Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006). Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen. Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller. De fick svara på ett antal förutbestämda frågor och även genomföra ett case som de skulle diskutera kring samt fastställa ett väsentlighetsbelopp. Vår undersökning stöder hypotesen att revisorns professionella omdöme påverkar väsentlighetsbedömningen. Vi kom fram till att personliga egenskaper så som sunt förnuft och ”magkänsla” är viktiga egenskaper gällande det professionella omdömet. Vidare ses även kunskap som en viktig egenskap. Den absolut viktigaste egenskapen gällande det professionella omdömet är erfarenheten eftersom den är en bidragande faktor till övriga egenskaper. Vår undersökning tyder på, utifrån resultatet av vårt case, att väsentlighetsbeloppet påverkas av revisorernas ålder och år i branschen. De med mest erfarenhet sätter överlag ett högre väsentlighetsbelopp.

Syfte: Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida skillnader föreligger mellan den av granskade företag upplevda nyttan av revision och revisionsbyråernas åsikt om vad de tillför företag. Frågeställningen blir således vad företagen känner att de får ut av revision, kontra vad revisionsbyråerna känner att de tillför och om det finns en skillnad. Metod: En huvudsakligt kvalitativ studie har genomförts med intervjuer. Representanter från tre stora revisionsbyråer har intervjuats om sina åsikter, fyra mindre bolag har också tillfrågats. Teori: Materialet som insamlades under intervjuerna har analyserats utifrån främst förväntningsteori. Empiri: Materialet presenteras uppdelat på respondent och ämnesområde. Slutsats: Den mest framträdande gemensamma nämnaren för nyttan av revision visar sig vara rådgivningen gällande skatte- och momsfrågor. Trots revisionsbyråernas framhållande av bredden på de tjänster de kan erbjuda och allt de kan hjälpa företagen med i dess dagliga verksamhet finner vi att de mindre bolagen vi har intervjuat mest är intresserade av rådgivningsdelen. För de mindre bolag som har stora externa intressenter, exempelvis statliga uppdragsgivare och finansiärer, var den påskrivna revisionsberättelsen även värdefull. Att revision är nödvändigt var de mindre bolagen ense om, dock upplevdes den vara alltför dyr. Just förvaltningsrevisionen var positivt mottagen, samt den kvalitetsstämpel den innebar. De mindre bolagen efterfrågar också en ”mellantingstjänst”, en sorts översiktlig granskning med fokus på just skatt och moms. Om utbud följer efterfrågan ser vi en framtida marknad för denna typ av tjänst.

I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision. Under åren har reglerna utvecklats till dagens revisionsplikt. Sverige är idag ett av de få EU-länder som har kvar revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har väckt frågan om ett framtida slopande av revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gång har ett delbetänkande kommit. Slutbetänkandet från utredningen beräknasatt komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.Revisionen kan innebära en betydande kostnad för små aktiebolag. I och medrevisionsplikten kan den här kostnaden ses som ofrivillig. Nu ska företagen själva kunna välja om de vill ha revisionen i sitt företag. Det här väckte vårt intresse och syftet med vår uppsats var att ta reda på om små aktiebolaganser att värdet med revisionen överstiger kostnaden. Utifrån syftet formade vi två övergripande frågeställningar som vi sedan använde som underlag till utformningen av våra mer ingående intervjufrågor. För att komma fram till ett svar valde vi ut sex små aktiebolag i Karlstad och intervjuade respondenterna om deras syn på revisionen i deras företag. De svar respondenterna gav oss har sedan analyserats och lett till vår slutsats. Vi kom fram till att de flesta respondenter tycker att revisionen inger en säkerhet och att en bra relation till revisorn kan påverka inställningen de har mot revisionen. Även kunskapen om varför revisionen utförs spelade en stor roll för respondenternas inställning till revisionen. Övervägande delen av de företag vi undersökte tyckte att värdet med revisionen översteg kostnaden som den medförde. Om revisionsplikten skulle slopas idag skulle de flesta behållarevisionen, men vi vet inte hur de kommer att ställa sig till frågan när plikten väl slopas.

