<p>Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien. Resultatet visade ett positivt samband mellan resultatorienterad motivation, identifierad reglering och med positiv syn på förmågan. Vidare uppvisades ett positivt samband mellan positiv syn på förmågan, inre motivation och uppgiftsorienterad motivation. Yttre motivation var negativt relaterat med negativ syn på förmågan och positivt relaterat med amotivation. Resultatet visade även att pojkar var mer inre motiverade än flickor. Elever i årskurs 7 var mer inre motiverade och mer amotiverade än elever i årskurs 9. Vidare diskuteras det hur idrottsundervisning bäst skall vara upplagd för att få eleverna bäst motiverade framförallt jämställt mellan könen.</p>

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien. Resultatet visade ett positivt samband mellan resultatorienterad motivation, identifierad reglering och med positiv syn på förmågan. Vidare uppvisades ett positivt samband mellan positiv syn på förmågan, inre motivation och uppgiftsorienterad motivation. Yttre motivation var negativt relaterat med negativ syn på förmågan och positivt relaterat med amotivation. Resultatet visade även att pojkar var mer inre motiverade än flickor. Elever i årskurs 7 var mer inre motiverade och mer amotiverade än elever i årskurs 9. Vidare diskuteras det hur idrottsundervisning bäst skall vara upplagd för att få eleverna bäst motiverade framförallt jämställt mellan könen.

The aim of this study was to assess differences in goal orientation between athletes practicing two different sports. These sports differ structurally in how they are performed and in regard to factors influencing goal orientation. The achievement goal theory (AGT) states that individuals’ motivational orientation is made up of two aspects, task oriented motivation and ego oriented motivation. These two goal orientations are independent of one another and are affected by several factors. The effect on goal orientation by factors influenced by coaches, parents and peers is well documented. The two hypotheses were that climbers would be more task-oriented than squash players and secondly that squash players would be more ego-oriented than climbers. The study was conducted as a quasi-experimental between group comparison. 81 sport practitioners, 43 rock climbers and 38 squash players, took the Task and Ego in Sport Questionnaire (TEOSQ) in connection with performing their sport. Independent t-tests of both sub scales showed a difference in ego-motivation between groups, but not in task-motivation. / Syftet med den här studien var fastställa skillnader i målorientering mellan idrottare som utför olika sporter. Dessa sporter skiljer sig strukturellt i utförande och i avseende av faktorer som påverkar målorientering. Målorienteringsteorin (AGT) säger att individers målorientering består av två aspekter, uppgiftsorienterad motivation och egoorienterad motivation. Dessa två orienteringar är oberoende av varandra och påverkas av flera olika faktorer. Effekten på målorientering av faktorer som påverkas av tränare, föräldrar och kamrater är väldokumenterad. Den första hypotesen var att klättrare är mer uppgifts-orienterade än vad squashspelare är och den andra att squashspelare är mer egoorienterade än vad klättrare är. Studien utfördes som en kvasiexperimentell mellangruppsjämförelse. 81 idrottare, 43 klättrare och 38 squashspelare fyllde i formuläret Task and Ego in Sport Questionnaire (TEOSQ) i samband med sin träning. Oberoende t-test visade en skillnad i ego-motivation, men inte i uppgifts-motivation mellan grupperna.