Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag. Övriga kriterier är bra förvaringsmöjligheter (lite plats och lång hållbarhet), hållfasthet mot flytande föremål, låg sabotagerisk, klara ojämn mark, låg vikt per enskild del för att underlätta transport vid montering och pris. De tidigare nämnda barriärerna har undersöks i förhållande till dessa egenskaper, se tabell 1 och 2 för sammanfattning. Inga självständiga tester har genomförts, allt utgår från tester genomförda av andra, intervjuer och produktinformation från tillverkarna. När det gäller temporära översvämningsskydd och deras roll jämfört med permanenta lösningar så är slutsatsen att det varierar från situation till situation beroende på geografiska och monetära faktorer. I Arvika ansöker man om att få bygga en permanent damm över ett 100m långt sund, vilket i deras fall kommer att kosta hälften så mycket som en 4.1km lång temporär eller semi-permanent barriär längs strandkanten. Alla städer har inte en sådan möjlighet, och då kan det vara billigare att använda sig av temporära översvämningsskydd. I övrigt kan man använda temporära översvämningsskydd som ett komplement för permanenta lösningar genom att t.ex. valla in samhällsviktiga byggnader eller öka dämningshöjden av den permanenta vallen. En annan slutsats som tas upp i diskussionen är att en teoretiskt baserad undersökning som denna inte bör användas som beslutsunderlag. Jag anser att man behöver utföra praktiska tester för att få en bättre bild av hur barriärerna fungerar innan man köper dem.

Considering the potential for natural wetlands to store and retain water in the landscape,restored and constructed wetlands are increasingly implemented as Nature‐BasedSolutions (NBS) to mitigate downstream flooding. However, there is a frequent lack ofknowledge of the performance of NBS, and particularly wetlands, and how to best selectperformance indicators to measure their effectiveness. The aim of this study was to assessthe flood regulation services of multiple constructed wetlands at catchment scale. TheSWAT+ model was used to assess the impacts of 35 constructed wetlands in the 193 km2Råån catchment in southwest Sweden. The assessment was based on a paired simulationscenario, with and without wetlands, and performance was evaluated based on impacts onthe downstream river hydrograph (peak flow rate, time-to-peak, recession curve shape,daily streamflow average) as well as event-based (daily average streamflow for differentprecipitation ranges), descriptive (average wetland storage capacity), consequential(overbank flooding) and social (social acceptance) indicators. The results implied that theflow regulating capability of the modeled wetlands was directly related to their outflowmechanisms. The wetlands had an average storage capacity of 0.38 m3 per m2 area butbecause the wetlands seemed to frequently exceed their maximum storage capacity duringhigh flow events, and the excess water was immediately spilled downstream, the wetlandsprovided limited flood regulation services. There were no visible impacts on thehydrograph-related indicators and the daily streamflow average was reduced by anegligible 0.02%. Furthermore, there were no significant differences in wetlandperformance between small and heavy rainfall events and the model output showed nosigns of overbank flooding for either wetland scenario. In terms of social acceptance, recentwetland projects in Råån catchment seem to have been well-received by farmers andlandowners in the area. However, lack of wetland-specific data, such as volume and dailyinflow and outflow data, as well as other model uncertainties, motivated a low confidencegrade for the indicators. In fact, if indicator values are to be useful tools in the futureintegration of wetlands as nature-based solutions, in-situ monitoring data of wetland waterbalance components are required. To support future policies and decision-making, adaptedtools and further research are needed to assess the impact of NBS on upstream-downstream processes. / Naturliga våtmarkers förmåga att hålla kvar och lagra vatten i landskapet gör attrestaurerade och anlagda våtmarker alltmer implementeras som naturbaserade lösningarför att mildra översvämningar i nedströms belägna områden. Det råder dock brist påkunskap om hur effektiva naturbaserade lösningar är och hur nyckelindikatorer bäst kanväljas för att mäta hur väl dessa system fungerar. Syftet med denna studie var att utvärderaanlagda våtmarkers förmåga att mildra översvämningar i ett avrinningsområde. SWAT+modellen användes för att bedöma påverkan av 35 anlagda våtmarker i Råånsavrinningsområde (193 km2) utanför Helsingborg. Bedömningen baserades på ettsimuleringspar, med och utan våtmarker, och effektiviteten utvärderades baserat påhydrografens egenskaper (flödestopp, stegringsfasen, recessionsfasen, daglig medel-vattenföring) samt med en nederbördsbaserad (daglig medelvattenföring för olikanederbördsintervall), beskrivande (genomsnittlig lagringskapacitet), konsekvensbaserad(översvämmad mark) och social (social acceptans) indikator. Resultatet antydde att denflödesreglerande förmågan hos de modellerade våtmarkerna var direkt kopplad till derasutflödesmekanismer. Våtmarkerna hade en genomsnittlig lagringskapacitet på 0.38 m3 perm2 yta men eftersom de ofta verkade överskrida sina maximala lagringskapaciteter underhögflöden, och överskottsvattnet omedelbart släpptes igenom nedströms, tillhandahöllvåtmarkerna en mycket begränsad flödesdämpande funktion. Det fanns inga synligaeffekter på de hydrografrelaterade indikatorerna och den dagliga medelvattenföringenminskade med försumbara 0.02%. Dessutom sågs inga signifikanta skillnader mellan småoch kraftiga nederbördshändelser och modellen visade inga tecken på översvämmad markför något av våtmarksscenarierna. Vad gäller social acceptans tycks de senastevåtmarksprojekten i Rååns avrinningsområde ha tagits emot väl av lantbrukare ochmarkägare i området. Bristen på våtmarksspecifika data, såsom volym och dagliga in- ochutflödesdata, samt andra modellosäkerheter medförde dock ett lågt förtroende förindikatorerna. Om indikatorvärden ska vara användbara verktyg i den framtida integ-reringen av våtmarker krävs uppmätta data över våtmarkernas vattenbalanskomponenter.För att stödja framtida beslutsfattande behövs även anpassade verktyg och ytterligareforskning för att bedöma påverkan av naturbaserade lösningar på uppströms-nedströmsprocesser.