Revision sker av samtliga 330 000 aktiebolag i Sverige. Även om dessa skiljer sig mycket åt revideras samtliga företag, allt från det lokala måleriet till multinationella Ericsson, efter samma lagar och standarder. Debatten senaste tiden har handlat om det finns ett behov för ett separat regelverk för små och medelstora företag. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka skillnader, hänförliga till företagets storlek, som påverkar genomförandet av revisionen. Slutsatserna är att det föreligger vissa skillnader mellan revisionen av stora och små företag. Framförallt är det avståndet mellan ägare och ledning samt organisationsstrukturen som innebär att revisionen genomförs annorlunda i stora och små företag.

Idag sker merparten av den svenska klädesindustrins produktion hos leverantörer i tredje världen. De betydligt lägre arbetskraftskostnaderna där är huvudskälet till att denna mycket arbetsintensiva bransch utlokaliserat tillverkningen till främst olika länder i Asien. Länge kunde produktionen i utvecklingsländerna bedrivas utan insyn och kritisk granskning. Respekten för de mänskliga rättigheterna var ofta bristfällig. Arbetsförhållandena i många fabriker var dåliga, med långa arbetstider, låga löner och bristande säkerhet. Olika frivilliga icke vinstdrivande organisationer började rapportera om dessa missförhållanden och detta uppmärksammades av media. Det ökande intresset för situationen i utvecklingsländerna ledde till en insikt hos företagen om att kärnverksamheten inte längre var det enda betydelsefulla området. Det blev allt viktigare för företagen att tillsammans med leverantörerna visa på ett socialt ansvar gentemot sina intressenter och på detta sätt värna om ryktet på marknaden. Samtliga intervjuade svenska klädesföretag tar idag ett socialt ansvar och arbetar med skyddet av mänskliga rättigheter gentemot sina leverantörer genom kontinuerliga revisioner av verksamheten. De strävar efter att bygga upp nära och långsiktiga relationer och hoppas därigenom kunna påverka leverantörerna att ta ett större socialt ansvar och förbättra arbetsförhållandena i fabrikerna. Skillnaderna är dock stora. Några företag kom igång tidigt med CSR-arbetet och vissa har definitivt kommit längre än andra. Företagens storlek och tillgång på resurser har betydelse och den tid samarbetet med leverantörerna pågått spelar också en roll i sammanhanget. För mycket övertidsarbete, låga löner och bristande säkerhet i fabrikerna framhålls som de allvarligaste problemen vid revisionerna. De företag som arbetat längst med CSR-frågorna upplever minst problem vid revisionerna, medan de som arbetat kortare tid med CSR verkar ha sämre kontroll över situationen. Revisionerna genomförs alltför sällan och ofta heller inte i egen regi. Inget av företagen tycks heller ha någon granskning av förhållandena och arbetsvillkoren hos underleverantörerna. Socialt ansvarstagande har blivit viktigt för företagen, inte minst för att behålla ett gott rykte på marknaden. Flera företag presenterar också sitt sociala arbete i hållbarhetsrapporter. CSR är dock fortfarande långt ifrån en huvudfråga för klädesföretagen. Svårigheter att definiera CSR och dess påverkan på verksamheten innebär också problem med redovisningen. Det finns en konflikt mellan de finansiella målen, som är mät- och redovisningsbara, och de sociala, som är betydligt svårare att redovisa i siffror. Den främsta anledningen till CSR-redovisningen och revisionerna av leverantörerna i utvecklingsländerna verkar vara för att reagera på kritik och för att visa på ett socialt engagemang. Statusen för det sociala ansvaret måste därför höjas och lyftas till en ledningsfråga i företagen, så att mer resurser allokeras till området. För att möjliggöra detta behövs sannolikt ett enklare och mera öppet redovisnings- och revisionssystem för CSR-arbetet. Kanske borde någon form av CSA införas, så att CSR kan redovisas i siffror. Ett enklare och mindre resurskrävande system borde öka förståelsen av det sociala ansvarets betydelse, även hos leverantörerna och underleverantörerna i utvecklingsländerna, och därmed bidra till en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. / Today