Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) är en modalitet inom radiografi, som blir allt vanligare tack vare sin överlägsna mjukvävnadskontrast och avsaknad av joniserande strålning. Eftersom MRT kräver att patienten ligger stilla i ett trångt utrymme är det vanligt att patienten upplever klaustrofobirelaterad ångest. Detta kan leda till att undersökningar avbryts och det leder till stor kostnad för vården samt besvär för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ickefarmakologiska faktorer som kan förebygga klaustrofobirelaterad ångest hos vuxna. Metod: Sökningen av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, CINAHL, Sciencedirect och PsychINFO. 10 artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat och analyserades av författarna. Resultat: Författarna fann fem olika ickefarmakologiska faktorer, som visade sig minska klaustrofobirelaterad ångest. Dessa faktorer är; utökad information, avslappningsövningar, förbättrat bemötande, patientens positionering och magnetkamerans design. Slutsats: Författarnas resultat visade att det finns ett flertal ickefarmakologiska faktorer, som kan användas för att minska klaustrofobirelaterad ångest.   Nyckelord: MR, Klaustrofobi, Ångest, Vuxna.

Antalet barn och unga som drabbas av psykisk ohälsa fortsätter att öka i Sverige. Detta ställer höga krav på att vården kan erbjuda effektiv hjälp för de lidande samt ständigt utvärdera om insatserna är bra eller behöver utvecklas. Ångestsyndrom hos barn och unga är ett tillstånd som innebär ett signifikant lidande för den drabbade och den unges familj. I Socialstyrelsens allmänna riktlinjer från 2010, rekommenderas i första hand kognitiv beteendeterapi för dessa barn och ungdomar. Då alla barnpsykiatriska tillstånd uppkommer och utvecklas i ett familjesammanhang (oavsett genes), fanns en önskan om att ta reda på vilken aktuell forskning som finns gällande familjeterapeutiska interventioner vid behandling av barn och unga med ångestsyndrom.  Metod/Resultat:  Som metod användes systematisk litteratursökning på kliniska studier de senaste 10 åren där familjeterapeutiska interventioner använts vid ångestbehandling av barn och unga. Resultaten visade på två huvudfynd; dels att det finns få kliniska studier gällande familjeterapeutiska interventioner vid ångesttillstånd hos barn och unga samt att de studier som gjorts visade på god effekt vid tillägg av familjeterapeutiska interventioner och då i synnerhet när insatserna var mer omfattande.  Slutsatser:  De slutsatser som dras av studien är dels att mer forskning kring familjeterapi och ångestsyndrom hos barn och unga behövs, att familjeterapeutiska interventioner ger lovande resultat samt att forskningen inom kognitiv beteendeterapi banat

Under våren 2014 genomfördes en kvalitativ intervjustudiemed fem matematiklärare som undervisar i årskurserna 7-9 i en svensksmåstadskommun. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt ochhar inspirerats av fenomenografisk ansats. Tidigare forskning beskrivermatematikångest ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har begreppetmatematikångest inte uppmärksammats i så hög utsträckning. Syftet med den härstudien var att undersöka hur några lärare uppfattar begreppet matematikångest,hur de uppfattar elever med matematikångest och hur de uppfattar att skolan kanförebygga och motarbeta att elever får negativa känslor till matematik. Detempiriska materialet har analyserats tematiskt. Teman som lyfts fram i studienär samband mellan elevers känslor och prestationer i matematik, vilken åldereleven har när matematikångest uppstår, att lärare uppfattar att elever med negativinställning till matematik också har lågt självförtroende, att elevernasengagemang samt att inkludering och nivågruppering påverkar elever som har ennegativ inställning till matematik. Lärarna i den här studien uttrycker visserfarenhet av elever med negativa känslor för matematik men de känner inte tillbegreppet matematikångest, dess definition och forskning i ämnet. Informanternabeskriver, liksom tidigare forskning, att undervisning baserad pågruppdiskussioner där eleverna är muntligt aktiva är bättre för elever som harlågt självförtroende och upplever ångest i matematik än vad traditionellundervisning är. Ändå väljer lärarna i studien oftast att utgå från traditionellaundervisningsmetoder, i uppsatsen beskrivs varför man gör det valet.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ”höga poäng” valdes ut för intervju. </p><p>Eleverna i studien finner provsituationer som obehagliga och förtränger att de ska ha prov. De blir ofta blockerade i en provsituation och får därmed problem med att återminnas relevant information. De har en låg tro på sin prestationsförmåga och ingen av eleverna har pratat med sina lärare om hur de känner i en provsituation. Vilka åtgärder som kan sättas in för att underlätta elevernas provskrivande varierade mellan informanterna. Dock framkom att tidsbegränsningen vid provskrivande har en negativ effekt på deras prestation. En annan vanlig åtgärd är att eleverna får lära sig hantera sina känslor i en provsituation.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.