Idrott och hälsa har präglats av momentet rörelse sedan ämnet introducerades i skolan. I samband med att Lpo94 infördes skulle ämnet få en tydligare hälsoaspekt. Men då läroplanen var otydlig gav det lärarna utrymme att själva tolka innehållet skedde inga större förändringar. I dagens läroplan Lgr11 står det däremot tydligare vad ämnet skall innehålla och en del stora teoretiska block finns med. Trots detta har ämnet, enligt skolinspektionen, inte förändrats nämnvärt. 94 procent av lektionsinnehållet riktar sig fortfarande åt momentet rörelse, som är ett av de tre huvudmomenten. Denna studie är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på grundskolans senare år, i syfte att komma åt lärarnas uppfattningar om vilka faktorer som styr dem att arbeta som de gör. Studien utgår från Gunn Imsens utvidgade ramfaktorteori för att finna vilka ramar som enligt lärarna påverkar dem i undervisningen av ämnets teoretiska delar.Resultatet visar att lärarna uppfattar att det finns ett par gemensamma faktorer som styr dem i undervisningen. De är bland annat bristen på undervisningstid i förhållande till den stora mängd innehåll som finns i läroplanen som enligt lärarna tvingar dem till att prioritera bland innehållet. Vad gäller de resursrelaterade ramarna uttrycker lärarna att de saknar moderna hjälpmedel som övriga lärare på skolan ser som en självklarhet, dessutom saknas en lärobok som är uppdaterad och riktad mot ämnet. Lärarna i studien efterfrågar också tillgång till en teorisal i anknytning till idrottshallen. Studien bidrar till att skapa en förståelse för vilka de olika ramarna upplevs vara och hur de olika ramarna enligt lärarna styr innehållet på lektionerna i Idrott och hälsa. Den bidrar också till att ifrågasätta Imsens teori, där traditioner kring ämnet tycks fungera som en sjätte ram som påverkar undervisningen i Idrott och Hälsa.

Inledning: Motivation är ett ord som är väl bekant inom skolans värld, och ett ord som är viktigt inom idrott och hälsa. Elevers inställning till ämnet idrott och hälsa är avgörande, inte bara för deras skolgång, utan även i det fortsatta livet. Som stöd och hjälp till att stimulera eleverna till en god inställning till fysisk aktivitet finns idrottsläraren. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och på fritiden. Metod: Kvalitativ ansats har valts för studien, detta genom individuella intervjuer med sex idrottslärare. Resultat: Resultatet visade att idrottsläraren kan spela en stor roll i olika arbetsformer när det gäller att motivera eleverna. Genom kommunikation, elevanpassad undervisning och stöd hjälper läraren sina elever att utveckla intresse för fysisk aktivitet och en rörelseglädje, vilket kan vara grunden till ett liv där fysisk aktivitet och hälsa är i fokus. Läraren kan bidra till bättre självkänsla genom att ge positiv feedback till eleverna samtidigt få dessa elever att lyckas med uppgiften. En viktig del är att undervisningen har olika alternativ och nivåer så att alla elever får möjlighet att uppleva framgång. Genom temadagar får eleverna möjlighet att hitta en aktivitet som de tycker är intressant och rolig. Metoder för att motivera sina elever är genom beröm, uppmuntran, feedback och entusiasm. Motiverade och intresserade elever i ämnet idrott och hälsa är grunden till ett livslångt lärande. Slutsatsen: Idrottslärarna försöker sträva efter att väcka ett större intresse för fysisk aktivitet hos eleverna genom att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt. De gav också eleverna inflytande på undervisningen i hopp om ökat intresse. Det kom också fram att idrottsläraren måste vara väldigt noggrann med sin tolkning av läroplanen och med utformning av sin planering. Idrottsläraren formade elevernas intresse genom temadagar där eleverna fick delta och se flera olika aktiviteter för att väcka elevens intresse. / Introduction: Motivation is a word that is well known within the world of school, and a word that is important in sport and health. Pupils' attitude towards physical education is crucial, not only for their schooling, but also in the continued life. To support and help to stimulate students to a good attitude towards physical activity is the physical education teacher. Objective: The aim of this study is to investigate how physical education teacher at the high school motivates students to physical activity at school and at play. Method: Qualitative approach has been chosen for the study, this through individual interviews with six physical education teachers. Results: The results showed that the physical education teacher could play a big role in different work when it comes to motivate students. Through communication, learner adapted teaching and support helps the teacher their students to develop an interest in physical activity and a joy of movement, which can be the basis for a life in which physical activity and health in focus. The teacher can help improve self-esteem by giving positive feedback to students while getting these students to succeed in the task. An important part is that teaching has different options and levels so that all students have the opportunity to experience success. The theme days, students get the opportunity to find an activity that they find interesting and funny. A method to motivate their students is through praise, encouragement, feedback and enthusiasm. A motivated and interested student in physical education is the foundation for lifelong learning. The conclusion: Physical education teachers try to strive to arouse greater interest in physical activity among students by trying to vary teaching as much as possible. They also gave the students the influence of education in the hope of increasing interest. It also concluded that the physical education teacher must be very careful with their interpretation of the curriculum and the design of its programming. Sports teacher shaped students' interest through theme days where students could participate and see several different activities to arouse student interest.

