<p>Denna rapport visar hur ett företag kan gå tillväga för att sammanställa utvecklingen av proprietär tillägg till öppen källkod. Rapporten presenterar en strategi för hantering av extern källkod. Examensarbetet har utförts på Ericsson AB i Linköping och har gått ut på att sammanställa deras internutveckling av protokollavkodare till Wireshark. I rapporten presenteras hur ett program som licensierats under öppen källkod kan utvärderas. Vidare ges en kort introduktion till de legala grunderna för öppen källkod. Rapporten tar även upp de risker som kan associeras med öppen källkod. Examensarbetet resulterade praktiskt i ett system som sammanställde Ericssons internutveckling av proprietär tillägg till öppen källkod.</p>

No description available.

No description available.

Öppen källkod är ett sätt för programutvecklare att distribuera verket tillsammans med dess källkod och göra det fritt läsligt och modifierbart. Denna studie analyserar och identifierar risker och möjligheter som kan uppkomma vid migration till och driftsättning av öppen källkod. Metoden som används är intervjuer med representanter från ett urval av Skaraborgs kommuners IT-avdelningar. Studien har visat indikationer på att både risker och möjligheter skulle kunna finnas. Riskerna ligger främst i att kommunerna bör vara medvetna om att alla roller inom en kommun är viktiga, medan möjligheterna ligger främst i att de indikerar medvetenhet om begränsningar i kunskap vilket är viktigt för en lyckad migration och driftsättning. Framtida arbeten kan behandla olika teknologier så som molntjänster och ”Bring your own device” för att härleda detta mot risker och möjligheter vid migration till och driftsättning av öppen källkod.

The health care sector is becoming more and more digital. Recent studies have shown that treatment with IT can be as effective as other traditional treatments at a lower cost. Therefore eHealth have emerged as a new area where innovation needs to take place to decrease the healthcare cost. To be able to succeed with these innovations there is a recommendation from the Swedish government to use open innovation. Based on this there is a variety of national actors who wants to stimulate and accelerate innovation in eHealth in an open innovation manner. Therefore we have studied four different eHealth projects to form a better understanding of how open innovation is applied in the innovationprocess and how the national actors affects this process. Our findings show that the innovationsprocess in eHealth projects are using external knowledge to accelerate their internal innovation. We have also found that the external knowledge that are integrated in the innovationsprocess is not used for organizational processinnovation. Lastly our studie shows that the national actors have no impact on the innovationprocess.

<p>När man släpper ett datorprogram som öppen källkod innebär det att man låter användarna använda programmet fritt. Dessutom får de göra förändringar av programmet. Normalt präglas dessa program av ideellt arbete. Nu finns det även företag som använder öppen källkod till sina produkter. Frågan som utreds är hur företag kan tjäna på detta när de låter användare använda programmet gratis.</p><p>För att studera detta har databasföretaget MySQL undersökts. Jämförelser har sedan genomförts med kommersiella Linuxdistributioner.</p><p>På databasmarknaden verkar det som att företagen som är kunder inte bryr sig om att programmen har öppen källkod eller inte. De är i huvudsak intresserade av vad programmet klarar av att göra samt vad det kostar.</p><p>En viktig förutsättning är att produkten är så generell att en stor användargrupp kan skapas. Möjliga konkurrensfördelar med öppen källkod har identifierats. Bland fördelarna finns marknadsfördelar, utvecklingsfördelar och personalrekryteringsfördelar. Som marknadsfördel kan nämnas att produkten kan få stor spridning, men även att kostnaderna för marknadsföring minskas. Utvecklingsfördelar bygger på att man får extra hjälp från användarna med utvecklingen. Personalrekryteringsfördelar består av att man har möjlighet att rekrytera redan kompetent personal tack vare att man kan veta vilka som är duktiga på grund av hjälpen med utvecklingen.</p>

När man släpper ett datorprogram som öppen källkod innebär det att man låter användarna använda programmet fritt. Dessutom får de göra förändringar av programmet. Normalt präglas dessa program av ideellt arbete. Nu finns det även företag som använder öppen källkod till sina produkter. Frågan som utreds är hur företag kan tjäna på detta när de låter användare använda programmet gratis. För att studera detta har databasföretaget MySQL undersökts. Jämförelser har sedan genomförts med kommersiella Linuxdistributioner. På databasmarknaden verkar det som att företagen som är kunder inte bryr sig om att programmen har öppen källkod eller inte. De är i huvudsak intresserade av vad programmet klarar av att göra samt vad det kostar. En viktig förutsättning är att produkten är så generell att en stor användargrupp kan skapas. Möjliga konkurrensfördelar med öppen källkod har identifierats. Bland fördelarna finns marknadsfördelar, utvecklingsfördelar och personalrekryteringsfördelar. Som marknadsfördel kan nämnas att produkten kan få stor spridning, men även att kostnaderna för marknadsföring minskas. Utvecklingsfördelar bygger på att man får extra hjälp från användarna med utvecklingen. Personalrekryteringsfördelar består av att man har möjlighet att rekrytera redan kompetent personal tack vare att man kan veta vilka som är duktiga på grund av hjälpen med utvecklingen.