most of the production for the Swedish clothing industry lies with suppliers in third world countries. Considerably lower labour costs are the main reason why this very labour intensive industry has been outsourcing production, primarily to Asia. For a long time the production in the developing countries could go on without much scrutiny. The respect for human rights was often poor. Working conditions in many factories were bad, with long working hours, low wages and poor safety conditions. Various NGO’s began reporting about these conditions and this got media’s attention. The increasing interest for the situation in the developing countries made the companies realize that their core business was not the only area of importance anymore. It gradually became more important for the companies together with suppliers to show social responsibility towards their stakeholders and in this way protect market reputation. All Swedish clothing companies interviewed are today showing social responsibility and are working with human rights protection towards their suppliers through continuous audits. They are pursuing establishing close and long-term relations through which they hope to be able to persuade their suppliers to take an increased social responsibility and to improve working conditions in their factories. The differences between the companies are, however, quite big. Some companies started with their CSR work early and some have definitely reached further than others. Company size and access to resources are important and how long the cooperation with the suppliers has been going on also plays a role in this context. Too much overtime, low wages and poor safety conditions are reported as the most serious problems in the audits. Those companies who have worked the longest time with CSR are the ones experiencing the least problems in the audits, while those companies who have been involved with CSR during a shorter time seem to have a poorer control of the situation. The audits are carried out too seldom and often not by the companies themselves. None of the interviewed companies seem to review the working conditions with their subcontractors. CSR has become important for the companies, not the least to maintain a good reputation in the market. Several companies are also publishing sustainability reports. CSR are, however, still far from a main issue for the clothing companies. Difficulties to define CSR and its’ effect on business also pose problems with accounting. There is a conflict between the financial goals, which are measurable and accountable, and social goals, which are much harder to include in the accounting. The main reasons for CSR reporting and auditing of suppliers in the developing countries seem to be a response to criticism and to show social commitment. For more resources to be allocated to CSR, the status of CSR must be raised and lifted to a management issue. To make this possible a simpler and more open accounting and auditing system for the CSR work is needed. Maybe some form of CSA can be introduced to include CSR in normal accounting. A simpler and less demanding accounting system ought to increase the understanding of the importance of CSR, also with suppliers and subcontractors in the developing countries, and therefore contribute to increased respect for human rights.

No description available.

Begreppet penningtvätt sägs härstamma från mellankrigstiden i USA, där maffian använde sig av olika tvättinrättningar för att dölja pengarnas illegala ursprung. Dagens moderna teknik och utveckling har ökat vår levnadsstandard med medför också att det blir enklare att tvätta pengar. Under senare år har internationella erfarenheter visat att penningtvätt är ett utbrett problem och Sverige är inget undantag. Nyligen framtagen statistik visar att penningtvättens omfattning uppskattningsvis handlar om ca 2,7 % av världens BNP, vilket motsvarar ca 1 600 miljarder USD. Det finns flera verksamhetsutövare som är rapporteringspliktiga enligt penningtvättslagen (SFS 2009:62), en av dessa är revisorer. Trots att revisorer är en yrkesgrupp