Detta examensarbete studerar lärares målsättningar i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker vilken kunskap det är lärare i ämnet idrott och hälsa vill att elever ska få med sig efter avslutad skolgång och vilken målsättning lärare har med sin undervisning. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare från fyra svenska gymnasieskolor. Resultaten visar att det finns två tydliga målsättningar som lärare vill nå; ett bestående intresse för fysisk aktivitet och en förståelse för fysisk aktivitet. Resultaten visar även att lärare använder sig av flera olika arbetssätt för att nå dessa målsättningar. Med olika målsättningar kan en likvärdig undervisning ifrågasättas vilket kan vara problematiskt. Avslutningsvis visar resultatet att många lärare inte reflekterar över sin egen undervisning och är därför inte medvetna om vad deras undervisning förmedlar.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka idrottslärarstudenters attityd till ämnet idrott och hälsa. 1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan? 2. Varför har studenterna sökt sig till lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa? 3. Hur skiljer sig attityden till momenten i det centrala innehållet i ämnet idrott och hälsa? 4. Kan man se skillnad mellan studenternas attityd hos de som är i början av sin lärarutbildning (år1) och de som är i slutet (år 4-5)? Metod Studien är en kvantitativ undersökning baserad på en enkät med 11 slutna frågor. Resultatet sammanställdes i Excel. Enkäten har besvarats av 122 idrottslärarstudenter vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), studenterna gick år 1 och år 4-5. I undersökningen har vi valt att utgå från de centrala delarna i idrott och hälsa som innehåller momenten rörelse, hälsa och livsstil och friluftsliv och utevistelse. Resultat Studenterna var positiva till sin tidigare idrottsundervisning då över 50 procent av studenterna upplevde sin idrottsundervisning i grund- gymnasieskolan som mycket positiv och 36-38 procent som ganska positiv. 93 procent av studenterna valde idrottslärarprogrammet genom sitt idrottsintresse. Majoriteten av studenterna visade sig ha en positiv attityd till de centrala delarna inom ämnet, exempelvis var 36 procent av studenterna mycket positiva till momentet rörelse, 40 procent till momentet friluftsliv och 42 procent till momentet hälsa och livsstil. I jämförelsen mellan studenternas attityder i år 1 och år 4-5 så visade resultatet inte några större skillnader, förutom att studenterna i år 4-5 var något mindre negativa till de centrala delarna som ingår i ämnet. Slutsats Studenterna hade en positiv upplevelse av sin tidigare idrottsundervisning och det visade sig att de flesta hade valt att studera till lärare i idrott och hälsa på grund av sitt idrottsintresse. Studenterna hade en positiv attityd till alla centrala delar, mest positiv attityd till momentet hälsa och livsstil, därefter friluftsliv och utevistelse och därefter rörelse, men skillnaderna var små. Det var inga skillnader på studenternas attityder då år 1 och år 4-5 jämfördes.

