<p>Bedömning och betygsättning är en svår och viktig del av läraryrket. Då riktlinjerna från skolverket för betygsättning i ämnet Idrott och hälsa inte är så precisa så lämnas spelrum för lärarna att göra sin egen tolkning. Tidigare forskning av Ekberg (2009) har gett resultatet att lärare i ämnet Idrott och hälsa sätter betyg främst efter hur elever har tagit till sig och kan tillämpa rörelser i de vanligaste idrotterna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa som undervisar på högstadiet resonerade kring bedömning för betygsättning. Metoden som användes var en semistrukturerad intervju med fyra utbildade lärare i ämnet Idrott och hälsa. Vi valde denna metod för att ge de intervjuade lärarna ett fritt spelrum att resonera kring de frågor som ställdes. Studien beskriver hur de fyra lärarna resonerade kring bedömning av fakta, förståelse, förtrogenhet och färdigheter i ämnet Idrott och hälsa samt hur de resonerade kring formativ och summativ bedömning av sina elever. Resultatet visar på en relativt stor skillnad på hur lärarna i ämnet Idrott och hälsa resonerade kring bedömning för betygsättning. Av resultatet kan vi utläsa att färdighetskunskap var den mest prioriterade kunskapen av samtliga lärare i ämnet Idrott och hälsa. Slutsatsen vi har dragit, är att det behövs bättre utformade riktlinjer och betygskriterier för ämnet Idrott och hälsa för att lärarna i ämnet Idrott och hälsa ska kunna göra mer likvärdiga bedömningar för betygsättning.</p><p>Ämnesord: Bedömning, betyg, fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet, Idrott och hälsa.</p>

Bedömning och betygsättning är en svår och viktig del av läraryrket. Då riktlinjerna från skolverket för betygsättning i ämnet Idrott och hälsa inte är så precisa så lämnas spelrum för lärarna att göra sin egen tolkning. Tidigare forskning av Ekberg (2009) har gett resultatet att lärare i ämnet Idrott och hälsa sätter betyg främst efter hur elever har tagit till sig och kan tillämpa rörelser i de vanligaste idrotterna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa som undervisar på högstadiet resonerade kring bedömning för betygsättning. Metoden som användes var en semistrukturerad intervju med fyra utbildade lärare i ämnet Idrott och hälsa. Vi valde denna metod för att ge de intervjuade lärarna ett fritt spelrum att resonera kring de frågor som ställdes. Studien beskriver hur de fyra lärarna resonerade kring bedömning av fakta, förståelse, förtrogenhet och färdigheter i ämnet Idrott och hälsa samt hur de resonerade kring formativ och summativ bedömning av sina elever. Resultatet visar på en relativt stor skillnad på hur lärarna i ämnet Idrott och hälsa resonerade kring bedömning för betygsättning. Av resultatet kan vi utläsa att färdighetskunskap var den mest prioriterade kunskapen av samtliga lärare i ämnet Idrott och hälsa. Slutsatsen vi har dragit, är att det behövs bättre utformade riktlinjer och betygskriterier för ämnet Idrott och hälsa för att lärarna i ämnet Idrott och hälsa ska kunna göra mer likvärdiga bedömningar för betygsättning. Ämnesord: Bedömning, betyg, fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet, Idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 1-6 hade för syfte med den feedback som ges under lektionerna. Studien syftar även till att undersöka vilka olika sorters feedback som dessa lärare ger uttryck för.  Vad har lärare i idrott och hälsa för mål med den feedback som ges?  Vilka olika sorters feedback ger lärare i idrott och hälsa uttryck för? Metod Studien är en kvalitativ studie där sju stycken lärare i idrott och hälsa som undervisar i årkurserna 1-6 medverkar. Först observerades två lektioner och sedan blev lärarna intervjuade. Totalt genomfördes 14 observationer och sju intervjuer. Resultat Studien visar att lärare har olika syften med den feedback som ges. Lärarnas syfte med den feedback som gavs var att förstärka positiva beteenden, korrigera teknik, uppmuntra, stärka elevers självförtroende och pusha eleverna att kämpa hårdare. Den feedback som lärarna gav uttryck för under de observerade lektionerna var framför allt uppmuntrande feedback men också uppgiftsspecifik feedback, färdighetsfeedback samt feedback som syftar till att hjälpa eleverna att nå ett visst mål. Slutsats De intervjuade lärarna hade många olika syften med den feedback som gavs. Framförallt ville lärarna förstärka positiva beteenden med olika former av feedback. Observationerna visade att den feedback som ges ofta är uppmuntrande men att det även förekommer feedback som syftar till specifika mål. Studien visar att lärare har olika mål med den feedback som ges men att den allt som oftast syftar till att hjälpa eleverna att utvecklas. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012</p>

