<p>Skolämnet Idrott och Hälsa är ett ämne som i dagens samhälle känns mer aktuellt än någonsin</p><p>tidigare. Ämnet har genom en rådande hälsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse.</p><p>Skolan har genom ämnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, så att dessa ges möjlighet till</p><p>förutsättningar för ett bestående intresse av fysisk aktivitet. Således utgör utbildningen för</p><p>lärare i ämnet Idrott och Hälsa en grundpelare och det är av yttersta vikt att landets</p><p>högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja ämnets status och kvalitetssäkra</p><p>utbildningen, utexaminerar lärare med den kompetens yrket kräver.</p><p>Syftet med uppsatsen är att inom lärarutbildningen för ämnet Idrott och Hälsa, undersöka</p><p>förändringen av examinationskrav, med fokus på de praktiska, över tid.</p><p>Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhållit ett resultat som</p><p>bland annat visar, att det under tidigare utbildningsår rådde höga examinationskrav ur såväl</p><p>praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar även att kraven på den enskilde studentens</p><p>individuella praktiska färdigheter, betonades under denna tid.</p><p>Slutsatserna är att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolämnet Idrott och</p><p>Hälsa att höja sin status. En annan slutsats är även den att det under vår utbildningstid vid</p><p>Högskolan i Halmstad inte rådde några krav på den individuella praktiska färdigheten</p><p>jämförelse med vad det gjorde vid tiden då intervjupersonerna genomförde sin utbildning.</p><p>Vidare kan det fastställas att någon form av antagningsprov för lärarutbildningen i ämnet</p><p>Idrott och Hälsa, skulle innebära en kvalitetshöjning för utbildningen och därigenom skapa</p><p>förutsättningar för en högre nivå av lärarprofession.</p>

<p>Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne.</p><p>Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser</p><p>begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med</p><p>utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan</p><p>när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade</p><p>för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett</p><p>praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och</p><p>Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från familjeliv till vad man bör äta behandlas.</p><p>Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att</p><p>dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven</p><p>kvantitativ enkätundersökning. 204 elever från nio olika gymnasieprogram i årskurs ett till tre</p><p>deltog i undersökningen.</p><p>Undersökningen visade att en majoritet av eleverna ställde sig positiva till en uppdelning av</p><p>ämnet Idrott och hälsa i ett praktiskt och ett teoretiskt ämne. Betydligt fler trodde dock att en</p><p>uppdelning skulle ledda till att de lärde sig mer om hälsa samt att fler blev medvetna om</p><p>vikten aven god hälsa. Det visade sig även att intresset för att lära sig mer om hälsa var stort</p><p>samt att flickornas intresse var större än pojkarnas. Vidare visade det sig att de flesta ansåg att</p><p>idrottsdelen får större utrymme i undervisningen än hälsodelen men trots att många vill lära</p><p>sig mer om hälsa var inte lika många villiga att låta idrottsutövandet stå tillbaka.</p>

<p>Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsundervisningen påverkat respondenternas inställning till fysisk aktivitet. Med läroplanerna och dess målformuleringar i utgångspunkt jämför studien hur väl dessa stämmer överens med respondenternas upplevelse av ämnets syfte och mål. Undersökningsgruppen kom att bestå av 8 respondenter, tillika studenter på Högskolan i Kalmar. Resultatet visar en osäkerhet kring idrottsämnets mål även om flera respondenter lyfter upp rörelseglädje som en viktig del i undervisningen, vilket stämmer väl överens med mål från flera kursplaner. Prestation är något som flera respondenter lyfter upp som en del i undervisningen och då oftast mätbara sådana. Prestationer av det slaget lyser däremot med sin frånvaro i de senare läroplanerna, Lgr 80, Lpo 94 och Lpf 94. Det fanns en skeptisk syn bland flera respondenter kring huruvida ämnet påverkat deras inställning till fysisk aktivitet. Detta trots att alla respondenter främst hade positiva upplevelser från undervisningen. Två respondenter uttrycker däremot tydligt att de genom idrotten i skolan fått positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Vidare lyfter några respondenter upp lärdomar de fått av idrottsundervisningen som vi menar tyder på att de har blivit påverkade, även om de själva inte ger uttryck för detta. Exempel är ledarskaps- och ansvarsförmåga samt att aktiviteter gynnas av att alla känner delaktighet.</p>