The aim of this piece of work is to highlight and investigate young female’s motivation in participation of P.E classes and the degree to which the content of classes affect their motivation. To support this piece of work two theories have been utilized, the Self-determination Theory and a gender related perspective theory. The research consists of six qualitative interviews of young females who are perceived to be less motivated. These interviews focus on their views and attitudes in relation to P.E within the Swedish high school setting. The aim of this is to increase understanding and awareness for younger female’s attitudes and personal views in relation to P.E. The results show that the participants preferred a wider range of activities and level appropriate activities. To reach this desired goal the student’s wish for gender divided classes, for example female only swimming classes, and female only gym lessons, activities in which they have an increased chance of feeling exposed. In other cases where exposure is decreased a wider range of activities should be offered together with a focus on the individuals’ competence level. Another result that was evident is this research was that the young females who received grades in P.E were rarely driven of the intrinsic desire to succeed.

AbstractWorking with students who have ADHD are today common in Swedish schools. Approximately 2-3 students per class have been diagnosed with ADHD and require greater demands on their teachers. The pupils have to be included and get the opportunities to develop in the way that suits the students best. The pupils themselves should not have to adapt to the school, it is the school that has to adapt to the pupils. The purpose of this paper is to examine how PE teachers work with students who have ADHD as they need to have adults around them that have insights on their special needs. Through interviews with six PE teachers in southern Sweden I have investigated what skills they have, how they work with these students and what kind of education they are offered. The result is interesting because it shows that the teachers do not have any special skills to work with students with ADHD, but they still manage their work very well because of the basic teaching skills they possess. Despite the good education which they engage, the knowledge about this diagnosis should increase among the teachers. It is vital for the student that their teachers may help them to the best schooling situation as possible.

Vi har genomfört en studie som berör förhållningssätt där könsroller i ämnet idrott ochhälsa undersöks och analyseras. Studien ämnar undersöka lärares förhållningssättgentemot elever beroende på könstillhörighet samt elevernas förhållningssätt tillvarandra. För att söka svar har vi använt oss av observation som metod där vi varitkända icke deltagande observatörer. Studien bygger på att undersöka den socialainteraktionen mellan lärare och elev, men även elevernas förhållningssätt mot varandra.I studien har vi använt oss av två idrottslärare på två skilda skolor där åldrarna påeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare år,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de äldre. Vi har använt oss av fyraolika klasser där ett antal lektioner har iakttagits med hjälp av ett observationsschema. Vihar därför både samlat in kvantitativ data samt fokuserat mer djupgående kring speciellahändelser som inträffat under lektionernas gång.De teoretiska perspektiv vi använt oss av har fokuserat kring Yvonne Hirdmansisärhållningsprincip och den hierarkiska matrisen, samt Robert Connells ståndpunktkring den hegemoniska maskulinitetsprincipen.Studiens resultat visar på tydliga skillnader mellan lärarna där deras förhållningssätt skiljersig beroende på elevens könstillhörighet. Detta förhållningssätt från lärarna skapar därfören tydlig linje och gräns mellan pojkar och flickor under idrottslektionerna. Pojkarnashierarkiska topposition förstärks medan flickornas underordnade position befästs.