No description available.

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistruktrerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på "undervisningen" från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa. Dock framkommer en oklarhet bland eleverna om det någon gång har skett ett samarbete. Gemensamt för problembeskrivningen av hindren från intervjurespondenterna för ett samarbete innefattar bristen på ekonomiska resurser för att kunna genomföra ett samarbete, samt tiden som krävs för samarbete är svår att disponera, rent schematekniskt.

Sammanfattning Lever en idrottslärare som hon lär? Orkar de träna trots sin fysiskt påfrestande arbetssituation? Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka några idrottslärare arbetssituation och syn på sin egen hälsa. Författaren har intervjuat sex idrottslärare i Stockholm och analyserat deras svar med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlade ämnen som stress, hälsa, träning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lärarna var stressade i perioder i samband med tex. utvecklingssamtal och friluftsdagar. De ansåg att de levde hälsosamt, åt hälsosamt och regelbundet. Deras syn på hälsa grundade sig i det salutogena perspektivet då de ansåg att hälsa är en balans mellan det fysiska, psykiska och det sociala. Det var bara två lärare som blivit skadade under sin yrkestid, men de andra menade att de finns många risker för skador och att de känner av smärta i vissa moment. Vad det gäller relationer så var två ensamma idrottslärare på sin skola och saknade alltså daglig kontakt med kollegor. De andra lärarna hade daglig kontakt med sina kollegor men vissa påvisade att de behövde mer tid till ämnesmöten och liknande. I vissa fall så fanns det nästan ingen kontakt med arbetsledningen och besök nere i idrottssalen skedde aldrig. I diskussionen visar författaren att sociala faktorer påverkar hälsan och för att en arbetsplats ska anses hälsosam så ska det vara rätt balans mellan krav och resurs. Slutsatsen i detta arbete är att idrottslärarna verkar vara stressade i perioder, tränar och lever hälsosamt enligt dem själva och har dessutom en tydlig bild huruvida de ska vara ett föredöme inför sina elever. Författaren ger förslag på hur man minskar stress hos lärarna och berättar om sin egen syn på hälsa i idrottsämnet. Författaren skrev att förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur idrottslärare integrerar hälsa i idrottsämnet. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan matematiksvårigheter och utvecklingen inom idrott och hälsa. För att uppnå mitt syfte har jag haft samtalsintervjuer med 5 olika lärare på en skola. Vi utforskade resultaten på 82 elever för att se efter om de har svårigheter i matematik, idrott och hälsa eller i båda ämnena. För att komma fram till resultatet finns det 5 kategorier per ämne som vi utgick från. Resultaten av undersökningen visar att det fanns 8 elever som visar problem i båda ämnen. För att underbygga studien har det tagits med logopedens åsikter, bedömningar av ämnet samt litteratur kring såväl matematik som idrott. Då det inte finns mycket tidigare forskning kring just samband mellan matematiksvårigheter och idrott och hälsa, samt uppsatsens omfång finns det inte många slutsatser men en del öppningar till fortsatt forskning. / 2010ht4752