Idag väljer fler och fler att jobba med öppen innovation. Öppen innovation kan bidra till större kunskaps-inhämtning, mer kreativitet och mer kundanpassning under produktutvecklingen (Von Hippel, 2005).  För att få en innovationsprocess att fungera effektivt måste användarna av varan eller tjänsten få möjlighet att komma med synpunkter under utvecklingsfasen samt att processen bör hålla god hastighet (Von Hippel, 2005).   I en öppen innovationsprocess blandas olika kompetenser och bakgrunder vilket leder till större kunskapsbreddning. När olika kunskaper möts kan de tillsammans utvecklas eller bygga vidare på varandra (Johansson, 2005). Att använda sig av öppen innovation kan bidra till att stärka organisationens ekonomiska resurser (Janssen, Bouwman, van Buuren &amp; Haaker, 2014) (Harhoff, Henkel och Von Hippel, 2003).

Studiens syfte är att vidga kunskaper om vårdnadshavares och fritidspedagogers uppfattningar om kommunikationens roll i samverkan mellan fritidshemmet och hemmet. Studien har använt enkät som metod för sin datainsamling, där 22 stycken fritidspedagoger och 33 stycken vårdnadshavare medverkar. I resultatet framgår det att i en god kommunikation ska det vara ett öppet klimat byggt på tillit, förtroende, ärlighet, förståelse och respekt. Studien visar att tamburkontakten är en väsentlig del i kommunikationen mellan fritidshemmet och hemmet, då det är en av de få fysiska kontaktmöjligheter vårdnadshavare och fritidspedagoger har med varandra, samt att den är det viktigaste kontaktsätt som finns i nuläget för att skapa en god relation. En viktig slutsats från studien är att det finns många faktorer som påverkar samverkan men i resultatet mynnar det mest ut i kommunikation. Dess funktion, innehåll, fokus, frekvensen av den och möjlighet att ha ett personligt träfftillfälle är aspekter som nämns av respondenterna i samband med kommunikation.

<p>Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig.</p><p>Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken. Argumenten för och emot öppen programvara kan delas in i tre huvudkategorier: ekonomiska aspekter som beskriver den totala ägandekostnaden, tekniska aspekter som berör teknisk mognad och integration, samt demokratiska aspekter som är speciella för offentlig verksamhet. Eftersom verksamheten bekostas av allmänna skattemedel är det i medborgarnas intresse att genom sina folkvalda politiker bevaka situationen.</p><p>Genom att intervjua ITchefer för tre kommuner i Västerbotten har data erhållits om hur dessa kommuners ITmiljöer ser ut, hur öppen programvara bedöms, samt deras uppfattningar om den framtida utvecklingen. Respondenterna anger som främsta orsak för att öppen programvara ej används att den totala ägandekostnaden fortfarande är för oklar, till skillnad från existerande system där inga oklarheter finns. eftersom ingen egen utveckling bedrivs köps alla system in av leverantörer, som ännu inte har någon mogen affärsmodell för öppen programvara. Av större intresse är att påverka leverantörerna att använda öppna format och standarder, som kan minska inlåsningseffekterna till specifika system och förbättra konkurrenssituationen. Även kompetensfrågan påverkar, eftersom kommunerna i dagsläget inte har tillräcklig intern kompetens om öppen programvara. Den komplexa ITmiljön med flera hundra olika system försvårar också ett byte.</p><p>Den framtida utvecklingen pekar dock på att situationen kommer att ändras. I takt med att fler kommuner inför öppna ITmiljöer blir kostnadsbilden tydligare, och ökat samarbete mellan olika kommuner för upphandlingar och utvecklingsprojekt erbjuder besparingsmöjligheter med öppen programvara. Det folkliga och politiska trycket är i nuläget lågt, men i takt med att den allmänna debatten ökar och politiker nås av utlandsinfluenser kommer sannolikt förändringstrycket från ett demokratisk perspektiv att öka. Om fem år är det mycket möjligt att en kritisk massa har uppnåtts, som gör att stora förändringar sker på kort tid.</p><p>I debatten jämställs ofta all offentlig ITverksamhet, men studien finner att det föreligger stora skillnader mellan förutsättningarna för statlig och kommunal IT. Statliga verk har en smal uppgift och ett nationellt omfång, medan kommuner ska erbjuda sina ITtjänster till alla medborgare på ett standardiserat och kostnadseffektivt sätt. Denna distinktion är betydelsefull att förstå. </p>