<p>Ohälsotalen steg drastiskt under 1990-talets slut. Intresset ökade markant för att hitta orsakerna till varför de steg. En stor satsning har skett på friskvård och många företag använder detta som en lösning för att lösa problematiken kring ohälsotalen. Enligt arbetsmiljölagen är det viktigt att man försöker undvika ensamarbete. Man bör alltså sträva efter att arbeta i grupp. Det är bevisat att ett team som fungerar bra minskar riskerna för ohälsa. Att hitta några studier där man har jämfört teamets påverkan för sjukfrånvaron har inte lyckats. Syftet med denna studie var att jämföra hur medarbetarna, i två arbetslag, som har en skillnad gällande sjukfrånvaron, upplevde sitt arbetslags teamkänsla. Hypotesen var att arbetsplatsen med lägre sjukfrånvaro skulle ha högre teamkänsla än arbetsplatsen med högre sjukfrånvaro som skulle ha lägre teamkänsla. Data samlades in genom en enkätundersökning, där alla som var anställda av arbetsplatsen, under perioden enkäten låg ute, fick delta. Urvalet till arbetsplatserna var att de skulle ha liknande antal anställda, klienterna skulle ha liknande vårdbehov och det skulle skilja markant i sjukfrånvaron. Tyvärr blev bortfallet stort och det påverkar givetvis validiteten i studiens resultat. Resultatet visade att ingen av arbetsplatserna hade ett effektivt team utifrån kriterierna. När jämförelsen gjordes, så visade den tvärtemot hypotesen, nämligen att arbetsplats 2 med högst sjukfrånvaro, låg närmare kriterierna för ett effektivt team än arbetsplats 1 med lägre sjukfrånvaro</p>

<p>Background: The majority of the occupational accidents and work-related diseases at Swedish workplaces occur due to poor ergonomics during lifts and transportation of objects. The most common consequence of poor ergonomic conditions is low back pain (LBP) and the risk of developing LBP increases as the mechanical loading on the intervertebral disks grows. This study has investigated the biomechanical loading in the low back during two different types of patient lifts. The first lift (lift A) is developed by Modern Arbetsteknik (MA) and the second lift (lift B) is a common lifting technique among care workers. </p><p>Objectives: The aim of the study was to identify any advantages or disadvantages with MA’s lift, regarding shear and compression forces in the L5/S1 disc. The calculated forces were also compared with lifting recommendations from the Swedish Work Environment Authority and the National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH).</p><p>Methods: The lifting techniques were evaluated with biomechanical calculations, Dartfish video analysis software, Qualisys motion capture system and the biomechanical analysis software Visual3D. </p><p>Results: Lift A was less stressful on the low back than lift B. Particularly during lift start, when the mechanical loading from the patient reaches the highest level. The disadvantage of lift B is that it results in greater axial rotation and asymmetrical loading. This causes greater shear and torsion forces, which are associated with LBP. </p><p>Conclusions: The mechanical loading of the spine exceeds the limits recommended by the Swedish Work Environment Authority and NIOSH. Therefore the maximum allowed patient weight for a three person lift should be lowered, in order to reduce the risk for LBP.</p>

<p>The purpose of this thesis was to open up the black boxed TMT process by examining the interaction between TMT members using cognitive and demographic diversity variables, and to see how organisational performance could be affected by the process. By opening the process, a model of the process was developed, which can be tested in further research. The major findings are that there are some aspects that stand out; the CEO and the functional responsibilities that influence the process. Further, the integration within the TMT is not that high, so the upper echelon theory should not be used without considerations on studies where composition is related to organisational performance. These have shown to influence performance in different ways. The functional responsibility has shown to create subgroups that practice problem solving and decision making more frequent than the TMT hence also communicate more.</p>

