Oro och rädsla inför förlossning, även kallat förlossningsrädsla, är relativt vanligt bland gravida. Idag finns ett kunskapsglapp i förståelsen för detta tillstånd, inte minst gällande underliggande psykologiska mekanismer för hur förlossningsrädslan uppkommer och vidmakthålls. I studien undersöks sambandet mellan den transdiagnostiska mekanismen intolerans för osäkerhet (IU) och förlossningsrädsla i relation till två IU-modeller. Detta gjordes genom en tvärsnittlig webbenkätstudie med gravida i tredje trimestern (n = 357). Studiens resultat indikerade att IU var associerat med förlossningsrädsla. Det indikerade även att IU-modellen vid GAD till stor del var applicerbar vid förlossningsrädsla, då positiva övertygelser om oro och upplevelsebaserat undvikande medierade sambandet mellan IU och förlossningsrädsla. Den indikerade även att den kognitiva IU-modellen vid olika ångesttillstånd var delvis applicerbar vid förlossningsrädsla, då överdriven hotestimering och upplevelsebaserat undvikande (liksom vid föregående modell) medierade sambandet mellan IU och förlossningsrädsla. Därtill visade resultatet att andra faktorer, bland annat tidigare negativa erfarenheter och smärtrelaterade besvär, var associerade med förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla var även associerat med lägre livskvalitet i denna studies urval. Resultatet för med sig potentiella kliniska implikationer vid förlossningsrädsla, dels vad gäller mekanismen intolerans för osäkerhet men även ur större transdiagnostiskt perspektiv och involverar flera av de psykologiska mekanismerna. Därtill visade resultatet på flertalet faktorer som kan tänkas utgöra sårbarheter och stressorer vid utvecklingen och vidmakthållandet av förlossningsrädsla. Då flera av de resultat som framkom är nya fynd, är slutsatsen att mer forskning är nödvändigt för att brygga kunskapsgapet inom detta underforskade och viktiga område.

Bakgrund: Intresset för att engagera sig inom investeringar och aktiemarknaden har sett en betydlig ökning genom den senaste årtionden, särskilt bland allt fler yngre individer. Inom dagens samhälle är det allt vanligare att människor inte enbart kommunicerar ansikte mot ansikte, utan också på den digitala arenan via internet och sociala medier. Detta är något som även kommit att förändra hur aktiemarknaden ser ut idag och hur informationsutbytet genomförs bland investerare på marknaden. Syfte: Analysera och beskriva betydelsen av informationsutbyte för unga aktieinvesterare. Teori: Studien tillämpar sig av teorier såsom beteendemässiga finansteorin, heuristik, inramningseffekten, flockbeteende, överdriven självförtroende, effektiva marknadshypotesen, mun-till-mun metoden och elektronisk mun-till-mun metoden. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet riktade sig mot unga investerare som var från 18 till 29 år gamla och sammanlagt deltog åtta respondenter.  Slutsats: Studiens resultatet kom fram till att informationsutbytet hade en betydelsefull roll för unga aktieinvesterares beslutsfattande och att de hade en större tilltro till information som härstammade från deras närmaste omkrets än från digitala medier. Dessutom framkom det att individer med högre finansiell kunskap och erfarenhet var mindre påverkade av snedvridningar och informationsutbytet. Det gick även att observera att respondenter som påverkades i mindre utsträckning av yttre påverkan, också hade en större nivå av medvetenheten om dessa snedvridningar och heuristik. / Background: Interest in investing and the stock market has seen a significant increase over the past decade, especially among an increasing number of younger individuals. In today's society, it is becoming increasingly more common for people to not only communicate face-to-face but also in the digital arena through the internet and social media. This is something that has also come to change how the stock market looks today and how information is exchanged among investors in the market. Purpose: Analyze and describe the importance of information exchange for young equity investors. Theory: The study applies theories such as the behavioral finance theory, heuristics, the framing effect, herd behavior, overconfidence, the efficient market hypothesis, word-of-mouth communication and electronic word-of-mouth communication. Method: The study used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The sample was aimed at young investors who were from 18 to 29 years old and a total of eight respondents participated. Conclusion: The results of the study concluded that the exchange of information played a significant role in the decision-making of young stock investors and that they had greater trust in information that originated from their immediate circle than from digital media. In addition, it emerged that individuals with higher financial knowledge and experience were less affected by biases and the exchange of information. It was also possible to observe that respondents who were influenced to a lesser extent by external influences also had a greater level of awareness of these biases and heuristics.