Cyber victimization is a new phenomenon that keeps increasing with every year, and although the interest in research has grown, little is still known about ways to minimize the outcomes of cyber victimization on mental health. This thesis aimed to investigate whether psychological flexibility could act as a moderator on the relationship between cyber victimization and trait anxiety in Swedish youth. Gender was used as a control variable. Participants were recruited on Facebook, and data was collected via an online questionnaire that contained gender, age, Adolescent Cyber-Victimization Scale, Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth, and Penn State Worry Questionnaire for Children. The sample consisted of 102 Swedish youths (females, N = 74, males, N = 28) aged 16 to 25 years (M = 20.34, SD = 2.88). A multiple linear regression showed that psychological flexibility and cyber victimization significantly predicted anxiety. The results for psychological flexibility as a moderator on the relationship between cyber victimization and anxiety, and for gender as a predictor for anxiety, were non-significant. The results provide a deeper understanding of the role of psychological flexibility in mental health in youth, but further research is needed on psychological flexibility as a moderator. Future research should focus on more clinical groups with increased sample size and add a wider gender perspective. / Att bli utsatt för nätmobbning är ett nytt fenomen som fortsätter att öka för varje år, och trots att intresset för forskning har växt, så vet man fortfarande lite om sätt att minska utfallet av nätmobbning på mental hälsa. Den här studien syftade till att undersöka huruvida psykologisk flexibilitet kan agera som en moderator på relationen mellan nätmobbning och ångest hos svenska ungdomar. Kön användes som kontrollvariabel. Deltagarna rekryterades på Facebook och data samlades in via ett onlineformulär som innehöll kön, ålder, Adolescent Cyber-Victimization Scale, Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth, och Penn State Worry Questionnaire for Children. Antalet deltagare var 102 svenska ungdomar (kvinnor, N = 74, män, N = 28) i åldern 16 till 25 år (M = 20,34, SD = 2,88). En multipel linjär regression visade att psykologisk flexibilitet och nätmobbning signifikant predicerade ångest. Resultaten för psykologisk flexibilitet som en moderator på relationen mellan nätmobbning och ångest, och för kön som prediktor av ångest, var icke-signifikanta. Resultaten bidrar med en ökad förståelse för vilken roll psykologisk flexibilitet har i mental hälsa hos unga, men fortsatt forskning behövs på psykologisk flexibilitet som en moderator. Framtida forskning borde fokusera på mer kliniska grupper med ökad urvalsstorlek och lägga till ett bredare genusperspektiv.

Paradoxen är tydlig: äldre är mest oroliga över att utsättas för brott trots att de löper minst risk att faktiskt utsättas för brott. Denna oro är speciellt hög hos äldre kvinnor. Denna studie ämnar att undersöka om ångestbenägenhet och sociala nätverk har en påverkan på oro för brott. Frågeställningen lyder enligt följande: Vilken påverkan har ångestbenägenhet och sociala nätverk på oron att utsättas för brott hos kvinnor äldre kvinnor? Studiens resultat fann ett positivt samband mellan oro övergående i ångest och oro för brott. Sociala nätverk hade även en positiv effekt på oro för brott. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett samband mellan oro för brott och ångestbenägenhet men att den sistnämnda existerar i högre grad. Ytterligare studier måste tillämpas kring sambandet mellan sociala nätverk och oro för brott. / The paradox is clear: elderly have the highest fear of crime even though they have the lowest risk to actually get exposed to crime. Especially women report high fear of crime. This study aims to explore the affect of trait anxiety and social relationships on fear of crime. The problem statement is: what affect has trait anxiety and social networks on fear of crime among older women? The result of this study found a positive association between anxiety and fear of crime. Social network had also an positive affect on fear of crime. The conclusion of this study is that there is a association between fear of crime and anxiety but that anxiety is more frequent. More studies on the association between social network and fear of crime needs to be made.

Relatively little is known regarding trait anxiety and its relationship with negative health risk behaviors such as alcohol consumption and physical inactivity in adults. This study aimed to examine whether negative health risk behaviors differ by sex and whether trait anxiety is associated with the negative health risk behaviors above and beyond sociodemographic factors and depression. Data used in the present study came from a published dataset from the Midlife in the United States 2 (MIDUS 2) study and include a sample of 1,054 adults whose age range from 34 to 84 years. There were significant sex differences in alcohol consumption, but not in physical inactivity. Age, sex, BMI, and depression were significantly associated with alcohol consumption or physical inactivity, whereas trait anxiety was not. These results suggest that sociodemographic variables and depression should be taken into consideration when studying negative health risk behaviors. / Det finns relativt lite kunskap om ångest och dess förhållande till negativa hälsobeteenden som alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet hos vuxna individer. Denna studie avsåg undersöka om negativa hälsobeteenden varierade beroende på kön och om ångest har en relation till negativa hälsobeteenden utöver sociodemografiska faktorer och depression. De data som användes i denna studie kommer från ett offentligt data-set från the Midlife in the United States 2-studien (MIDUS 2) som omfattar 1054 vuxna deltagare med en ålder mellan 34 och 84 år. Det påfanns signifikanta könsskillnader inom alkoholkonsumtion men inte inom fysisk inaktivitet. Variablerna ålder, kön, BMI och depression hade en signifikant koppling till alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet, men ett liknande samband kunde inte påfinnas mellan ångest och de två hälsobeteendena. Detta indikerar således att man bör studera sociodemografiska variabler och depression i relation till negativa hälsobeteenden då det verkar finnas en tydlig koppling.