<p>Problem: När ett nytt arbetssätt införs inom ett företag eller myndighet är det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera på om det blev som det var tänkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vi tyckte därför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssätt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssättet. Vi avgränsade ämnet team genom att välja ut faktorerna: teamens stöd från företaget – målsättning och information, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö.</p><p>Syfte: Vårt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssätt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssättet är ett lämpligt arbetssätt för den berörda enheten.</p><p>Metod: Vår undersökning byggde främst på den kvalitativa metoden. Vi har genom besöksintervjuer med teammedlemmar, teamledare och enhetschef på enheten Summarisk process i Uddevalla tagit fram empirisk data. Dessutom har vi genomfört ett personlighetstest med teammedlemmar och teamledare. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin bestod av böcker, vetenskapliga artiklar samt interna dokument.</p><p>Slutsats: Vår slutsats är att det teambaserade arbetssättet är lämpligt som arbetssätt för enheten Summarisk process i Uddevalla. Det finns faktorer som fungerar bra inom arbetssättet, detta är bland faktorerna: målsättningar, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö. Dock skall påpekas att även om dessa faktorer fungerar bra kan de alltid förbättras. Vi har dessutom identifierat några faktorer som fungerar mindre bra, så som: informationsvägarna och den negativa känslan av stress inom teamen. Genom insikt i vad som inte fungerar optimalt kan ändringar göras, detta för att göra arbetssättet ännu bättre.</p>

Problem: När ett nytt arbetssätt införs inom ett företag eller myndighet är det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera på om det blev som det var tänkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vi tyckte därför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssätt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssättet. Vi avgränsade ämnet team genom att välja ut faktorerna: teamens stöd från företaget – målsättning och information, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö. Syfte: Vårt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssätt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssättet är ett lämpligt arbetssätt för den berörda enheten. Metod: Vår undersökning byggde främst på den kvalitativa metoden. Vi har genom besöksintervjuer med teammedlemmar, teamledare och enhetschef på enheten Summarisk process i Uddevalla tagit fram empirisk data. Dessutom har vi genomfört ett personlighetstest med teammedlemmar och teamledare. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin bestod av böcker, vetenskapliga artiklar samt interna dokument. Slutsats: Vår slutsats är att det teambaserade arbetssättet är lämpligt som arbetssätt för enheten Summarisk process i Uddevalla. Det finns faktorer som fungerar bra inom arbetssättet, detta är bland faktorerna: målsättningar, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö. Dock skall påpekas att även om dessa faktorer fungerar bra kan de alltid förbättras. Vi har dessutom identifierat några faktorer som fungerar mindre bra, så som: informationsvägarna och den negativa känslan av stress inom teamen. Genom insikt i vad som inte fungerar optimalt kan ändringar göras, detta för att göra arbetssättet ännu bättre.

Ohälsotalen steg drastiskt under 1990-talets slut. Intresset ökade markant för att hitta orsakerna till varför de steg. En stor satsning har skett på friskvård och många företag använder detta som en lösning för att lösa problematiken kring ohälsotalen. Enligt arbetsmiljölagen är det viktigt att man försöker undvika ensamarbete. Man bör alltså sträva efter att arbeta i grupp. Det är bevisat att ett team som fungerar bra minskar riskerna för ohälsa. Att hitta några studier där man har jämfört teamets påverkan för sjukfrånvaron har inte lyckats. Syftet med denna studie var att jämföra hur medarbetarna, i två arbetslag, som har en skillnad gällande sjukfrånvaron, upplevde sitt arbetslags teamkänsla. Hypotesen var att arbetsplatsen med lägre sjukfrånvaro skulle ha högre teamkänsla än arbetsplatsen med högre sjukfrånvaro som skulle ha lägre teamkänsla. Data samlades in genom en enkätundersökning, där alla som var anställda av arbetsplatsen, under perioden enkäten låg ute, fick delta. Urvalet till arbetsplatserna var att de skulle ha liknande antal anställda, klienterna skulle ha liknande vårdbehov och det skulle skilja markant i sjukfrånvaron. Tyvärr blev bortfallet stort och det påverkar givetvis validiteten i studiens resultat. Resultatet visade att ingen av arbetsplatserna hade ett effektivt team utifrån kriterierna. När jämförelsen gjordes, så visade den tvärtemot hypotesen, nämligen att arbetsplats 2 med högst sjukfrånvaro, låg närmare kriterierna för ett effektivt team än arbetsplats 1 med lägre sjukfrånvaro

