Syftet med studien är att kartlägga kommunernas eventuella skillnader i arbetet med att främja biologisk mångfald med hjälp av ängsytor. Vi ville ta reda på vilka drivkrafter samt vilka hinder/begränsningar det finns med att anlägga ängsytor för att konkret kunna se vilka åtgärder som behövs för att motivera till en omställning. Via en kartläggning och enkätundersökning samt en kvalitativ innehållsanalys har vi kunnat värdera och tolka insamlad data för att kunna fastställa ett resultat. Resultatet visar att kommunernas hemsidor har förbättringspotential då endast två av sex kommuner hade lättillgänglig information om vårt ämne. Det finns många drivkrafter hos kommunerna i omställningen att främja biologisk mångfald och de hinder som lyfts fram existerar i samtliga kommuner. Ängsytor är resurseffektivt som ger mer tid till annat och är ett mer ekonomiskt alternativ till gräsmattor. Att ta hand om det klippta gräset samt att införskaffa dyra anpassade maskiner anses vara begränsningar i arbetet, men skulle kunna lösas genom att samverka mellan kommunerna eller med externa parter. Styrverktyget LONA har varit positivt för att driva på arbetet med biologisk mångfald men främst fungerat för de större kommunerna som har råd att vara medfinansiär.