten. Därför är syftet med vår uppsats att beskriva och analysera vilken nytta Skatteverket har av revision i små företag. Vidare är syftet att se vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten medför för Skatteverket och vilka alternativa gransknings-metoder som skulle kunna vara möjliga. Detta avser vi att göra genom att undersöka hur Skatteverket använder sig av revision och vad de anser skapar värde med revision. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod som är passande då vi har ett oklart problem och lite information om det. Detta innebär att vi har gjort personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen delades in i fyra olika områden, vilka är revisorns betydelse, skattekontrolls-processen, sambandet mellan redovisning och beskattning och konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten. Vi beskriver bland annat revisorns roll och ursprung, Skatteverkets verksamhet och tidigare studier gjorda inom ämnet. I empirin sammanfattar vi våra respondenters svar och indelningen är utformad efter den teoretiska referensramen. Slutsatsen av vår studie är att Skatteverket har nytta av revision på ett flertal olika sätt, som till exempel orena revisionsberättelser och en opartisk granskning. Vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om ett avskaffande sker är att fler felaktigheter kommer att förbli oupptäckta och deklarationerna mindre tillförlitliga. En alternativ granskningsmetod är en förändring i lagstiftningen för att Skatteverket skulle kunna få mer kontrollbefogenheter.</p>

<p><p>Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).</p><p>Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen.</p><p>Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller. De fick svara på ett antal förutbestämda frågor och även genomföra ett case som de skulle diskutera kring samt fastställa ett väsentlighetsbelopp.</p><p>Vår undersökning stöder hypotesen att revisorns professionella omdöme påverkar väsentlighetsbedömningen. Vi kom fram till att personliga egenskaper så som sunt förnuft och ”magkänsla” är viktiga egenskaper gällande det professionella omdömet. Vidare ses även kunskap som en viktig egenskap. Den absolut viktigaste egenskapen gällande det professionella omdömet är erfarenheten eftersom den är en bidragande faktor till övriga egenskaper.</p><p>Vår undersökning tyder på, utifrån resultatet av vårt case, att väsentlighetsbeloppet påverkas av revisorernas ålder och år i branschen. De med mest erfarenhet sätter överlag ett högre väsentlighetsbelopp.</p></p>

<p>I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision. Under åren har reglerna utvecklats till dagens revisionsplikt. Sverige är idag ett av de få EU-länder som har kvar revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har väckt frågan om ett framtida slopande av revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gång har ett delbetänkande kommit. Slutbetänkandet från utredningen beräknasatt komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.Revisionen kan innebära en betydande kostnad för små aktiebolag. I och medrevisionsplikten kan den här kostnaden ses som ofrivillig. Nu ska företagen själva kunna välja om de vill ha revisionen i sitt företag. Det här väckte vårt intresse och syftet med vår uppsats var att ta reda på om små aktiebolaganser att värdet med revisionen överstiger kostnaden. Utifrån syftet formade vi två övergripande frågeställningar som vi sedan använde som underlag till utformningen av våra mer ingående intervjufrågor.</p><p>För att komma fram till ett svar valde vi ut sex små aktiebolag i Karlstad och intervjuade respondenterna om deras syn på revisionen i deras företag. De svar respondenterna gav oss har sedan analyserats och lett till vår slutsats. Vi kom fram till att de flesta respondenter tycker att revisionen inger en säkerhet och att en bra relation till revisorn kan påverka inställningen de har mot revisionen. Även kunskapen om varför revisionen utförs spelade en stor roll för respondenternas inställning till revisionen. Övervägande delen av de företag vi undersökte tyckte att värdet med revisionen översteg kostnaden som den medförde. Om revisionsplikten skulle slopas idag skulle de flesta behållarevisionen, men vi vet inte hur de kommer att ställa sig till frågan när plikten väl slopas.</p>

<p>EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning. Det har gjorts en jämförelse mellan banker i Danmark där revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad och banker i Sverige där revisionsplikten troligen kommer att avskaffas för små aktiebolag. Jämförelsen gjordes för att urskilja erfarenheter som svenska banker kan få av danska banker. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med två danska banker och en svensk bank. Intervjuerna resulterade i att författarna kom fram till att kreditbedömningen generellt ser likadan ut i Sverige som i Danmark. Anledningen var att alla kreditbedömningens delar enligt referensramen ingår i de medverkande bankernas kreditbedömningar. Undersökningen pekade även på att kreditbedömningen inte har påverkats i nämnvärd grad på grund av att de danska bankerna oavsett revisionsplikten försäkrar sig om att informationen är tillförlitlig på olika sätt. Därför bör inte heller ett avskaffande av revisionsplikten i Sverige påverka de svenska bankernas kreditbedömning. Tilläggas kan att revisionsplikten är en väl beprövad metod och därför anser författarna att det ska vara väl undersökt om alternativa metoder till revisionen kan tillämpas.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Den första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för att</p><p>säkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senaste</p><p>redovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende i</p><p>aktiebolag.</p><p>Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granska</p><p>årsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed i</p><p>enlighet med FAR: s yrkesetiska regler. Vid granskning av mindre företag arbetar revisorn</p><p>nära ägaren vilket kan tänkas störa revisorns oberoende.</p><p>Denna uppsats undersöker revisorns oberoende vid revision av mindre företag samt</p><p>svårigheten att bibehålla detta oberoende vid revisionsnära rådgivning. Studien har</p><p>genomförts med hjälp av personliga intervjuer. Respondenterna är anonyma på grund av</p><p>ämnets känsliga karaktär. Respondenterna består av fyra revisor från skilda byråer i Uppsala.</p><p>De slutsatser som framhålles är uppbyggda från studiens teori, empiri och analys. Det är inte</p><p>svårare för revisorn att behålla oberoendet vid revisionsnära rådgivning i mindre företag. Ett</p><p>yrkesmässigt förhållande mellan revisor och klient som bygger på vänskap och förtroende</p><p>anses fördelaktigt vid granskning av företag. Även långa revisionsuppdrag utger positiv</p><p>respons vid granskning. Revisorns oberoende beror till stor del på dennes egen etik och moral.</p><p>Revisorns oberoende är en definitionsfråga som saknar vissa tydliga gränsdragningar i</p><p>gällande regelverk. Gränsdragningarna har dock tolkats likvärdigt vilket inte ändrat</p><p>revisionens kvalitet. Det skall understrykas att ingen modell, speciellt inte en självgranskande</p><p>modell, kan säkerställa ett oberoende.</p>

