<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur man som äldre invandrare ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till äldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. Utifrån deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället och vilken betydelse språket har i delaktighetsprocessen. Vidare är uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet påverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.</p><p>Den teoretiska ramen i undersökningen är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ”äldre invandrare” och genus i uppsatsen. Metoden för undersökningen är kvalitativ. Min empiriska undersökning består av fyra tematiserade djupintervjuer med två kvinnor och två män. I Resultatredovisningsavsnitt framkommer att de äldre känner sig isolerade och ensamma bland svenskarna. Däremot bildar de ett socialt nätverk runt om sig själva bestående av landsmän och släktingar. De äldre kan inte språket, som är ett verktyg i kommunikationen, och deras tolkning av världen runt om sig och av sig själva utgår från den traditionella synen på könsroller som de bär från barndomen.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa hur man som äldre invandrare ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till äldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. Utifrån deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället och vilken betydelse språket har i delaktighetsprocessen. Vidare är uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet påverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang. Den teoretiska ramen i undersökningen är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ”äldre invandrare” och genus i uppsatsen. Metoden för undersökningen är kvalitativ. Min empiriska undersökning består av fyra tematiserade djupintervjuer med två kvinnor och två män. I Resultatredovisningsavsnitt framkommer att de äldre känner sig isolerade och ensamma bland svenskarna. Däremot bildar de ett socialt nätverk runt om sig själva bestående av landsmän och släktingar. De äldre kan inte språket, som är ett verktyg i kommunikationen, och deras tolkning av världen runt om sig och av sig själva utgår från den traditionella synen på könsroller som de bär från barndomen.