Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv försöka tydliggöra några värderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges läroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn läraren, lärarstudenten och läroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad läroplanen säger om kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lärarstudenten och läraren ställer sig till detta. Min studie innefattas också av att titta på hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk återblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundläggande värderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger på. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens. Läroplanen ringar in problemområdet och sammanfattar några värderingar och attityder i respektive land. Utgångspunkten är en kvalitativ «fokuserad» komparativ metod. Resultatet för min undersökning pekar på att både lärarstudenten och läraren i respektive land i stor utsträckning följer läroplanens attityder och värderingar gällande kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder. Undersökningen tyder också på att läroplanens kunskapssyn representeras av både lärarstudenten och läraren i respektive land och de har flera gemensamma drag. Begreppen «en skola för alla» och en «elit av staten» får ett visst stöd i undersökningen. Det som är intressant är att undersökningen inte talar för att länderna entydigt lutar åt ett visst begrepp. / Le but de cette étude est, d’une perspective d’enseignement, d’essayer d’éclaircir quelques estimations et attitudes que l’on peut retrouver dans les programmes d’enseignement en France et en Suède. Je fais des recherches sur la signification du mot «connaissance», du point de vue du professeur et de l’étudiant. Cette étude aborde également ce que le programme d’enseignement suggère au niveau des connaissances, des compétences, la méthode de travail et des directives et ce que le professeur et l’étudiant pensent du sujet. Cette étude tente aussi d’éclaircir comment les notions «une école pour tous» et «une élite d’État» peuvent être interprétées. Le chapitre d’antécédents contribue au retour en arrière du développement historique du système éducatif et des grands principes sur lesquels les écoles françaises et suédoises sont construites. Cette étude donne une vue d’ensemble de la littérature, analysant les notions «une école pour tous» et «une élite d’État» ainsi que les connaissances et les compétences que comprend le programme d’enseignement. Ce dernier cerne la problématique et résume quelques estimations et attitudes retrouvées dans chaque pays. Le point de départ est une méthode qualitative et comparative dite «fixée». Le résultat de mon étude montre que tous deux, l’étudiant et le professeur suivent en grande partie les attitudes et les estimations en ce qui concerne les connaissances, les buts, la méthode de travail et les grandes lignes préconisées par le programme. La recherche indique aussi que les points de vue concernant les connaissances que l’on peut retrouver dans les programmes d’enseignement, sont représentés aussi bien par l’étudiant que le professeur et que ces deux partis ont plusieurs traits en commun. Les idées de «une école pour tous» et «une élite d’État» obtiennent un certain support dans la recherche. Ce qui est intéressant, c’est que la recherche ne parle pas sans équivoque de l’une ou l’autre des idées.