Studien avser att behandla återbruk av fönster och mer specifikt återbruk av fönster i nya byggnader. Studien undersöker designprocessen kopplat till detta. Byggsektorn står för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarar 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En tredjedel av allt avfall som uppstår i Sverige genereras från byggsektorn, vilket är cirka 9 miljoner ton icke-farligt avfall. Det återbrukas bara en liten mängd byggprodukter, där endast är ett tiotal ton bygg- och rivningsavfall som återanvänds på återvinningscentraler i Sverige i dagsläget. I Sverige så är målet att material som ska återbrukas och återvinnas från icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska uppgå till minst 70% år 2025. Glas är ett material som kräver hög värme för att tillverkas vilket leder till en betydande del koldioxidutsläpp. Sanden i världen håller även på att ta slut, då efterfrågan på sand har tredubblats över två årtionden. Detta leder slutligen till att undersöka återbruk av fönster och processen kring det. Syftet med studien är att undersöka hur arkitektens design- och gestaltningsprocess kan utvecklas och vara flexibel vid återbruk av fönster. Målet med studien är att få fram en ökad kunskap kring ämnet och vilka utmaningar och möjligheter som finns. Studien innefattar också ett gestaltningsförslag i en fallstudie genom ett projekt. För att uppnå syftet och målet med studien besvaras följande forskningsfrågor: Vilka utmaningar och möjligheter finns kring återbruk av fönster? Hur ser ett ramverk för designprocessen ut vid återbruk av fönster? Hur kan gestaltningsprinciper vid återbruk av fönster användas för att möjliggöra en flexibel process och skapa en estetisk tilltalande slutprodukt? Metoden för studien är uppdelad i tre delar: litteraturstudie och referensprojekt, intervjustudie samt projekt. Litteraturstudien ger en vetenskaplig grund för att sedan utföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan att testa teorierna i ett projekt. Projektet gjordes i samarbete med Liljewall Arkitekter som tillhandahöll material och råd. Slutsatserna i studien kan summeras genom att resultatet av studien ger en inblick i nuvarande utmaningar och möjligheter kopplat till återbruk av fönster. Studien visar behovet av fler genomförda exempel för att öka kunskapen kring ämnet. Den visar på potentialen och svårigheterna kring processen med återbruk av fönster. Studien förenar både teoretiska och praktiska perspektiv, till en ökad förståelse för hur man kan återbruka fönster i nya byggnader och hur man kan implementera det i designprocessen för att möjliggöra utveckling och flexibilitet. Studien bidrar till ökad kunskap kring återbruk av fönster och vilka möjligheter och utmaningar som finns. Projektet tillämpar även teorierna i en kontext för att ge förslag hur man kan implementera återbruk av fönster i praktiken. / The study intends to research reuse of windows and more specifically reuse of windows in new buildings. The study examines the design process linked to this. The construction sector accounts for 21% of Sweden's total emissions of greenhouse gases, which corresponds to 9,8 million tonnes of carbon dioxide equivalents. One third of all waste generated in Sweden is generated from the construction sector, which is approximately 9 million tonnes of non-hazardous waste. Only a small amount of construction products is reused, with only about ten tons of construction and demolition waste being reused at recycling centres in Sweden. In Sweden, the goal is for materials to be reused and recycled from non-hazardous construction and demolition waste to amount to at least 70% by 2025. Glass is a material that requires intense heat to be manufactured, which leads to a significant amount of carbon dioxide emissions. Sand is also scarce worldwide, as the demand for sand has tripled over two decades. This leads to investigating reuse of windows and the process around it. The purpose of the study is to investigate how the architect's design and creation process can be developed and be flexible when reusing windows. The goal of the study is to obtain an increased knowledge of the subject and what challenges and opportunities exist. The study also consists of a design proposal in a case study. In order to achieve the purpose and goal of the study, the following research questions are answered: What challenges and opportunities exist around the reuse of windows? What does a framework for the design process look like when reusing windows? How can design principles when reusing windows be used to enable a flexibleprocess and create an aesthetically pleasing final product? The method of the study is divided into three parts: literature study and reference projects, interviews, and additionally a project/case study. The literature study provides a scientific basis to then carry out qualitative semi-structured interviews and then to test the theories in a project. The project was done in collaboration with Liljewall Arkitekter, who provided materials and advice. The conclusions of the study can be summarized by the fact that the results of the study provide an insight into current challenges and opportunities linked to the reuse of windows. The study shows the need for more completed examples to increase knowledge about the subject. It shows the potential and difficulties of the process connected to reuse of windows. The study combines both theoretical and practical perspectives, to an increased understanding of how to reuse windows in new buildings and how to implement it in the design process to enable development and flexibility. The study contributes to increased knowledge about the reuse of windows and what opportunities and challenges that exist. The case study also applies the theories in a context to provide suggestions on how to implement window reuse in practice.

