En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3.

Studien undersöker hur stöttande strukturer kan möjliggöra deltagande i matematiska gruppsamtal för elever i SUM, särskilda utbildningsbehov i matematik, med begränsade ämneskunskaper. I kursplanerna för matematik ingår muntlig kommunikation som ett viktigt mål och medel trots detta sker utforskande samtal inte i tillräckligt hög grad på mellanstadiet. Få studier har gjorts på matematiska samtal och mer forskning på ämnet eftersöks av flera studier från senare år. Matematiska gruppsamtal med kooperativt lärande kan vara extra gynnsamt för elever i SUM. Matematiska gruppsamtal med intervention av stöttande strukturer genomfördes under deltagande observation. Strukturerna i vår studie bestod i en särskild samtalsgång med mall där alla antecknade. Elever från åk 7 och 8 observerades i heterogena grupper där elever i SUM ingick. Samtalen spelades in och transkriberades för att sedan analyseras kvantitativt, utifrån deltagarnas andel av talutrymmet och kvalitativt, utifrån en anpassad version av Björklund Boistrups ramverk för bedömningsdiskurser. Vår studie visade att deltagandet för eleverna i SUM ökade. Eleverna i SUM framhöll olika saker som viktiga för deltagandet, exempelvis tystnader för att för att hinna tänka färdigt och anteckningar för att kunna se de andras lösningar. Generellt tyckte eleverna att det var bra att alla kom till tals och att samtalsutrymmet blev mer jämnt fördelat. Trots att strukturerna verkar ha gett ett positivt resultat visar diskursanalysen att elever behöver mer undervisning för att utveckla samtal där de resonerar genom matematik.