Skolämnet Idrott och Hälsa är ett ämne som i dagens samhälle känns mer aktuellt än någonsin tidigare. Ämnet har genom en rådande hälsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse. Skolan har genom ämnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, så att dessa ges möjlighet till förutsättningar för ett bestående intresse av fysisk aktivitet. Således utgör utbildningen för lärare i ämnet Idrott och Hälsa en grundpelare och det är av yttersta vikt att landets högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja ämnets status och kvalitetssäkra utbildningen, utexaminerar lärare med den kompetens yrket kräver. Syftet med uppsatsen är att inom lärarutbildningen för ämnet Idrott och Hälsa, undersöka förändringen av examinationskrav, med fokus på de praktiska, över tid. Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhållit ett resultat som bland annat visar, att det under tidigare utbildningsår rådde höga examinationskrav ur såväl praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar även att kraven på den enskilde studentens individuella praktiska färdigheter, betonades under denna tid. Slutsatserna är att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolämnet Idrott och Hälsa att höja sin status. En annan slutsats är även den att det under vår utbildningstid vid Högskolan i Halmstad inte rådde några krav på den individuella praktiska färdigheten jämförelse med vad det gjorde vid tiden då intervjupersonerna genomförde sin utbildning. Vidare kan det fastställas att någon form av antagningsprov för lärarutbildningen i ämnet Idrott och Hälsa, skulle innebära en kvalitetshöjning för utbildningen och därigenom skapa förutsättningar för en högre nivå av lärarprofession.

Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne. Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från familjeliv till vad man bör äta behandlas. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven kvantitativ enkätundersökning. 204 elever från nio olika gymnasieprogram i årskurs ett till tre deltog i undersökningen. Undersökningen visade att en majoritet av eleverna ställde sig positiva till en uppdelning av ämnet Idrott och hälsa i ett praktiskt och ett teoretiskt ämne. Betydligt fler trodde dock att en uppdelning skulle ledda till att de lärde sig mer om hälsa samt att fler blev medvetna om vikten aven god hälsa. Det visade sig även att intresset för att lära sig mer om hälsa var stort samt att flickornas intresse var större än pojkarnas. Vidare visade det sig att de flesta ansåg att idrottsdelen får större utrymme i undervisningen än hälsodelen men trots att många vill lära sig mer om hälsa var inte lika många villiga att låta idrottsutövandet stå tillbaka.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsundervisningen påverkat respondenternas inställning till fysisk aktivitet. Med läroplanerna och dess målformuleringar i utgångspunkt jämför studien hur väl dessa stämmer överens med respondenternas upplevelse av ämnets syfte och mål. Undersökningsgruppen kom att bestå av 8 respondenter, tillika studenter på Högskolan i Kalmar. Resultatet visar en osäkerhet kring idrottsämnets mål även om flera respondenter lyfter upp rörelseglädje som en viktig del i undervisningen, vilket stämmer väl överens med mål från flera kursplaner. Prestation är något som flera respondenter lyfter upp som en del i undervisningen och då oftast mätbara sådana. Prestationer av det slaget lyser däremot med sin frånvaro i de senare läroplanerna, Lgr 80, Lpo 94 och Lpf 94. Det fanns en skeptisk syn bland flera respondenter kring huruvida ämnet påverkat deras inställning till fysisk aktivitet. Detta trots att alla respondenter främst hade positiva upplevelser från undervisningen. Två respondenter uttrycker däremot tydligt att de genom idrotten i skolan fått positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Vidare lyfter några respondenter upp lärdomar de fått av idrottsundervisningen som vi menar tyder på att de har blivit påverkade, även om de själva inte ger uttryck för detta. Exempel är ledarskaps- och ansvarsförmåga samt att aktiviteter gynnas av att alla känner delaktighet.

No description available.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med att koppla lektionsinnehåll till kursplanen med hjälp av följande frågeställningar: Hur kopplar lärarna sitt innehåll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mål? Hur uppfattar lärarna begrepp som idrott och hälsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hälsa på skolan? Valet av frågor grundar sig i de oklarheter som tycks råda om ämnets uppdrag och att det därmed också är oklart genom vad eller hur eleverna ska nå sina mål. Jag har med bakgrund av detta valt att använda mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa. Gemensamt för alla lärarna är att de använder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man på något sätt skulle ha ändrat arbetssätt eller förhållningssätt till ämnets innehåll med den nya läroplanen Lgr11. Lärarna ger uttryck av att använda kursplanen mest på egen hand och därmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna. Lärarna ger exempel på ramfaktorer eller omgivande faktorer som påverkar deras sätt att planera och undervisa. En svårighet lärarna gör uttryck för är att det är ont om tid och att allting måste gå snabbt. Tid att samtala om syfte och mål prioriteras bort i förmån för den fysiska aktiviteten. Lärarna gör inte uttryck för att hälsa skulle vara något central del i ämnet. Hälsa för lärarna associeras med teori och kunskaper om kost och kropp. Läroplanens kursplan är en kärna i lärarnas arbete i fråga om att pricka av kunskapskrav som ska uppnås inom ramen för idrott och hälsa. Fokus på kunskapskraven och avsaknaden av en djupare läroplansdiskussion tyder på att ett gemensamt arbete med läroplanens värdegrund är begränsad eller obefintlig på skolorna. Detta kan i sin tur vara en del i förklaringen varför det inte pratas om hälsa i ett bredare perspektiv, som kan innefatta den fysiska hälsan men också den psykiska och sociala hälsan.

No description available.

No description available.