som är välutbildad och har god insyn i företagen, har de bara lämnats in två, åtta och sju misstänkta penningtvättsrapporter till Finanspolisen mellan åren 2008 – 2010. Syftet med undersökningen är att förklara varför revisorer lämnar så få rapporter om misstänkt penningtvätt samt att utreda hur revisorns roll uppfattas i arbetet att upptäcka och rapportera penningtvätt. Revisorer, myndigheter och andra relevanta organisationers åsikter undersöks genom kvalitativa intervjuer för att kunna belysa de åtgärder som behöver genomföras i revisorers arbete och rapportering mot penningtvätt. Då de valda respondenterna har mångårig yrkeserfarenhet som berör området penningtvätt anses de kunna bidra med tillförlitliga och intressanta åsikter för undersökningen. Revisorerna är medvetna om att penningtvätt ska vävas in i den riskbedömning som görs när de granskar en kund och att penningtvätt ska anmälas om de upptäcker en misstänkt transaktion. De är dock osäkra på hur stark misstanken ska vara för att en rapport ska lämnas. Att revisorerna sätter likhetstecken mellan anmälningsskyldigheten och en rapport om misstänkt penningtvätt är en viktig del i varför det inkommer få penningtvättsrapporter, detta medför att revisorerna vill vara relativt säkra på sin sak innan en rapport lämnas. Undersökningen visar att revisorerna inte har någon större kunskap om hur penningtvättslagen (SFS 2009:62) fungerar och vad en penningtvättsrapport leder till. Största anledningen är att det saknas fokus på penningtvätt, dålig tillsyn och få domar inom området är en följd av detta. Intresset att skaffa sig nödvändig kunskap om penningtvätt är därför svagt bland revisorerna. Revisorerna anses utgöra en viktig del i brottsbekämpningen och därför är det viktigt att få revisorerna att förstå vad en rapport innebär, inte bara i arbetet mot penningtvätt utan även i arbetet mot brottsligheten i helhet.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt år har gått sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll är. Halling (2007) menar att bankerna använder den reviderade årsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet påverkas. Detta beror på att redovisningsinformationen kan hjälpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar på att en reviderad årsredovisning är viktig och om förtaget inte väljer att ha revisor så kommer bankerna vara mer försiktiga när de beviljar en kredit. Vi ställer oss frågande till detta och vill undersöka om det är andra faktorer som påverkar småföretagens möjligheter till lån om de har valt bort revisor.   Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad årsredovisning påverkar de mindre aktiebolagens kreditvärdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar. Detta för att söka utveckling i begreppet kring kreditvärdering i och med ändringarna i 9:1 Aktiebolagslagen om vilka företag som är skyldiga att ha revisor. Dessa funderingar bidrog till vår problemformulering ”Hur bedömer kreditgivarna mindre aktiebolag utan en reviderad årsredovisning vid en kreditansökan?”.   Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie och vår ansats vi har använt oss av är den abduktiva ansatsen. Vi har valt att fokusera oss på småföretag som omfattas av den nya lagen om revisionspliktens avskaffande. Vi har intervjuat fem revisorer och tre banker för att kunna utveckla begreppet om småföretagets kreditvärdighet efter revisionspliktens avskaffande.   Resultat och slutsatser: I vår studie har vi kommit fram till att varken banker eller revisorer har märkt av revisionspliktens avskaffande i någon större bemärkelse. Det är inte av någon större betydelse heller om småföretagen har en revisor eller inte när de ansöker om krediter. Vidare kan vi konstatera att de deltagande bankerna i vår studie tycker att en redovisningskonsult ger samma kvalitetsstämpel på räkenskaperna som en revisor ger. Vi kan även se tendenser att småföretag som väljer bort revisorn inte får högre ränta på sina lån. Detta är för att bankerna inte ser en icke reviderad årsredovisning som en högre risk utan det som påverkar bankens räntesättning mest är vilka säkerheter företaget har.