The pupils’ motivation towards their studies is something that is frequently debated in all different kind of media and the Swedish Television produced TV- show “Gympaläraren” (2016) is only one example out of many. Then, why do the pupils need to be motivated when it comes to their studies concerning physical education? The Swedish Public health care authority (2016) state that, generally speaking, Swedes have maintained a good level of health. Nevertheless, since 1980 there has been an increase of health related troubles like insomnia, depression, headaches and stomach pain among Swedish youngsters in the ages between 13 and 15 years of age. The results from a report made by the Public health care authority in 2014 has shown that only a small amount of the Swedish youngsters between the previously mentioned ages actually performs some kind of physical activity on their spare time. That is to say, most of them do not achieve the daily recommended amount of physical activity, which is the one hour minimum that has been set by the Public health care authority. The school subject “Physical education and health” provides several hours of physical activity for the pupils, and if the pupils have a low level of motivation to participate in these classes, then they are consequently missing out on these hours. The purpose of this investigation is to find and chart the factors which motivates pupils to participate, or not participate, in the lessons of Physical education and Health. To create a more profound investigation within this area is was decided that the investigation would also examine whether the motivation of the pupils differed depending on the sex of the teacher. The background of the investigation is based on the webpage of the Swedish School Department (2015) as well as Lgr11 (2011), but is also based upon the investigations of Professors of education and pedagogy like Larsson and Redelius. The investigation is made by the help of surveys where the respondents consisted of 103 pupils from six school classes in the ninth grade from a school in the south of Sweden. The results from these surveys show that there are differences between the female and the male pupils’ level of motivation towards the Physical training and health subject. Moreover, these results can be related to the sex of the students’ teacher. Both the female and the male pupils believed that activities that included balls were the most enjoyable activities, and thus probably what motivated the pupils to participate. In addition, the results show that the males are the ones who are the least motivated in dance activities while the women, on the other hand, are least motivated by outside activities.

Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte var att undersöka hur läromedelsböcker framställer hälsa. De frågor som ställs i denna uppsats är: Hur gestalts hälsa i läromedelsböckerna? Vilka perspektiv på hälsa lyfts fram? Metod Tre (3) stycken läromedelsböcker, skrivna utefter LGR/LGY 11, analyserades utifrån kritisk diskursanalys. De identifierade diskurserna och perspektiven sorterades in och analyserades sedan med utgångspunkt från Antonovskys teori om hälsa, men också utifrån Quennerstedts vidareutveckling av begreppen, salutogent och patogent hälsoperspektiv. Resultat Böckerna ansågs alla ha, och även förmedla, en patogen syn på hälsa vilket även var den dominerande synen. Vissa böcker hade även inslag av salutogena ansatser. De tydligaste diskurserna som framkom i böckerna var stressdiskurs samt fysisk aktivitetsdiskurs. Detta kan ge ensidig bild av böckernas innehåll. Slutsats De diskurser som framträder tydligast är stressdiskursen kopplat till psykisk hälsa samt fysisk aktivitet/motionsdiskursen. De perspektiv på hälsa som framträder i böckerna var salutogenes och patogenes, varvid det dominerande perspektivet var patogenes. För undervisande lärare så är det av relevans att denne bör granska det material som används, och lyfta fram alternativa synsätt och diskutera där möjlighet finns. / Aim This study set out to investigate how printed curriculum teaching materials depict health. The research questions are as follows: How is health described in the books? What perspectives on health do the books convey? Method Three (3) printed curriculum teaching books, based on the latest syllabus LGR/LGY11, were analysed from a critical discourse perspective. The identified discourses and perspectives were sorted, and then analysed using Antonovsky's health theory, but also Quennerstedt's elaboration on salutogenic and pathogenic health perspectives. Results All of the books were considered to retain, and convey, a pathogenic view on health. Some of the books displayed salutogenic approaches as well. The most conspicuous discourses appearing in the books were the stress-discourse and the physical activity-discourse. This may convey a one-sided picture of the books' content. Conclusions The most noticeable discourses appearing are the stress-discourse connected to psychological health and the physical activity-discourse. Regarding the perspectives on health, both salutogenic and pathogenic views appear where the dominating perspective is pathogenic. This is of relevance for practicing teachers, as they should scrutinise the materials used and provide different aspects and discussions where possible.

This thesis purpose is to examine seven high school teachers perception in their ability to, in the field of physical education and health, to conduce a more equal health for their students and their perception to identify differences in health, particularly with focus on newcomers to Sweden. This study used qualitative interviews for data collection where seven teachers were interviewed. The theory material that was used as method was KASAM. The result of the survey concluded that some teachers had some difficulties in identifying what a disparity in health means between students, however all teachers were conscious of that a disparity in health exists, especially when the focus is on newcomers. All teachers had ideas about how one could work to prevent unequal health between students.