Bakgrund: Hälso- och sjukvårdens utgångspunkt är kurativ behandling. Vården övergår till att vara palliativ då kurativ behandling inte längre är möjlig. Förändringen av vårdens utgångspunkt och insikten att döden närmas kan krocka med patienternas förväntningar av vården och resultera i flera olika upplevelser. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan patienternas upplevelser av övergången utgöra grunden för omvårdnaden, och ett bättre stöd kan ges till patienterna. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva patienters upplevelser av övergången från kurativ till palliativ vård. Metod: Arbetet är gjort som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med Fribergs fyra-stegs analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka beskriver patienters upplevelser av övergången. Den första huvudkategorin En existentiell kris innehöll underkategorierna En livsomställning och Rädslan att dö i förtid. Den andra huvudkategorin Användning av copingstrategier innehöll underkategorierna Acceptans och Förnekelse. Den sista huvudkategorin Brist på stöd från sjukvården innehöll underkategorierna Bristande kommunikation och Avsaknad av kunskap. Slutsats: I resultatet har upplevelser beskrivits där patienterna saknar ett fullgott stöd. Anpassas omvårdnaden efter upplevelserna kan det resultera i en mer personcentrerad och holistisk omvårdnad.

Bakgrund Palliativ vård syftar till att lindra och förebygga lidande, det är en vårdform som fokuserar på att förbättra och bibehålla människors livskvalitet i slutet av livet. Att känna igen personers behov i ett tidigt skede kan man ge vård av bättre kvalitet. Alla människor som är i behov av palliativ vård ska få tillgång till det. Delaktighet innebär att patienter får en chans att främja sin hälsa, stärka sin autonomi samt använda sina egna resurser. Det har visat sig att ett aktivt patientdeltagande kan vara till sin fördel, därför är det relevant att insamla mer kunskap om patienters erfarenheter för att sedan kunna använda sig av det utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av delaktighet vid palliativ vård. Metod Metoden till denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Det inkluderades 15 vetenskapliga artiklar med mixad metod, kvalitativ och kvantitativ design. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För att slutligen sammanställa resultatet användes en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier identifierades i studiens resultat: Positiva erfarenheter av delaktighet och Negativa erfarenheter av delaktighet. Positiva erfarenheter av delaktighet delades upp i tre underkategorier som var god kommunikation, ökat välbefinnande och förtroende och trygghet. Även negativa erfarenheter delades upp i tre underkategorier som var känna sig förbisedd, känsla av meningslöshet och bristande information. / Background Palliative care aims to ease and prevent suffering, it is a form of care that focuses on improving and maintaining people’s quality of life. If people’s needs are recognized at an early stage, better quality of care can be provided. All people in need of palliative care must get access to it. Participation means that patients get a chance to promote their health, strengthen their autonomy and use their own resources to do it. It has been shown that active patient participation can be beneficial, therefore its relevant to gather more knowledge about patients experiences to then be able to use it from a health promoting perspective. Aim The aim of this study was to highlight patients’ experiences of participation in palliative care. Method The method of this study was a non-systematic literature review. 15 scientific articles with mixed method, qualitative and quantitative design were included. The databases used were CINAHL and PubMed. The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. To finally compile the results, an integrated data analysis was used. Results Two main categories were identified in the study results: Positive experiences of participation and Negative experiences of participation. Positive experiences of participation were divided into three subcategories which were good communication, increased well-being and trust and confidence. Negative experiences were also divided into three subcategories which were feeling overlooked, sense of meaninglessness and lack of information. Conclusions The result showed the importance of a person-centered approach of participation in palliative care. It emerged that increased participation led to improved quality of life for the patients. As a health care professional, it is important to work person-centered because every situation and every patient is unique. Shared decision-making generally increased the sense of participation in palliative care.