Den här studien undersöker hur samarbetet och samspelet mellan gymnasieskolans svensklärare i ett ämneslag kan bidra till utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen. För att genomföra detta har studien använt en kombination av semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare och observationer av fem ämneslagsmöten, inom ramen för en etnografisk ansats. Med utgångspunkt i begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har lärarna besvarat frågor om vilka delar av ämneslagets arbete de upplever fungerar bra och vad övriga delar saknar, vilket tillsammans med observerande och antecknande av sådant som kan relateras till dessa fenomen vid mötena har försett studien med data relevant för syftet. Genom att analysera data i ett aktör-nätverksteoretiskt ramverk visar studien att ämneslaget upplevs ha potential att vara ett nätverk som på ett lyckat sätt förbinder aktörer för att främja utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen, men även att ämneslaget i praktiken inte ges förutsättningar att upprätta dessa förbindelser. Förklaringar till detta spåras bland annat till otillräcklig tid och brist på tydliga direktiv från de aktörer som representerar ledningen i skolans styrkedja.

Syftet med uppsatsen är att undersöka det kollegiala samarbetet i Svensklärarföreningens facebookgrupp Svensklärarna. Studiens centrala begrepp är medskapande kultur, medieekologi och kollegialt samarbete. Metoden består av en närläsning av sidans ytplan, alltså information genererad av sidans grundare, samt tre facebookinlägg med kommentarer. Materialet utgörs av totalt 146 kommentarer och tre inlägg. Analysverktyget består av fyra kategorier som beskriver olika funktioner med professionellt facebookutövande: gruppstabilisering, idéutveckling, kunskapsdelning och självhävdelse. För att undersöka de mer undervisningsnära aspekterna utgår jag från tre didaktiska frågor: vad, varför och hur. Resultatet visade att kunskapsdelningen som skedde i trådarna mestadels var erfarenhetsbaserad. Gruppstabilisering skedde, men även en typ av gruppdestabilisering, idéutveckling skedde mer eller mindre i alla trådar och självhävdelse skedde stundvis. Den didaktiska vad-frågan och hur-frågan berördes explicit, men den didaktiska varför-frågan berördes mer implicit. Den medieekologiska teorin bidrar med förklararingar om de hinder och möjligheter som facebookgruppen erbjuder som professionellt arbetsverktyg för kollegialt samarbete. Stundtals blir gruppen en emotionell avlastning utan tydliga ramar och regler, vilket det kollegiala samarbetet kräver. Materialet visar dock på det omfattande engagemang som finns hos svensklärarkåren. Gruppen Svensklärarna utgör emellanåt en progressiv diskussionsarena som kan ge svensklärarkåren autonomi och inre styrning, i en tid av allt större yttre styrning.