Revisionspliktens vara eller icke vara är idag i Sverige ett hett diskuterat ämne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för små aktiebolag men något datum är ännu inte bestämt. Detta leder fram till frågan om hur svenska företagsledare ser på revisionsplikt i små aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras ställningstagande och med detta vill vi ge en ökad förståelse för småföretagarens attityd i frågan. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. Efter genomförandet av vår uppsats kom vi fram till att studien har gett fortsatt stöd på Svanströms undersökning att småföretagen vill ha kvar revisionsplikt. Faktorerna som ligger bakom detta beror inte så mycket på det yttre som bransch, storlek och nyetablerat/väletablerat som handlar om företagets situation. Istället pekar det på inre faktorer såsom erfarenhet, utbildning och intresse, vilka är knutna till företagsledarens personlighet.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna. Då revisorns roll gentemot Skatteverket framförallt är att förebygga brott ansåg vi att det kunde vara intressant att undersöka Skatteverkets nytta av revisionsplikten. Därför är syftet med vår uppsats att beskriva och analysera vilken nytta Skatteverket har av revision i små företag. Vidare är syftet att se vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten medför för Skatteverket och vilka alternativa gransknings-metoder som skulle kunna vara möjliga. Detta avser vi att göra genom att undersöka hur Skatteverket använder sig av revision och vad de anser skapar värde med revision. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod som är passande då vi har ett oklart problem och lite information om det. Detta innebär att vi har gjort personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen delades in i fyra olika områden, vilka är revisorns betydelse, skattekontrolls-processen, sambandet mellan redovisning och beskattning och konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten. Vi beskriver bland annat revisorns roll och ursprung, Skatteverkets verksamhet och tidigare studier gjorda inom ämnet. I empirin sammanfattar vi våra respondenters svar och indelningen är utformad efter den teoretiska referensramen. Slutsatsen av vår studie är att Skatteverket har nytta av revision på ett flertal olika sätt, som till exempel orena revisionsberättelser och en opartisk granskning. Vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om ett avskaffande sker är att fler felaktigheter kommer att förbli oupptäckta och deklarationerna mindre tillförlitliga. En alternativ granskningsmetod är en förändring i lagstiftningen för att Skatteverket skulle kunna få mer kontrollbefogenheter.

EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning. Det har gjorts en jämförelse mellan banker i Danmark där revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad och banker i Sverige där revisionsplikten troligen kommer att avskaffas för små aktiebolag. Jämförelsen gjordes för att urskilja erfarenheter som svenska banker kan få av danska banker. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med två danska banker och en svensk bank. Intervjuerna resulterade i att författarna kom fram till att kreditbedömningen generellt ser likadan ut i Sverige som i Danmark. Anledningen var att alla kreditbedömningens delar enligt referensramen ingår i de medverkande bankernas kreditbedömningar. Undersökningen pekade även på att kreditbedömningen inte har påverkats i nämnvärd grad på grund av att de danska bankerna oavsett revisionsplikten försäkrar sig om att informationen är tillförlitlig på olika sätt. Därför bör inte heller ett avskaffande av revisionsplikten i Sverige påverka de svenska bankernas kreditbedömning. Tilläggas kan att revisionsplikten är en väl beprövad metod och därför anser författarna att det ska vara väl undersökt om alternativa metoder till revisionen kan tillämpas.

Sammandrag Den första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senaste redovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende i aktiebolag. Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granska årsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed i enlighet med FAR: s yrkesetiska regler. Vid granskning av mindre företag arbetar revisorn nära ägaren vilket kan tänkas störa revisorns oberoende. Denna uppsats undersöker revisorns oberoende vid revision av mindre företag samt svårigheten att bibehålla detta oberoende vid revisionsnära rådgivning. Studien har genomförts med hjälp av personliga intervjuer. Respondenterna är anonyma på grund av ämnets känsliga karaktär. Respondenterna består av fyra revisor från skilda byråer i Uppsala. De slutsatser som framhålles är uppbyggda från studiens teori, empiri och analys. Det är inte svårare för revisorn att behålla oberoendet vid revisionsnära rådgivning i mindre företag. Ett yrkesmässigt förhållande mellan revisor och klient som bygger på vänskap och förtroende anses fördelaktigt vid granskning av företag. Även långa revisionsuppdrag utger positiv respons vid granskning. Revisorns oberoende beror till stor del på dennes egen etik och moral. Revisorns oberoende är en definitionsfråga som saknar vissa tydliga gränsdragningar i gällande regelverk. Gränsdragningarna har dock tolkats likvärdigt vilket inte ändrat revisionens kvalitet. Det skall understrykas att ingen modell, speciellt inte en självgranskande modell, kan säkerställa ett oberoende.