No description available.

No description available.

Det skolsociala arbetet är ett relativt outforskat område i Sverige. Nyligen har en ny tjänst växt fram kallad skolsocionom och ingen forskning kring tjänsten har återfunnits. Det som hittats om tjänsten skolsocionom är att den ser något olika ut i olika kommuner men att generellt ska de arbeta med att förebygga frånvaro hos grundskoleelever. Skolkuratorns uppgift är att stödja eleverna i att nå utbildningens mål. I och med tjänsternas lika utbildningsbakgrund samt arbetsområde undersöks hur dessa tjänster samverkar, samarbetar samt skiljer sig åt med fokus på arbetet kring problematisk skolfrånvaro. Syftet är att undersöka skolsocionomers och skolkuratorers upplevelser av den nya tjänsten skolsocionom och det gemensamma arbetet med att förebygga frånvaro i grundskolan. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes elva kvalitativa intervjuer med skolkuratorer och skolsocionomer som är verksamma inom tre kommuner i Sverige. En deduktiv tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av samverkansteori. Fem huvudteman framkom; strukturella förutsättningar, arbetsfördelning, mål, samverkan och att arbeta i ett etablerat team. Resultatet visar på en positiv upplevelse av samverkan och att vara två socionomer i skolan ansågs som en tillgång. Samtidigt beskrevs utmaningar med att vara två förhållandevis lika tjänster inom det skolsociala arbetet utifrån olika faktorer. Gällande arbetsfördelningen identifierades både skillnader och överlappningar av tjänsterna. Vidare framkom olika sätt att arbeta mot de mål som omgärdar skolan, mycket beroende på de olika anställningsformerna för skolsocionomerna.

The manual- based prevention program Aggression Replacement Training (ART) is used in treatment of young people with behavioral problems. This thesis is based on two attempts to evaluate ART in Sweden. Using ART as an example, the aim of the thesis is to describe and analyze how a manual-based program is spread and applied within Swedish social services. The aim is also to discuss the conditions for conducting efficacy studies of manual-based programs in regular in-home care and in secure institutional youth care. In addition, the thesis includes a systematic review of existing international and Swedish effect and efficacy studies of ART (Brännström, Kaunitz, Andershed, South & Smedslund 2016). The first sub-study presented in the thesis consists of two different surveys of how and to what extent ART was used within the Swedish municipal social services in 2006 and 2012. The results show that ART has been widely spread within local social services though the program adherence has been low and the variations of ART used in practice have been far from adherent to the original manual-based program. The second sub-study examines and describes the target group of youth receiving ART within the Swedish social services. Results show that program participants are a crime active group but the variation is large in terms of seriousness and extent. According to self-reported data, program participants neither use alcohol or drugs to any greater extent than other peers. Furthermore they seemed to have social skills (interpersonal skills, ability to assert themselves, self-control and empathy) within the normal range for young people of the same age. Roughly one in three participants did not complete the ART training as planned. The third sub-study describes two aborted attempts to carry out efficacy studies of ART within regular in-home and secure youth care in Sweden. A number of factors such as low adherence to the program - which affects the ability to carry out efficacy studies in this research field - are reported and discussed. According to the systematic review of effect and efficacy studies of ART, most international studies show more or less positive results. After checking the quality of the studies and risk for bias, it appears that all of the studies - in varying degrees - have substantial methodological flaws. The scientific evidence is therefore insufficient for drawing conclusions about effects of ART. Finally the results are discussed in relation to contemporary demands and expectations of an evidence-based youth care, in relation to other studies that have been carried out in this field, and in relation to the existing conditions for using manual-based programs in youth care regular practice.

No description available.

<p>2021-01-31</p>

When extracting statistics from Mini Maria Stockholm for 2015 and 2016, some deviations have been seen, that the parents for enrolled young people often rated the girls' well-being lower than what the girls themselves estimated at the same time as the boys' network estimated equal to the boys' own estimate. This made us curious and led to the study's aim to increase knowledge about how parents view young people's mental health with regard to young people's gender. The empirical study consists of six semi-structured interviews with parents of young people who are attending or undergoing treatment at Mini Maria Stockholm. The results have been analyzed using a gender perspective. Conclusions that we have landed in, among other things, are that all respondents describe their young people, regardless of gender, as introverted and absent in one way or another in a bad mood and as social and present in some way when they feel good. Violence and aggression is an area where we have noted the maintenance of the gender order where we have seen a pathologization of a girl's violent and aggressive behavior and where boys' violence has been described as a protective factor against mental illness. The results of the study also show that most parents describe some of their young people's characteristics and emotional expressions as gendered on the basis that they are considered to deviate from the young people's own gender.  We have also seen that all respondents maintain a gender difference in some way when talking about mental illness in adolescents generally referred to gender.  A conclusion is that a gender theory perspective can provide a greater understanding of parents' interpretation of their children referred to gender and mental illness. Making social constructs of gender visible is a way to get away from the reproductive ideals of the gender system and a way to avoid overlooking individuals who do not fit into expectations about how girls and boys should be. All in order to be able to respond to individuals according to their needs, whether it is girls who have anxiety or boys who are angry – or vice versa. / Vid utdrag av statistik från Mini Maria Stockholm för 2015 samt 2016 har man sett vissa avvikelser, att föräldrar till inskrivna ungdomar ofta skattade flickornas välmående lägre än vad flickorna själva skattade samtidigt som pojkarnas nätverk skattade likställt med pojkarnas egen skattning. Detta gjorde oss nyfikna och ledde till studiens syfte att öka kunskapen om hur föräldrar ser på ungdomars psykiska hälsa med hänsyn till ungdomarnas könstillhörighet. Studiens empiri består av sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar till ungdomar som går eller har gått behandling på Mini Maria Stockholm. Resultatet har analyserats med hjälp av ett genusperspektiv. Slutsatser som vi bland annat landat i är att samtliga respondenter beskriver sina ungdomar, oavsett kön, som inåtvända och frånvarande på ett eller annat sätt vid dåligt mående samt som sociala och närvarande på något sätt när de må bra. Våld och aggressivitet är ett område där vi noterat ett upprätthållande av genusordningen där vi sett en patologisering av en flickas våldsamma och aggressiva beteende och där pojkars våld beskrivits som en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Studiens resultat visar också att flertalet föräldrar beskriver en del av sina ungdomars egenskaper och känslouttryck som könsbestämda utifrån att de anses avvika från ungdomarnas egen könstillhörighet. Vi har även sett att alla respondenter upprätthåller en särhållning mellan könen på något sätt när de pratar om psykisk ohälsa hos ungdomar generellt hänvisat till kön. En sammanfattande slutsats är att ett genusteoretiskt perspektiv kan ge större förståelse för föräldrars tolkning av sina barn hänvisat till kön och psykisk ohälsa. Att synliggöra sociala konstruktioner av kön är ett sätt att komma ifrån genussystemets reproducerande ideal och ett sätt att undvika att förbise individer som inte passar in i förväntningar om hur flickor och pojkar ska vara. Allt för att kunna bemöta individer efter deras behov, oavsett om det är flickor som har ångest eller pojkar som är arga – eller tvärtom.

No description available.

<p>2022-03-09</p>

No description available.