Syftet med denna undersökning är att belysa lärares erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD inom ämnet Idrott och hälsa. Vi tror att de symptom som föreligger gör det svårt att anpassa undervisningen så att funktionsstörningen inte utgör ett problem. Problemen finns snarare i den omkringliggande miljön än hos eleven i sig. En pedagogisk tillrättalagd skola är därför en grundläggande förutsättning för att försöka lindra problemen. För att skapa en sådan skola finns det särskilt utarbetade åtgärder som kan tillämpas i undervisningen. Åtgärderna bygger på beprövad erfarenhet och ska förhindra att funktionsstörningen i förlängningen utvecklas till ett handikapp. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat lärare och tagit del av deras erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD. Vi har också tittat lite närmre på vilka av dessa åtgärder som tillämpas i undervisningen och varför. Resultatet visar på att erfarenheterna är allt annat än positiva. Vi konstaterar att lärarna bara tillämpade åtgärder för att skapa en mer behaglig och trivsam undervisningssituation. Vi konstaterar också att lärarna sällan upplever sig vara förmögna att tillfredställa allas förutsättningar och behov, utan snarare är tvingade att rikta fokus mot det som anses viktigast – eleven med ADHD eller klasskamraterna.

Studiens syfte är att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsättningar för meningsskapande i idrott och hälsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts ämnesdiskurser i idrott och hälsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts källor. Två olika källor används för att uppfylla studiens syfte och svara på frågeställningarna. Den ena källan består av lärares synpunkter på ett utkast till kursplanerna i Lgr11 från hösten 2009. Den andra källan innefattar färdiga kursplanen för idrott och hälsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial. Utifrån Quennerstedts teori utförs en pragmatisk diskursanalys för att kategorisera ämnesdiskurser i studiens källor. Fysiologidiskursen framträder som den starkaste ämnesdiskuren hos både lärarna och i Lgr11 med kommentarmaterial. Den fysiologiska diskursen i den centrala kursplanen är tydligt knuten till ett holistiskt hälsoperspektiv. Bland lärarna framträder en mer varierad syn på idrott och hälsa som speglar ämnets historia i form av en historisk reproduktion. Quennerstedts ämnesdiskurser är inte tillfredsställande för att beskriva diskurserna som källorna i denna studie speglar. Därför utarbetas ett förslag till en ny struktur på ämnesdiskurser utifrån tre nya överdiskurser. Den holistiska hälsodiskursen och dess underdiskurser syftar till att ge eleverna kunskaper och färdigheter som möjliggör hälsosamma val ur ett livslångt perspektiv, och där alla delar av ämnets innehåll är en del av en större helhet. Den kulturella diskursen och dess underdiskurser syftar till att reproducera intresset för kulturella eller traditionella aktiviteter såsom skidåkning och friluftsliv. Slutligen utgår den reduktionistiska diskursen med underdiskurser från ämnets olika delar som viktiga i sig själva för att skapa en hälsosam eller funktionell kropp genom undervisningen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa? Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna?   Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor.   Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg. Vidare kunde vi se att elever med ett högre betyg också deltog på ett mer aktivt sätt, hade en bättre samarbetsförmåga, bättre självförtroende samt var mer motiverade i samband med idrottslektionen. De elever som fick VG eller MVG i betyg missade mer sällan idrottslektionerna än elever med betyget G. Framförallt elever med betyget MVG hade också en högre ambition att få höga betyg i ämnet Idrott och hälsa. Elever med ett högt betyg uppgav även att de hade en större vetskap om vad som stod i kursplanen.   Slutsats: Våra resultat visade att det ofta var personliga egenskaper som samvarierade med betyget i Idrott och hälsa. De faktorer eleverna inte har något inflytande på visade oftast inte korrelera nämnvärt i vår studie. Mead anser att objektsjaget har ett inflytande på alla elever via samhället, förebilder samt den sociala umgängeskretsen och bidrar på så sätt till elevernas ”jag”. Vi ser ändå att subjektsjaget fått mer att säga till om i den ålder våra respondenter är i och eleverna har lärt sig värdera de yttre faktorernas olika påtryckningar. Detta gör att eleverna tar olika beslut när det gäller frågor de kan påverka, vilket också gör att dessa faktorer visar sig korrelera i vår studie.