<p>In this research paper I have interpreted and analysed how it is possible for a Radical Right Populist Party such as FPÖ (The Freedom Party) to obtain electoral success in the end of the last millennium. In 1999 they were elected into the national legislative parliament with 26.9% of the votes and participated in the Shüssel government from February 2000. I believe this is an extreme case study and my method is the so called Disciplined-configurative case study. I’ve conducted this study by using earlier published research and than dividing these old theories into to three analytical categories. By doing this I hopefully came closer to understand the problem with FPÖ: s electoral success in a better way than before. The interpretation of the data was enabled by a structural theory-method and my findings were that the FPÖ used the rapid and macro-societal changes in an effective way by mobilising a great share of some strata that to some extent were of a cross-class nature in the Austrian electorate 1999. This was possible as a consequence of bad management by the conventional political parties (SPÖ, ÖVP) and their party-functionaries. Other findings were that the electorate system is crucial for the success of Radical Right Populist Partiers such as FPÖ and that the Austrian party system was a match with its low threshold for parliamentary representation and its proportional electoral system.</p><p>Key words: Radical Right Populist Parties, FPÖ, Austrian domestic politics</p>

<p>I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.</p><p>En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ”stora koalitionen” mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet. Ett mönster som höll i sig vid det österrikiska valet 2002. Vad som varit nytt för dessa två val har varit att den socioekonomiska konfliktdimensionen fått större betydelse än tidigare och de politiska partierna har kommit att uppdelats i två block, ett röd-grönt till vänster och ett högerblock med de konservativa och de frihetliga. I Sverige har den socioekonomiska konfliktdimensionen varit den dominerande sedan 1930-talet. Den parlamentariska situationen var, efter 1998 års val, ny då den traditionella blockindelningen hade fått ett alternativ när en mittenbaserad regering diskuterades. Det visade sig dock att blockuppdelningens tradition, att inte ingå oheliga allianser mellan borgerliga och socialister, var stark. Socialdemokraterna bildade minoritetsregering med vänstern och miljöpartiet. Inför valet 2002 cementerades blockpolitiken ytterligare och samarbete över gränserna visade sig än mer otänkbara.</p><p>Framtiden får utvisa huruvida den österrikiska blockuppdelningen kommer att bestå eller om en återgång till den traditionella stora koalitionen kommer att göras vid kommande val. I Sverige finns en förutsättning för en mittenregering i framtiden, vilket vore ett nytt inslag i svensk politik, men detta kräver en ny syn på blockpolitiken.</p>

In this research paper I have interpreted and analysed how it is possible for a Radical Right Populist Party such as FPÖ (The Freedom Party) to obtain electoral success in the end of the last millennium. In 1999 they were elected into the national legislative parliament with 26.9% of the votes and participated in the Shüssel government from February 2000. I believe this is an extreme case study and my method is the so called Disciplined-configurative case study. I’ve conducted this study by using earlier published research and than dividing these old theories into to three analytical categories. By doing this I hopefully came closer to understand the problem with FPÖ: s electoral success in a better way than before. The interpretation of the data was enabled by a structural theory-method and my findings were that the FPÖ used the rapid and macro-societal changes in an effective way by mobilising a great share of some strata that to some extent were of a cross-class nature in the Austrian electorate 1999. This was possible as a consequence of bad management by the conventional political parties (SPÖ, ÖVP) and their party-functionaries. Other findings were that the electorate system is crucial for the success of Radical Right Populist Partiers such as FPÖ and that the Austrian party system was a match with its low threshold for parliamentary representation and its proportional electoral system. Key words: Radical Right Populist Parties, FPÖ, Austrian domestic politics

I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet. En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ”stora koalitionen” mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet. Ett mönster som höll i sig vid det österrikiska valet 2002. Vad som varit nytt för dessa två val har varit att den socioekonomiska konfliktdimensionen fått större betydelse än tidigare och de politiska partierna har kommit att uppdelats i två block, ett röd-grönt till vänster och ett högerblock med de konservativa och de frihetliga. I Sverige har den socioekonomiska konfliktdimensionen varit den dominerande sedan 1930-talet. Den parlamentariska situationen var, efter 1998 års val, ny då den traditionella blockindelningen hade fått ett alternativ när en mittenbaserad regering diskuterades. Det visade sig dock att blockuppdelningens tradition, att inte ingå oheliga allianser mellan borgerliga och socialister, var stark. Socialdemokraterna bildade minoritetsregering med vänstern och miljöpartiet. Inför valet 2002 cementerades blockpolitiken ytterligare och samarbete över gränserna visade sig än mer otänkbara. Framtiden får utvisa huruvida den österrikiska blockuppdelningen kommer att bestå eller om en återgång till den traditionella stora koalitionen kommer att göras vid kommande val. I Sverige finns en förutsättning för en mittenregering i framtiden, vilket vore ett nytt inslag i svensk politik, men detta kräver en ny syn på blockpolitiken.