New venture team composition lies at the heart of this thesis. Drawing on social-psychological explanations and human capital reasoning, the thesis addresses the social as well as the instrumental foci facing new venture teams. This is done by addressing four research questions: 1) What are the characteristics of new venture teams and their team members? 2) What impact does team composition and firm performance have on team dynamics? 3) What impact does team member characteristics and individual deviation have on individual dynamics? 4) How does team composition and team dynamics influence firm performance? Dynamics is studied by investigating the adding and dropping of team members. Research on entrepreneurial teams is characterized by several methodological challenges that this thesis takes on. First, there is a lack of longitudinal studies. Second, no studies are based on truly random samples of teams. Third, the unit and level of analysis has been the team and the firm. Rarely is the individual considered. In addition, the thesis sheds light on team diversity and its effects as well as the relationship with performance, both as an antecedent and as a consequence. The empirical setting is based on a unique database covering all individuals entering into self-employment in knowledge-intensive industries in Sweden during the 1996 to 2000 period. Their firms are tracked annually up to 2002, providing a census panel three to seven years long consisting of five cohorts. This is done by using secondary data from Statistics Sweden (SCB) covering information on individuals as well as their firms. By combining individual and firm level data, the thesis demonstrates how team level constructs can be obtained. Overall, the hypothesized relations predicting team member and individual exits receive strong support. Entries to teams and the performance of the firms are not as well explained by the chosen constructs. The findings show that greater internal diversity along some but not all demographic dimensions is positively associated with a higher rate of team member exits. More precisely,when diversity can be linked to status differences, the impact is more pronounced. Furthermore, the findings show that deviation from others in the group has an impact on which individual is likely to leave the team. There are also considerable differences in behavior between teams consisting of spousal pairs and other teams. In fact, the findings show that spousal couples venturing together are very common and that the typical team does not match the entrepreneurial team as it often is portrayed in the literature. In sum, the study suggests that diversity in attributes related to status can influence team stability. In addition, trust and prior relationships appear to be especially important for the creation and development of new venture teams.

New ventures are rather often founded by more than one person. Still, we do not know much about how these venture teams are formed, develop and finally dissolve. The manner in which the venture team roles develop when there is more than one owner is also a neglected area in the entrepreneurship research. It is argued in this thesis that the most prolific way of studying the venture team process and the venture team roles process is in relation to the innovation process. The over-all aim of this thesis is to explore what kinds of theoretical, conceptual, empirical and methodological insights are achieved by studying innovation processes in new ventures in a transformative institutional context, from the team-level of analysis. The empirical materials are a pilot-case (Tetra Pak) and an in-depth extended case-study from the publishing sector in Poland (Proszynski i S-ka, from 1985 to 2003). The method used in the thesis is a retrospective process approach with a phasic analysis of the polyphonical narratives of the experiences of key persons as well as data from archives. In the final analysis, a number of propositions are presented that relate to how the venture team process and the venture team roles process develop over extended time periods and in relation to the innovation process. The conclusions are that the team as a level of analysis helps us to theoretically understand and explain phenomena such as periods of divergence in the innovation process; the process of social commitments in the venture team; and how a venture team develops over time to a balanced and experienced expert leadership team. Methodologically, it is claimed that the polyphonical data collection gives more comprehensive, valid and reliable measurements of the innovation process. Finally, this thesis contributes with a story of the transformation of the Polish society and economy described in an unusual way via employing the team as a level of analysis.

The purpose of this thesis was to open up the black boxed TMT process by examining the interaction between TMT members using cognitive and demographic diversity variables, and to see how organisational performance could be affected by the process. By opening the process, a model of the process was developed, which can be tested in further research. The major findings are that there are some aspects that stand out; the CEO and the functional responsibilities that influence the process. Further, the integration within the TMT is not that high, so the upper echelon theory should not be used without considerations on studies where composition is related to organisational performance. These have shown to influence performance in different ways. The functional responsibility has shown to create subgroups that practice problem solving and decision making more frequent than the TMT hence also communicate more.

Multicultural teams are capable of producing creative and high quality solutions, but are also prone to conflict (Stahl, Maznevski, Voigt, & Johnson, 2010). Thus, it is important to understand the conditions which encourage the development of strong identity in multicultural teams. Third culture, a team’s shared schema of task knowledge, team knowledge, and team motivational values (Adair, Tinsley, & Taylor, 2006), is a construct which may help fill this gap in knowledge. Two field studies were conducted (1) to examine whether participant expectations of productivity, satisfaction, and psychological safety differed among four types of third culture, and (2) to examine how individual differences in cognitive-motivation, ideology, national culture, and multicultural team experience are related to expectations of productivity, satisfaction, and psychological safety among four types of third culture. In general, results suggest that people expect more creativity and satisfaction in teams with Fusion and Mosaic third cultures, as well as less psychological safety. Future research directions are discussed.