Syftet med denna studie är att undersöka hur öppna och slutna problemuppgifter påverkar elevers lärande i matematik. Datainsamlingsmetoden baseras på sex problemuppgifter, som arton elever i andra och tredje klass genomför parvis. För att få ett bredare underlag görs även semistrukturerade intervjuer med dessa elever i samband med genomförandet av problemuppgifterna. Intervjuer om undervisning och problemlösning görs också med de tre klasslärarna. Empirin analyserades efter Pólyas (2003) fyra faser (att förstå problemet, att göra upp en plan, att genomföra planen, att se tillbaka) som bör följas vid lösning av en problemuppgift, samt efter Bernsteins (2000) analysverktyg, klassifikation och inramning, som beskriver undervisningsupplägg. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar efter vad som kan liknas vid de fyra faserna. Lärarna varierar mellan öppna och slutna problemuppgifter i sitt arbete med problemlösning. Eleverna löser problemuppgifterna enligt de fyra faserna, men med viss hjälp i fas fyra, vilket innebär att man ska titta tillbaka på vad man gjort. Elevernas lärare har olika upplevelser om vilken problemtyp som deras elever föredrar att arbeta med. Resultatet visar att lärarnas uppfattning är att hälften av eleverna föredrar öppna problem och andra hälften föredrar slutna problem. Enligt eleverna själva uttrycker majoriteten dock att de föredrar öppna problemuppgifter.