År 2006 kom EU med ett direktiv om revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förändringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ”Grönboken: Lärdomar från krisen”. I denna grönbok presenterades en frågeställning om revisorer skulle ha tillstånd att utföra andra tjänster än revision. EU-kommissionen fick nästan 700 svar på denna fråga från olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet. Vi undersöker även vad de har för åsikter om hur oberoendet kommer att påverkas av förbudet.För att uppfylla syftet har vi genomfört en dokumentundersökning genom att samla in remissvaren från olika intressenter. De som hade påpekande om oberoendet eller förbudet har vi sedan tagit hänsyn till i vår empiri.En revisors oberoende är viktigt för att skapa tillförlitlighet för att de finansiella rapporterna stämmer. Oberoendet kan delas in i faktiskt och synbart där det faktiska syftar på att revisorn ska agera utan att låta objektiviteten påverkas, detta oberoende går inte att mäta. Det synbara innebär vad en tredje part anser om revisorns oberoende och en faktor som kan påverka det är om revisorn utför andra tjänster än revision till sina kunder. Sådana tjänster kan nämligen stärka ett band mellan revisor och kund vilket skapar ett beroende.Empirin består av svar från olika intressenter på dels grönboken som kom ut 2010 och på förslaget till förordningen som kom ut i slutet av 2011. Många argument som tas upp används av flera intressenter, men det finns även vissa som sticker ut.Slutsatsen är att EU:s arbete inte är fulländat och att förbudet skulle möta en del motstånd om det genomfördes i sitt nuvarande skick. / In 2006 EU presented a new directive on auditing and they have since then come up with several proposals for changes in order to harmonize legislation across the EU while also increasing confidence in the audit. An important step in this was presented by the European Commission in 2010 through "Green Paper: Lessons from the crisis". This paper presented the issue of when auditors would be allowed to perform non audit services. The European Commission received almost 700 responses to this issue from various stakeholders. This has since developed into a proposal for a regulation that came out in November 2011.The purpose of this paper is to investigate what the various stakeholders in Sweden thinks of the prohibition. We also examine what their opinions are about how independence will be affected by it.To fulfill the purpose we have conducted a document study where we collected responses from various stakeholders. Those who commented on the independence or the prohibition, was taken into account in our empirical work.An auditor's independence is important for creating reliance that the financial statements are correct. Independence can be divided into independence of fact and independence of mind, where the first aims so that the auditor should act without letting his objectivity be affected. This independence is not measurable. Independence of mind means what a third party would think of the auditor’s independence. One factor that may affect this is if the auditor performs non-audit services to their customers. This is because such services can strengthen a bond between auditor and client, creating dependence.The empirical data consists of responses from various stakeholders on both the Green Paper which came out in 2010, and on the proposal to the regulation that came out in late 2011. Many arguments raised are used by multiple stakeholders, but there are also some that stand out.The conclusion is that the EU's work is not perfect and that the ban would face some resistance if implemented in its current state.

BAKGRUND: Revisorns oberoende är en av grundförutsättningarna för att revisorn ska kunna utföra sitt arbete på ett oklanderligt vis och ge samhället en rättvisande bild av företagen. Skandalerna kring Enron och HQ Bank har belyst oberoendefrågan under senare tid. Skandalen kring HQ Bank har lagt fokus och haft en negativ inverkan på förtroendet för den svenska revisionsbranschen. Ytterligare arbete har därför påbörjats gällande oberoendefrågan. Vi har valt att i studien utgå ifrån analysmodellen vilket är ett hjälpmedel för att säkerställa revisorns oberoende, modellen innefattar tre steg för revisorn att följa. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan revisionsbyråns storlek och revisorns oberoende. Har revisionsbyråns storlek och revisorns oberoende ett samband då revisorn granskar små företag? SYFTE: Syftet med studien är att beskriva om det finns skillnader mellan revisorer verksamma vid små respektive stora revisionsbyråer gällande oberoendefrågan, utifrån analysmodellen. Genom att gå på djupet med enskilda individer vill vi få en förståelse över hur revisorer uppfattar oberoendet. Vi vill även bygga upp en förståelse för hur revisorerna hanterar beroendeställningar som kan uppkomma. PROBLEMFORMULERING: Hur uppfattar och hanterar revisorer vid små respektive stora revisionsbyråer, som reviderar små företag oberoendefrågan utifrån analysmodellen? METOD: Studien är grundad på en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom sex besöksintervjuer med auktoriserade och godkända revisorer i Hallands län. Intervjuer har genomförts med tre små samt tre stora revisionsbyråer för att möjliggöra en jämförelse. Samtliga revisorer reviderar små företag. RESULTAT: Vi kan konstatera att uppfattningarna gällande revisorns oberoende och analysmodellens utformning inte skiljer sig nämnvärt åt mellan revisorer som är verksamma vid små respektive stora revisionsbyråer. Skillnader kan däremot urskiljas i hanteringen av beroendeställningar. Vi kan fastställa att egenintressehotet och vänskapshotet hanteras olika beroende på revisionsbyråns storlek. Även motåtgärderna och dokumentationen genomförs på olika vis till följd av att de små respektive stora revisionsbyråerna har olika resurser att tillgå.