Hur kommer det sig att människor väljer vägar som innebär destruktiva levnadssätt som missbruk och kriminalitet? Statistik från Brottsförebyggande rådets hemsida visar att det är ett stort antal människor som återfaller i brott. Därför frågar vi oss varför så många återfaller i brott när det finns stöd och behandling att få inom Kriminalvården?   Studien försöker besvara personalens uppfattningar om klienter som återfaller i brott, samtidigt som de upplyser om hur vissa klienter lyckas att återanpassa sig i samhället. Personalens arbetsåtgärder och de olika behandlingsprogrammen beskrivs specifikt i resultatdelen.   Våra intervjudeltagares svar visar att rehabilitering har en stor betydelse för klientens återanpassning, men det gäller också att klienten är mottaglig för den hjälp som erbjuds. Även respons utifrån, ekonomisk trygghet och socialt välbefinnande skapar förutsättningar för klienten att återanpassa sig till samhället.   Intervjudeltagarna har olika yrkestitlar som polis, frivårdsinspektör och kriminalvårdare. Vi använder oss av ett bekvämlighetsurval. Intervjudeltagarnas svar och vårt empiriska material kopplas till socialpsykologiska teorier. Vi har en bred referensram där teoretikerna som har varit relevanta för vår studie är: Asplund, Bergström, Lindgren, Goffman, Goldberg, Maslow och Myers.

Höga nivåer av återfall i brottslighet och misslyckade återintegreringar efter avtjänadefängelsestraff är ett socialt problem i dagens samhälle. Syftet med studien är attundersöka erfarenheter och upplevelser hos män som avtjänat två eller flerfängelsestraff för att identifiera faktorer som leder till återfall i brott samt vilka faktorersom leder till återintegrering i samhället. Föreliggande studie har en kvalitativ ansatsmed ett hermeneutiskt perspektiv och det empiriska materialet har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och utgörs av 8 manligaåterfallsförbrytare där tiden sedan frigivning varierar mellan deltagarna. Den mestframträdande orsaken till återfall i brottslighet visas vara missbruk, inte minst för att deti sin tur leder till ytterligare kriminella handlingar för att kunna finansiera missbruket.Andra framträdande faktorer är avsaknad av familj, missförhållanden under uppväxtensamt antisocialt beteende i form av våldsamhet och kriminalitet som urartat i tidig ålder.Negativa upplevelser under tiden på anstalt och bristfälligt stöd vid frigivning har ocksåen inverkan på återfallsrisken. Gällande faktorer som leder till återintegrering efteravtjänat fängelsestraff framkommer det att självinsikt och ansvarstagande verkarfrämjande. Sysselsättning i form av arbete bidrar till ökad självkänsla såväl somekonomiskt kapital vilket är avgörande i en gynnsam återintegrering. Ett stabilt socialtnätverk med familj är ytterligare en framträdande faktor som minskar risken att återfallai brott och snarare gynna en återintegrering i samhället. Studiens resultat pekar mot attdet finns många olika orsaker till återfall i brott och att vägen till återintegrering kan seut på många olika sätt, vilket tyder på att det finns ett behov av individanpassadeinsatser för att minska återfallsrisken och främja återintegrering. / High levels of recidivism and failed reintegrations after serving a prison sentence is asocial problem in today's society. The purpose of this study is to look into theexperiences of men who have served two or more prison sentences in order to identifywhich factors that lead to recidivism as well as which factors that lead to reintegrationinto the society. The presented study has a qualitative approach with a hermeneuticperspective and the empirical material has been collected through semi-structuredinterviews. The selection is goal-directed and consists 8 male recidivists where the timesince release date varies between the participants. The most prominent cause ofrecidivism appears to be addiction, especially for it leads to further criminal acts inorder to finance the addiction. Other factors are deficient family relations, abuse duringchildhood and antisocial behavior in forms of violence and criminality that degenerateat an early age. Negative experiences during prison sentences as well as insufficientsupport upon release also has an impact on the risk of recidivism. Regarding factors thatlead to reintegration after serving a prison sentence, it emerges that self-awareness andtaking responsibility seems to be highly important. Employment in forms of workcontributes to increased self-esteem as well as economic capital, which is crucial in apositive reintegration. A secure social network with family is another prominent factorthat reduces the risk of recidivism and supports integration back into society. The resultsof the study point to the fact that there are many different reasons for recidivism andthat one path to reintegration can look very different from another, which indicates thatthere is a need for individually tailored interventions to reduce the risk of recidivismand promote reintegration.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka sociala riskfaktorer för återfall i brott hos unga kriminella som presenteras i aktuell forskning. Metod: Studien genomfördes genom en allmän litteraturöversikt med systematiska inslag. Sökningen gjordes i Criminology Collection och Sociology Collection. För utformning av sökstrategi användes SPIDER och de huvudsakliga inklusionskriterierna var kvantitativa, 2010-, riskfaktorer och recidivism. Syntetiseringen gjordes narrativt och studien hade en deduktiv ansats på grund av teoretisk referensram samt induktiv då slutsatserna dras från de delar av resultatet som svar på studiens syfte. Resultat: Resultatet baseras på de 14 artiklar som inkluderats varav inga artiklar från Sverige återfanns i sökningen. De huvudsakliga riskfaktorerna som visade association med recidivism var familjeförhållanden, skola och arbetsliv, umgänge, fritidsintressen och rekreation samt attityder och värderingar. Inga nya riskfaktorer presenteras i denna studie utan redan kända sammanställs och redogörs för. / Aim: The aim was to compile current research to see which kind of social risk factors presented for recidivism in youth delinquents. Method: This study is a general literature review with systematic elements. The search was conducted in Criminology Collection and Sociology Collection. The search strategy was formed by SPIDER and the main criterias for inclusion were quantitative, 2010-, risk factors and recidivism. The synthesizing was done narratively and the study had both an inductive and deductive onset. Results: The results are based on the fourteen articles included in the study, no articles from Sweden were found in the search. The main risk factors that were associated with criminal recidivism were family relations, school and work, socializing, leisure and recreation and also attitudes and values. No new factors of risk were found in this study, instead already known risk factors were summarized and explained.