Vi valde att studera alkoholmissbruk bland kvinnor med syftet att belysa ämnet genom förklaringar och samband kring omständigheter i uppväxten. Våra syftesfrågor riktades in på hur kvinnorna förklarade sin uppväxt och vilka samband de kunde se mellan sådana omständigheter och deras missbruk. Datainsamlingen utgjordes av kvalitativa telefonintervjuer. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna kunde koppla samman omständigheter i uppväxten med sitt missbruk. Större delen av respondenterna såg även tydliga samband mellan dess missbruk och ärftlighet. Sammanfattningsvis visade resultaten en hel del överensstämmelser utifrån litteraturen vilket även vår förförståelse utgick ifrån (se till exempel Sellman, 2001). De viktigaste slutsatserna var att uppväxten såg olika ut även om det fanns gemensamma nämnare hos flertalet respondenter samt att ärftlighet, uppväxt och den upplevda känslan av alkohol kan vara avgörande för om en person hamnar i ett missbruk eller inte.

<p>2021-06-03</p>

Denna studie fokuserar på att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter i arbetet med våldsutsatta kvinnor. För att besvara studiens frågeställningar om hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd upplever sina möjligheter och resurser samt sitt handlingsutrymme i arbetet med våldsutsatta kvinnor har vi utgått från en kvalitativ studie som består av semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Vår slutsats är att organisationsstrukturen inom socialtjänsten till viss del hämmar arbetet med våldsutsatta kvinnor då dessa kvinnor ofta har en komplex och gränsenhets överskridande problematik där stort ansvar ligger på kvinnan att veta vilken enhet hon ska vända sig till. Emellertid visar det sig också att mellan de organisatoriska kraven finns ett visst handlingsutrymme som tillåter socialsekreterare att fatta beslut till fördel för den våldsutsatta kvinnan med undantag för att de förväntningar som kvinnan ibland har där upplevelsen bland respondenterna är att de inte alltid kan leva upp till behoven som finns med anledning av resursbrister inom organisationen. De resursbehov vi har kunnat identifiera utifrån respondenternas svar inkluderar behovet av kunskap och att kunna använda kunskapen på rätt sätt, budget och tillgång till bostäder. I slutsatsen kommer vi även fram till att resursbrister behövs förstås i ett större perspektiv än socialtjänstens makt- och handlingsutrymme då frågan ligger på ett högre politiskt plan såsom budget och reglering av bostadsbristen.

<p>2021-06-03</p>

<p>2021-05-31</p>

No description available.

No description available.

No description available.

This study examines the relation between adolescents' perception of their relationship with their closest friend regarding the level of support and conflict and their perceived parental support. Further it explores whether the relation is moderated by the adolescents’ gender or the parents’ gender. The study also examines if the relations are moderated whether the adolescents have externalising or internalising behavioural patterns. The data consisted of 1408 adolescents in various municipalities in Sweden and is part of the research programme Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). The adolescents have completed questionnaires in a classroom setting and the data was analysed with univariate and bivariate analyses. This study's main conclusion is that there is a significant relation between the adolescents’ perception of their relationship with their closest friend and their perceived parental support. The results also showed significant gender differences, girls had a stronger relation between perceived parental support and support and conflict level in their friendship. Adolescents experienced a stronger perceived parental support from their mothers and that relation was also stronger for girls than for boys. Lastly the adolescent’s own behaviour also showed a significant difference for those with a risky externalising or internalising behaviour pattern as they had a weaker relation between their perceived parental support and support and conflict in their friendships. The results are then discussed in relation to Banduras social cognitive theory and previous research.

No description available.