Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella läggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lärarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i två delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lärarestuderandes åsikter om utbildningen som de får om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan på lärareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lärarestuderande, alla var kvinnor. I huvudstudien studerades erfarenheter och åsikter av icke-heterosexuella ungdomar som mobbas eller mobbades i skolan. Där studerades elevernas upplevelser av mobbning och elevernas förståelse av hur lärarna hjälper dem med mobbningsproblemet. Eleverna angav även en del förslag på hur situationen kan förbättras. I huvudstudien medverkade 12 ungdomar, 5 tjejer och 7 killar med olika sexuell läggning som läser i gymnasieskolan i Karlstad. En del av dessa ungdomar ingår i Karlstads RFSL- ungdom och en del ingår inte i den. Studien visade att (1) alla de icke-heterosexuella ungdomarna upplevde sig vara mobbad i skolan p.g.a. sin sexuella läggning, (2) alla ungdomar som medverkade i intervju anser att lärarna i skolan inte gör tillräckligt mycket eller inte gör något alls för att motverka mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan. Vad det beror på, ur ungdomarnas perspektiv, står det mer om i resultatdelen av denna studie och (3) ungdomarna har sina egna förslag på problemlösning. (*Icke-heterosexuella kallas också ibland för HBT-folket, d.v.s. homo-, bi- eller transsexuella folket). / This study is about non-heterosexual* youths experiences of being harassed in the school because of their sexual disposition and the youths experiences of what their teachers do to counteract this harassment. The study was carried out in two parts: pre study and main study. In the pre study, the students in the teacher program were asked for their opinion about the education they receive on dealing with harassments of non-heterosexual pupils. In the pre study, 11 students in the teacher program were contributing, all of them were women. In the main study, experiences and opinions from non-heterosexual youths who are or have been harassed in the school were studied. The pupil’s experiences of harassment and their understanding of how their teachers are helping them with the harassment problem were studied. The pupils also gave some suggestions of how the situation can be improved. In the main study 12 youths, 5 girls and 7 boys with different sexual disposition who studies in intermediate level up to upper secondary school in Karlstad contributed. Some of these youths are members in RFSL- ungdom and some are not. The study shows that (1) all the non-heterosexual youths has experience of harassment in school because of their sexual disposition, (2) all the contributing youths consider that the teachers is not making enough or nothing to counteract the harassment of non-heterosexual pupils. What it depends on, from the perspective of the youths, can be read in the result part of this study and (3) the youths have their own suggestions of the solution of the problem. (*Non-heterosexual is sometime also called HBT-people, i.e. homo-, bi- or transsexual people)

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22). Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln. Genom detta kommer kvinnors situation inom området att belysas. Yvonne Hirdmans teori om genussystemets inverkan på detta utgör uppsatsens grund. Analysen utgår från Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1998:4 vilken skrivits av Elisabeth Sundin, samt Stefan Carléns utredning av löneskillnaderna inom samma område. Utöver detta är ytterligare information hämtad ur två av Handelns Utredningsinstituts (HUI) egna utredningar. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den största orsaken till löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom handeln är att deras arbetsinsatser värderas olika. Kvinnors insatser värderas sämre än mäns och de får därför sämre ersättning. Gamla stereotyper om manligt och kvinnligt lever kvar än idag. Detta orsakar en segregering av handeln där kvinnor i många fall tilldelas lågavlönat arbete och utesluts från högavlönade arbeten.

My study deals with a genre of Japanese comics called yaoi, or boys’ love. My aim is to study masculinities appearing in this genre and how they interact. In my stories, a younger boy and an older one, or a grown man, fall in love and sometimes come as far as intercourse. The young boy behaves in a way that could be interpreted as him being a girl under cover. Because of that I also discuss if yaoi is a challenge to heteronormativity, or if it actually confirms it. In support of the view that the boy could be read as a girl is the inequality in power between the two lovers, but also the way the young boy is depicted; he is always drawn as smaller, with large eyes, whereas the older part is taller with broad shoulders. The older boy/man may represent one of two kinds of masculinity. Either cruel, brutal and violent, or kind but manly. Both these kinds of personality are very protective, sometimes in a way difficult to separate from controling, and they also harass the younger part with kisses and caresses and sometimes rape. The younger boy represents a masculinity which is more passive and sensitive. The harassment and even the rapes are accepted without further comments as acts of love.As I see it, with the help of Janice Radway, the young boys’ accepting of their lovers scorn and violence, legitimizes male dominance over women and subordinated masculinities. That’s why yaoi may be seen as confirming heteronormativity instead of questioning it.