Byggbranschen är idag en av de ledande faktorerna till både avfall och koldioxidutsläpp i Sverige. Detta beror till stor del på råvaruutvinning och användning av jungfruliga material. En stor del av både utsläpp och avfallsmängder skulle kunna minskas genom att nyttja mer återbruk. Ett material som lämpar sig för återbruk är tegel. Syftet med arbetet är att öka återbruk av tegel i Sverige för att minska utsläppen från byggsektorn. Målet med studien är att redogöra återbruksprocessen för tegel och att jämföra skillnader mellan nyproducerat tegel och återbrukat tegel. Metoderna för att ta reda på återbruksprocessen samt skillnader mellan nyproducerat och återbrukat tegel är genom en litteraturstudie och via praktiska tester. Litteraturstudien genomfördes för att skapa större förståelse kring tegel och dess egenskaper samt hur det kan återbrukas. För att jämföra nyproducerat och återbrukat tegel har fyra SIS-tester utförts på massivt nyproducerat, hålat nyproducerat, massivt återbrukat och hålat återbrukat tegel. Återbruksprocessen för tegel är en process som idag används av ett företag som heter Brukspecialisten. Återbruksprocessen har fyra steg som består av en inventering av byggnaden innan rivning, tegelpant på allt tegel som går att återbruka, transport av tegel och tegelhanteringsprocess. Processen bidrar till hållbara, miljösparande och ekonomiska byggnadsmaterial som återanvänds i stället för att slängas på deponi. Återbrukat tegel säljs med tillhörande produktinformation som beskriver tryckhållfasthet, färg, åtgång per m2och rekommenderad typ av murbruk. Dessa steg skapar en återbruksmarknad för tegel som är konkurrenskraftig mot nyproducerat tegel. Resultatet från studien visar att tegel från både 1900- och 1960-talet är återbrukbart och går att använda. Tegel som återbrukas testas och klassas om med hänsyn till tekniska egenskaper från testerna. Teglets nya klassning innebär att teglet kan återanvändas i nya projekt med nya förutsättningar. / The construction industry is currently one of the leading contributors to both waste and carbon dioxide emissions in Sweden. This is largely due to the extraction of raw materials and the use of virgin materials. A significant portion of both emissions and waste could be reduced by utilizing more reuse. One material that is suitable for reuse is bricks. The purpose of this work is to increase the reuse of bricks in Sweden in order to reduce emissions from the construction sector. The goal of the study is to outline the process of reusing bricks and to compare the differences between newly produced bricks and reused bricks. The methods used to understand the process of reusing bricks and the differences between newly produced and reused bricks are through a literature study and practical tests. The literature study was conducted to gain a better understanding of bricks and theirs properties, as well as how they can be reused. To compare newly produced and reused bricks, four SIS tests were conducted for solid newly produced, perforated newly produced, solid reused, and perforated reused bricks. The process of reusing brick is currently performed by a company called Brukspecialisten. The reusing process consists of four steps, which involve conducting a survey of the building before demolition, implementing a brick deposit system for all reusable bricks, transportation of the bricks, and brick handling processes. This process contributes to sustainable, environmentally friendly, and cost-effective building materials that are reused instead of being discarded in landfills. Reused bricks are sold with accompanying product information that describes compressive strength, color, consumption per square meter, and recommended type of mortar. These steps create a competitive market for reused bricks as an alternative to newly produced bricks. The results of the study indicate that bricks from both the 1900s and the 1960s are reusable and can be used. Reused bricks undergoe testing and are reclassified based on theirs technical properties from the tests. The bricks new classification means that they can be reused in new projects with new requirements.