• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 959
  • 39
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1000
  • 298
  • 258
  • 184
  • 139
  • 138
  • 123
  • 111
  • 110
  • 94
  • 87
  • 83
  • 80
  • 76
  • 72
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lärarna kan öppna dörrar men du måste själv gå in i dem : En jämförelse av elever och lärares syn på begreppet eget ansvar

Lothsson, Karin January 2011 (has links)
No description available.
2

Gymnasieelevens vilja till eget ansvar : En studie i hur olika typer av motivation påverkar eleven

Jansson, Micael January 2011 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd. Resultaten visade att eleverna helst av allt vill lära sig genom att diskutera och vara kommunikativt aktiva och om eleven fick chans att fördjupa sig i något ämne som de själva tyckte var intressant så ville de gärna arbeta med detta på egen hand eftersom det då blev roligt. Initiativet måste dock komma från läraren annars tyckte eleverna att tiden inte räcker till. En stor del av gymnasieeleverna såg inte heller möjligheterna med att ta eget ansvar och de eleverna tyckte bara att studierna blev jobbiga och tråkiga. De eleverna var inte in någon mån beredda att ta eget ansvar. En stor motiverande kraft i skolan var kompisar och vänner vilket studien visade var den största motiverande kraften till att vara i skolan överhuvudtaget för eleven.
3

CSR-kommunikationens Innehåll och Budskap : En studie om hur CSR-kommunikationen i Ericssons hållbarhetsrapporter har förändrats

Bergqvist, Hanna January 2016 (has links)
I dagens samhälle spelar företag en stor roll, och det förväntas att de ska ta miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Ett begrepp som ofta används för att beskriva företagens samhällsansvar är CSR, även kallat Corporate Social Responsibility. I takt med att CSR har blivit alltmer efterfrågat av företags intressenter, har företag som exempelvis Ericsson börjat producera årliga hållbarhetsrapporter.   Ericsson, som flera gånger har rankats högt av olika organisationer för sitt samhällsarbete, är det företag vars hållbarhetsrapportering analyseras i denna rapport. Fokus ligger på den förändring som skett av budskap och innehåll i deras rapportering mellan år 2000 och år 2012. Det innehåll som har studerats är de tre huvudområdena inom CSR: miljö, socialt och ekonomiskt ansvar och engagemang. Utifrån ett kodningsschema har de nämnda områdenas omfattning beräknats för att se hur dessa har förändrats under perioden. Budskapen i rapporterna har delats upp i fyra huvudbudskap: CSR-åtagande, CSR-påverkan, CSR-motiv och CSR-kongruens.  Med hjälp av ytterligare ett kodningsschema har budskapen studerats för att se hur de fyra budskapskategorierna har förändrats under tidsperioden.    Efter att en innehållsanalys av budskapen och innehållet i Ericssons hållbarhetsrapportering genomförts var det tydligt att båda delarna har förändrats under tidsperioden. Innehållet i CSR-kommunikationen har gått från att endast fokusera på miljö-dimensionen av CSR till att fokusera allt mer på de sociala aspekterna. Inom den sociala dimensionen så har begreppen mångfald och mänskliga rättigheter fått ett allt större fokus på senare år. De mest kommunicerade budskapen har genomgående varit CSR-kongruens och CSR-motiv.
4

CSR : Drivkrafter och konsekvenser

Ekerbring, Linn, Ranagården, Magdalena January 2008 (has links)
<p>Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen.</p><p>Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen: </p><p>Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv?</p><p>Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.</p><p>Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke.</p>
5

CSR : Drivkrafter och konsekvenser

Ekerbring, Linn, Ranagården, Magdalena January 2008 (has links)
Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen. Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen: Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv? Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR. Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke.
6

Att ta ansvar i matematik A - En studie rörande elevers och lärares syn på ansvar

Johansson, Linda, Sundvall, Börje January 2007 (has links)
<p>I detta examensarbete har vi försökt ta reda på hur eleverna ser på sitt ansvar att nå upp till</p><p>kunskapsmålen i matematik. Vi studerar även vilken betydelse och effekt målen har på elever</p><p>och lärare idag.</p><p>Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkätundersökning har vi försökt ta</p><p>reda på hur lärare och elever ser på sitt eget ansvar och motpartens.</p><p>För att man ska ta ett personligt ansvar är det av stor vikt att man känner att det man gör har</p><p>någon betydelse. Med andra ord måste eleverna förstå att det är för de själva de lär sig.</p><p>Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till någon annan och istället</p><p>underkuva sig auktoritära bestämmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillägnat</p><p>oss.</p><p>De resultat vi kom fram till pekar på att eleverna är medvetna om att de har ett stort ansvar</p><p>vilket även lärarna håller med om, men att vissa elever väljer att inte ta detta ansvar.</p><p>Det finns många svårigheter med att ta ansvar i ämnet matematik och för att underlätta elevers</p><p>ansvarstagande så har läraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.</p><p>Undersökningen visar även på stora brister när det gäller förklaringen och förståelsen av de</p><p>nationella målen. Målen verkar inte idag som det är tänkt att de ska göra. Genom en</p><p>reformering av målen, i form av konkretisering i ämnet matematik, tydliggörs kraven på både</p><p>lärare och elever vilket bidrar till ett ökat ansvarstagande.</p>
7

Att ta ansvar i matematik A - En studie rörande elevers och lärares syn på ansvar