With increased urbanization and climate change, heavy rainfall events and urban floods are becoming more frequent. To meet the demands for effective climate adaptation strategies and mitigation measures, Nature-Based Solutions (NBS) have received increased attention. The city of Stockholm has a long history of implementing such solutions for local stormwater management, to capture surface runoff by infiltration and retention at its source. Implementing urban trees with skeletal soil is a well-established approach with the potential as an effective mitigation measure. Nevertheless, the literature review found few studies with evidence of their effectiveness in terms of flood risk mitigation. To contribute to this knowledge gap, the aim of this study was to quantitatively assess the effectiveness of urban trees with skeletal soils. By investigating their effectiveness in reducing flood extent, runoff volumes, and peak flows during different rainfall events, the results are thought to provide new insights and support decision-makers. In fulfilling the study objectives, the hydrological functions of plant beds with skeletal soils were investigated, and an urban flood model was developed within the MIKE+ 2D Overland Module. Three scenarios, including a baseline scenario and two full-scale implementations of skeletal soils, were evaluated under different design storms. The results revealed that urban trees with skeletal soils have low effectiveness in flood risk reduction under heavy rainfall events, but are an effective measure for rainfalls with low return periods. For flood risk mitigation, this study emphasizes a hybrid approach, combining multiple NBS with traditional grey infrastructure. Uncertainties related to model performance and hydrological parameters raised concerns about the reliability of the results. Therefore, plant beds with skeletal soils should not be disregarded, but require further investigations. This study recommends alternative modelling approaches, such as coupling the 2D overland flow model with a 1D network model, and emphasizes the need for comprehensive analyses, empirical data, and field measurements. Future research should explore the collective impact of various NBS, and incorporate economic valuation through cost-benefit analysis (CBA). / Med en ökad urbanisering och påverkan av klimatförändringar blir intensiva nederbördshändelser och stadsöversvämningar allt vanligare. För att möta kraven på mer effektiva strategier för klimatanpassning och riskbegränsande åtgärder har naturbaserade lösningar fått ökad uppmärksamhet. Stockholms stad har en lång historia av att använda sådana lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, med fokus på att fånga upp ytavrinning genom infiltration och fördröjning. En väletablerad metod innefattar användandet av stadsträd med skelettjordar, med potential som en effektiv skyfallsåtgärd. Trots detta visade litteraturstudien att det finns begränsat vetenskapligt stöd för deras effekt när det gäller översvämningshantering. För att fylla denna kunskapslucka syftar denna studie till att kvantitativt bedöma effekten hos stadsträd med skelettjordar. Genom att analysera deras effekt när det gäller att minska översvämningsmängder, avrinningsvolymer och toppflöden under varierande nederbördshändelser hoppas studien kunna bidra med nya insikter samt stödja beslutsfattare. För att uppnå dessa mål genomfördes en analys av de hydrologiska funktionerna hos skelettjordar, och en skyfallsmodell togs fram inom ramen för MIKE+ 2D Overland Module. Tre scenarier, inklusive ett nulägesscenario samt två fullskaliga användningar av skelettjordar, utvärderades under varierande typregn. Resultaten visade att skelettjordar har generellt låg effekt vid intensiva regn, men kan betraktas som en effektiv åtgärd för dagvattenhantering vid normala flöden. För att minska risken för översvämningar betonar denna studie vikten av att kombinera flera naturbaserade lösningar med traditionell grå infrastruktur. Osäkerheter relaterade till modellens prestanda och hydrologiska parametrar väckte dock tvivel kring resultatens tillförlitlighet. Således bör stadsträd med skelettjordar ej helt förkastas som skyfallsåtgärd. Studien föreslår alternativa modelleringsmetoder, såsom att koppla 2D-modellen med en nätverksmodell, samt understryker behovet av avancerade analyser och empiriska data för att förbättra modellens precision och tillförlitlighet. Framtida forskning bör inriktas mot att undersöka den samlade effekten av olika naturbaserade lösningar samt inkludera ekonomisk värdering genom kostnadsnyttoanalys.