<p>Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien. Resultatet visade ett positivt samband mellan resultatorienterad motivation, identifierad reglering och med positiv syn på förmågan. Vidare uppvisades ett positivt samband mellan positiv syn på förmågan, inre motivation och uppgiftsorienterad motivation. Yttre motivation var negativt relaterat med negativ syn på förmågan och positivt relaterat med amotivation. Resultatet visade även att pojkar var mer inre motiverade än flickor. Elever i årskurs 7 var mer inre motiverade och mer amotiverade än elever i årskurs 9. Vidare diskuteras det hur idrottsundervisning bäst skall vara upplagd för att få eleverna bäst motiverade framförallt jämställt mellan könen.</p>

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien. Resultatet visade ett positivt samband mellan resultatorienterad motivation, identifierad reglering och med positiv syn på förmågan. Vidare uppvisades ett positivt samband mellan positiv syn på förmågan, inre motivation och uppgiftsorienterad motivation. Yttre motivation var negativt relaterat med negativ syn på förmågan och positivt relaterat med amotivation. Resultatet visade även att pojkar var mer inre motiverade än flickor. Elever i årskurs 7 var mer inre motiverade och mer amotiverade än elever i årskurs 9. Vidare diskuteras det hur idrottsundervisning bäst skall vara upplagd för att få eleverna bäst motiverade framförallt jämställt mellan könen.