Forskning visar att en betydande del av undervisningen är att eleverna arbetar med uppgifter och läraren går runt och hjälper. Eftersom undervisningen genomförs på detta sätt blir lärarens agerande i mötet med eleven avgörande för elevens lärande. Lärarens agerande kan belysas utifrån fyra olika återkopplingsnivåer där varje nivå är olika lämplig utifrån flertalet faktorer. Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver hur de agerar i mötet med eleven utifrån ett återkopplingsperspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer fick lärare beskriva hur de ger återkoppling under enskilt arbete i matematik och hur de anpassar återkopplingen utifrån elevens prestationsnivå. Resultatet visade att lärare ger återkoppling på samtliga nivåer men i huvudsak på uppgifts- och processnivå och tidsbrist påverkar återkopplingen. Dessutom påverkar elevens prestationsnivå återkopplingen lärarna ger och generellt erhåller lågpresterande elever återkoppling på uppgiftsnivå i högre grad och högpresterande elever på processnivå.

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3.