Today’s household debt consists for the most part of credit money, and this general phenomenon does not only occur in Sweden. Money in the economy is mostly created by private banks, as much as 97 percent of the money in the United States, while central banks only create a very small share of all money. This is the reason for the oppressed household debt. During this period of high debt in Sweden, the household consumption has also increased in comparison to earlier years. The aim is to study and compare how the money supply in two different full-reserve systems, the Austrian through convertibility and the Chicago plan through quantity control, would reduce the household debt in relation to today’s fractional system. The method used in this study is a time series analysis where data of Sweden’s household debt, savings, money supply; M1 and M3, GDP, assets, currency reserves, gold reserves and interest rates has been collected for the years 2005-2013. These are further examined in three different equations. The data for all the variables was collected from SCB, IMF, Ekonomifakta and the World Data Bank. The first theory that is used in this study is Wicksell’s cumulative process which will explain how the money supply M3 affects household debt in today's fractional reserve system. The second theory is the Austrian Business Cycle Theory which will examine the money supply M1 effect on household debt through full reserves by convertibility control. The third theory is the Friedman rule, where the effect of household debt by money supply M1 will be examined. This rule explains how the Chicago Plan is affecting household debt through a full reserve system by quantity control. In the both systems, fractional reserves and full reserves, the debt will increase in this study. The result shows that with full reserves, the household debt would be backed by savings in comparison to fractional reserves, where household debt would be backed by credit money. Therefore, full reserves would contribute to a healthier economy in contrast to today’s fractional system. Since it would involve a large cost for Sweden to transcend to an Austrian system through convertibility, where price inertia would occur as well, the conclusion of this study is that the Chicago Plan, based on the quantity principle, is to prefer. / Största delen av hushållens skuldsättning består idag av kreditpengar, och detta generella fenomen finns inte bara i Sverige. Pengarna i ekonomin är för det mesta skapade av affärsbankerna, så mycket som 97 procent i USA, medan centralbanken endast skapar en liten del av dessa pengar. Detta är anledningen till de höga hushållsskulderna. Under den här perioden av hög skuldsättning i Sverige så har även hushållens konsumtion ökat i förhållande till tidigare år. Syftet med denna studie är att jämföra hur penningmängden i två olika hundraprocentiga reservsystem, den österrikiska konjunkturcykeln, genom konvertibilitet, och Chicago planen, genom kvantitetskontroll, skulle reducera hushållens skulder i relation till dagens bråkdelsreservsystem. Metoden som används i denna studie är en tidsserieanalys där data från hushållens skulder, sparande, penningmängd; M1 och M3, BNP, tillgångar, guldreserver, valutareserver och repo räntan har samlats in under åren 2005-2013. Dessa variabler är studerade i tre olika ekvationer och all data har samlats in från SCB; IMF, Ekonomifakta och the World Data Bank. Den första teorin som används är Wicksells kumulativa process som beskriver hur penningmängden M3 påverkar hushållens skulder i dagens bråkdelsreservsystem. Den andra teorin är den österrikiska konjunkturcykel teorin och kommer att undersöka penningmängden M1 effekt på hushållens skulder med ett hundraprocentigt reservsystem med konvertibilitetskontroll. Den tredje teorin är Friedmans regel, där effekten på hushållens skulder kommer att bli undersökt med hjälp av penningmängden M1. Denna regel förklarar hur Chicagoplanen påverkar hushållens skulder via ett hundraprocentigt reservsystem med kvantitetskontroll. Hushållens skuldsättning ökade i samtliga regressioner och resultaten visar att med hundraprocentiga reserver så skulle hushållens skulder vara backade med sparande, jämfört med bråkdelsreserver, där hushållens skulder skulle vara backade med krediter. Därför skulle hundraprocentiga reserver bidra till en mer välmående ekonomi. Eftersom det skulle tillkomma höga kostnader att övergå till ett österrikiskt system med konvertibilitet, så är slutsatsen av denna studie att istället implementera Chicagoplanen baserad på kvantitetsprincipen.