Människor bedöms ibland enbart utifrån sitt kön och denna studie syftade till att undersöka dessa könsstereotypa värderingar. Deltagarna, 172 högskolestudenter (129 kvinnor, 43 män) i Sverige, fick på Schein Descriptive Index skatta antingen sig själva, kvinnor eller män i allmänhet på 92 egenskaper. Detta för att utreda om kvinnor och män bedömdes olika av andra och/eller sig själva, om bedömningen av könen stämde överens med kvinnors respektive mäns självskattningar samt om den egna könstillhörigheten påverkade skattningarna. Resultatet visade att kvinnor och män skattades som mer olika jämfört med vad självskattningarna visade samt att deltagarna var mer ense om kvinnors egenskaper än om mäns egenskaper. Vissa resultat stämde överens med tidigare forskningsresultat och andra inte, vilket ger motivation för utökade studier. Key words: gender-stereotypes, stereotypes, in-group, out-group, Schein Descriptive Index.

No description available.

Abstract The aim of my study has been to investigate which expectations students at The Hotel and Restaurant Programme have for their futue working life and labour market. I want to investigate if these expectations are important factors that female dominance is large within the meal service sector. I have chosen to do qualitative interviews to discover these expectations. Some explanations that the respondent give for the gender differences within the restaurant and meal service sectors are the old tradition of male and female work. Furthermore the possibility of becoming well known within the market and the possibility for personal development in this market are described as important factors. The answers to my questions show that all respondents are positive to future work markets; also they all want to work within the restaurant sector and not in the meal service sector. The reasons for their choice cannot give a complete explanation to why female dominance is so big within the meal service sector. Keywords: Gender, status and celebrity-hood.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar tillskrivs kön i barnböcker och läroböcker, men även att se hur de själva konstruerar kön. Ett delsyfte är att se om det finns någon skillnad i hur kön tillskrivs beroende på vilken ålder böckerna riktar sig till, och om det finns någon skillnad i hur barnen själva tillskriver sig kön beroende på ålder. Jag har valt att undersöka barnböcker och teckningar av sexåringar, läroböcker för årskurs 4 och 9, samt lucktest till elever i årskurs 4 och 9. De infallsvinklarna som jag valt att undersöka är: utrymme, handlingar, egenskaper och aktivitet. Resultatet visade att pojkarna får mer utrymme än flickorna i allt undersökningsmaterial, förutom teckningar. Utrymmet blir mer än utrymme eftersom den som ges mest också är den vars egenskaper förstärks. Det är även viktigt att undersöka hur flickor och pojkar upptar sitt utrymme. Teckningarna visar att flickor vid sex års ålder aktiverar sig med kläder, accessoarer, leker husliga lekar och har egenskaper som förstärker deras karaktär. Pojkar i sexårsåldern aktiverar sig med actionleksaker, bygga, spela och har egenskaper som förstärker agerande. Dessa saker skapar olika referensramar för vad barnen vill jobba med när de blir äldre. Genom att en flicka börjar aktivera sig med typiska pojklekar visar hon att pojkens lekar är något att eftersträva, men om en pojke leker med flickans lekar så kan det finnas en risk för att han nedvärderas. Det finns en tendens på att flickor rör sig inom fler områden än pojkar. Men ju äldre pojkarna blir desto mer rör de sig också inom fler områden. Detta gäller både handlingar, egenskaper och aktiviteter. Sammanfattningsvis är det viktigt att inte hålla isär flickan och pojken och se dem som varandras motsatser, eftersom man då inte bara begränsar flickans möjligheter i livet, utan också pojkens.

No description available.

Our theatre tradition has a long history where men have written most of the plays. If we want that the theatre should be a place, which should be built as much around womens experience as mens experiences, how can we relate to the canon? This is a study based on questions around our theatre tradition. Three women dramatists have been asked questions like: What do you think about the classics? About the women roles? Do the classics inspire you, in your writing? Is there a difference in being a female dramatist than being a male dramatist? Femi-nist theatre- theories have been used to guide us through the canon. Through the answers and reflection I have found that women writers still feel locked up in their sex, they always have to deal with the fact of being first of all women. The study has also given some answers about their relation to the classics and the women roles in them. We shall also see that it is a possi-ble connection between the canon and some patriarchal conservative theatre institutions.

Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består? Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv. Under tre och en halv dag genomfördes observa-tionerna och efter detta genomfördes intervjuer med de berörda lärarna. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få fram vilka lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt var. Därefter sammanfördes observationer med intervjuer för att se om föreställningarna kan ha avspeglats i undervisningen. Resultatet har analyserats utifrån historikern Yvonne Hirdmans genussystemteori. Resultat Resultatet visar att lärare behandlar elever olika utifrån vilket kön de tillhör. Lärarna var till viss utsträckning medvetna om detta. Lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt har varit att kvinnor har mer omvårdande egenskaper, är stillsamma och fogliga medan män är fysiskt aktiva och har svårt för att visa ömhet. Det framkom att flickor och pojkar till viss del betedde sig på ett sätt som motsvarade dessa föreställningar. Slutsatser Att lärarna har föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och vad de förväntas göra samt att detta avspeglas i undervisningen.