Johansson, Linda, Sundvall, Börje January 2007 (has links)
I detta examensarbete har vi försökt ta reda på hur eleverna ser på sitt ansvar att nå upp till kunskapsmålen i matematik. Vi studerar även vilken betydelse och effekt målen har på elever och lärare idag. Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkätundersökning har vi försökt ta reda på hur lärare och elever ser på sitt eget ansvar och motpartens. För att man ska ta ett personligt ansvar är det av stor vikt att man känner att det man gör har någon betydelse. Med andra ord måste eleverna förstå att det är för de själva de lär sig. Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till någon annan och istället underkuva sig auktoritära bestämmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillägnat oss. De resultat vi kom fram till pekar på att eleverna är medvetna om att de har ett stort ansvar vilket även lärarna håller med om, men att vissa elever väljer att inte ta detta ansvar. Det finns många svårigheter med att ta ansvar i ämnet matematik och för att underlätta elevers ansvarstagande så har läraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns. Undersökningen visar även på stora brister när det gäller förklaringen och förståelsen av de nationella målen. Målen verkar inte idag som det är tänkt att de ska göra. Genom en reformering av målen, i form av konkretisering i ämnet matematik, tydliggörs kraven på både lärare och elever vilket bidrar till ett ökat ansvarstagande.
8

Alla har ett ansvar : Skolpersonalens syn på olika former av ansvar i antimobbningsarbetet

Svanberg, Jennie, Hellström Sjöblom, Hanna January 2012 (has links)
I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete. Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier. Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar. I delstudie 1 hänvisar respondenterna till det juridiska ansvaret som finns i antimobbningsarbetet medan respondenter i studie 2 hänvisar mer till ett moraliskt ansvar som följer med läraryrket som sådant. Anledningen till denna skillnad tolkas utifrån resultatet bero på att den skola som fokuseras i studie 1 utgår från ett specifikt antimobbningsprogram i sitt antimobbningsarbete medan skolan som fokuseras i studie 2 avsaknad av ett specifikt program förlitar sig mer på personalens individuella engagemang och insatser.
9

Kunskap är makt, och med makt kommer ansvar? : En experimentell undersökning om kunskapens betydelse vid tillskrivande av moraliskt ansvar

Prytz Lillkull, Anna January 2011 (has links)
Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser. Resultat visar även att ju mer ansvarig en agent anses vara desto större del av förklaringen till händelsen som agenten är ansvarig för, är en viss egenskap hos agenten. För agenter som utför handlingar utan att vara medvetna om konsekvenserna ökar graden av ansvars ju större del av förklaringen till en händelse anses vara en egenskap hos agenten. En agent som för tillfället inte tänker på konsekvenserna av sina handlingar kan vara ansvarig oavsett om det är mycket troligt att han tänkte på konsekvenserna vid en tidigare tidpunkt eller om det inte är särskilt troligt att han tidigare tänkte på dem. Detta betyder att ansvar under okunskap av konsekvenserna inte är beroende av antagandet att agenten tidigare tänkt på dessa konsekvenser. Resultatet visar hur människor i allmänhet resonerar kring moraliskt ansvar vid olika grader av kunskap vilket kommer få en betydelse för teorier om ansvarsbedömningar.
10

Ansvarsfrågans vara eller icke vara : Företagsansvar ur tre perspektiv

Lundquist, Malou, Petersson, Hanna January 2012 (has links)
Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pågår omkring oss just nu men intresset för företagsansvar är inte något nytt. Näringslivets roll i samhället har varit ett bekymmer under lång tid och det går att finna bevis för näringslivet intresse för samhället i århundraden tillbaka. Idag har vi nått en punkt där vi står inför många globala hot och hoppet om att övervinna dessa är en kraftfull och gemensam ansträngning. Detta har i sin tur medfört att det ställs stora krav på företag idag vad gäller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Samtidigt som det ställs höga krav på företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har är att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfällen inom ramen för gällande lagstiftning. Andra menar vidare att det enda ansvar ett företag har är att vinstmaximera gentemot företagets aktieägare medan andra hävdar att ansvaret sträcker sig längre än så.   Syfte: Studien syftar till att ur ett företagsperspektiv finna svar på vilket ansvar ett företag har samt att beskriva hur företag uppfattar ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.   Metod: Studien utgår ifrån en abduktiv strategi och bygger således både på en kvalitativ och en kvantitativ forskningsinriktning. Studiens problemformulering besvaras med hjälp av sex kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning.   Slutsatser: Studiens kombination av de två forskningsinriktningarna har medfört att vi kan fastslå att företag idag möter ökade krav på ansvarstagande såväl miljömässigt som socialt. Vi kan även påvisa att arbetet med ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter ses som en självklarhet i arbetet med ansvarsfrågor men att tillvägagångssättet skiljer sig åt. Slutligen har vi konstaterat att det inte är företaget i sig som bär ett ansvar, utan att det största ansvaret återfinns hos företagsledningen samt att ansvaret på individnivå är en förutsättning för ett ansvarsfullt företag. Studiens tydligaste slutsats är att begreppet ansvar är nyanserat och har olika innebörder för olika företag. Trots att det talas om individansvar kan vi fastslå att företag trots detta upplever ett ansvar och den centrala frågan idag är hur långt detta ansvar sträcker sig.   Nyckelord: CSR, ansvar, företagsansvar, ansvarsskyldighet, ekonomiskt ansvar, miljöansvar, socialt ansvar, intressenter.

Page generated in 0.0316 seconds