No description available.

<p>2021-05-31</p>

Men’s violence against women has been a known problem for a long period of time, despite it still being an extensive problem. The aim of the study is to investigate how professionals working in the area of men’s violence against women perceive how violence prevention and cooperation functions in relation to the national strategy. The study has with a qualitative approach been conducted through interviews with law and social workers. The results have been analyzed with a thematic analysis. The results show how professionals have adequate knowledge and mutual view of how violence prevention functions as of now, but also how it can be improved and that cooperation is a part of that. The theory about the study of co-operation is used to facilitate how a co-operation works. The results show that there is a concrete agenda on a national level on violence prevention and but that it lacks structures on a regional and communal level and lack of a national guidance of these structures. / Mäns våld mot kvinnor har varit ett erkänt problem under en längre tid, trots det är våldet fortsatt utbrett. Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma kopplade till mäns våld mot kvinnor uppfattar att det våldsförebyggande arbete med tillhörande samverkan fungerar i förhållande till en nationell strategi. Studien har med en kvalitativ forskningsansats genomförts med intervjuer av verksamheter tillhörande rättsväsendet och socialt arbete. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys. Resultatet framställer hur yrkesverksamma har god kunskap och en gemensam uppfattning om våldsförebyggande arbetes funktion i dagsläget men även hur arbetet kan förbättras avsevärt och hur samverkan är en del av det. Teorin om studiet av samverkan används för att underlätta förståelsen för hur samverkan fungerar. Resultatet visar att den finns en tydlig agenda på en nationell nivå gällande våldsförebyggande arbete men att arbetet saknar strukturer på regional- och kommunalnivå och styrning av strukturer från en nationell nivå.

<p>2021-05-31</p>

<p>2021-05-31</p>

<p>2021-05-31</p>

<p>2021-06-03</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska nyhetsmedier framställer socialtjänsten under perioden 2016 – 2020 och försöka förstå vilka konsekvenser denna rapportering kan ha för samhällets förtroende för myndigheten. För att besvara studiens syfte har en diskursanalytisk ansats använts. Studien har fokuserat på tre rikstäckande nyhetsmedier som når ut till en större del av den svenska befolkningen. De artiklar som utgör det empiriska materialet är skrivna mellan 2016 – 2020 och innehöll antingen ordet socialtjänst eller socialsekreterare. Resultatet visade på tre olika huvudkategorier, socialtjänsten som en skandalomsusad verksamhet som stod för 56 procent av artiklarna, en socialtjänst i kris med 36 procent av artiklarna och slutligen socialtjänsten gör gott artiklar som stod för åtta procent av artiklarna. En skandalomsusad verksamhet beskrev socialtjänsten negativt, vad socialtjänsten gjort fel. En socialtjänst i kris som beskriver bland annat en stor personalflykt och att socialsekreterare lever under hot. Socialtjänsten gör gott med en mindre del där socialtjänsten framställs positivt. Konsekvenserna denna rapportering kan ha för medborgarnas förtroende är att individerna eventuellt inte söker stöd och hjälp i tid eller inte söker hjälp överhuvudtaget. Rapporteringen kan även påverka individens inställning i mötet och påverka socialsekreterarens möjligheter att utföra sitt jobb på bästa sätt. / The aim of this study is to examine how Swedish news media portray social services between 2016-2020 and try to understand what consequences this reporting may have for the society´s trust for the authority. In order to answer the aim of the study a discourse analytic approach has been used. The study has focused at three nationwide news media. All articles are produced between 2016-2020 and contains the word social service or social worker. The result showed three different main categories, scandalous news that stood for 56 percent of the articles, a social service in crisis with 36 percent of the articles and social service as doing good stood for 8 percent of the articles. Scandalous news portrayed the social services negative, on the wrongs social service has done. A social service in crisis describes the flight of staff and social workers living under threat. Social service as doing good with a smaller part, the social services is described in a good way. The consequences this reporting may have for citizens’ trust is that individuals may not seek support and help in time. The reporting can also affect the individual´s attitude in the encounter with the social worker.

Syftet med studien är att undersöka hur eftervården och uppföljningen är organiserad när det gäller ungdomar som är placerade på Statens institutionsstyrelses (SiS) institutioner enligt lagarna LSU och LVU. Syftet är också att ta reda på hur samarbetet fungerar mellan berörda myndigheter vid placeringar med stöd av dessa lagar med speciell fokus på eftervård. En kvalitativ studie har använts utifrån ett målinriktat urval med en semistrukturerad intervjuform som bestått av fem enskilda intervjuer med socialsekreterare och personal från SiS. Ett systemteoretisk förklaringsmodell utifrån Bronfenbrenners ekologiska teori har använts i förståelsen. Resultatet visar att socialsekreterare och SiS-personal ser olika på hurutslussningen är organiserad och vem som ansvarar för eftervården. Det finns inga tydliga riktlinjer och sättet att gå till väga skiljer sig beroende på vilken institution och vilkensocialtjänst det handlar om. Tydligt är också att samverkan behöver förbättras i planeringenav dessa insatser med fokus på de individuella behoven ungdomarna har. Det saknas exempelvis resurser till professionella utredningar gällande ungdomarnas psykiska hälsa. Både institutionspersonal och socialtjänst efterfrågar mera psykiatrisk kompetens samt ett förbättrat familje nätverks arbete. Det har visat sig att tydliga ansvarsområden, konkreta måloch mera resurser för både utsluss och eftervård skulle underlätta och förbättra samarbetet med myndigheterna emellan, inte minst för ungdomarnas skull.

No description available.