<p>Gamma ray bursts are flashes of gamma rays, associated with high energy explosions at cosmological distances. The main sources of gamma ray bursts are imploding stars. These bursts are mostly observed as thin beams ejecting out of these imploding stars. These beams ejecting out of the stars results in forming extremely hot electrons, ions and strong electromagnetic fields. This report presents the thesis work on visualizing the raw electron, proton and electromagnetic data. Pre-computed data of same electrons and protons are also visualized. The whole simulation data visualized is very large. The raw electron, proton and electromagnetic data are taken as 56 time steps each. The pre-computed electron and proton data taken for visualization are 269 and 282 time steps respectively. The raw data is of 4D that is the data consists of position and 3 momenta. This data have been visualized by dividing the data into 3D subsets. Using the raw data densities are calculated. These densities are visualized by volume rendering technique. The Pre-computed data consists of densities, which are directly using volume rendering technique. VtK is used for volume rendering the data. The work is done on scaling the data for volume rendering. Different components are developed in Vtk for better visualization and analyzation of the data. The magnetic field data is of 3D and electric field is of 2D. These data are visualized as points in 3D space and connected these points’ throug lines. The magnetic and electric field data are visualized in same space. A smooth simulation movie is made from the pre-computed data using windows-movie maker.</p>

Inom avloppsvattenrening finns ett intresse att mäta olika parametrar, främst i inkommande och utgående vatten, för att få kunskap om hur väl reningen fungerar samt hur reningen eventuellt ska styras beroende på vattnets egenskaper. De vanligaste metoderna för provtagning och analys av avloppsvatten är antingen med fysiska sensorer eller genom analyser på lab. Ytterliggare ett alternativ för att ta reda på egenskaper hos vattnet är att konstruera softsensorer, en sensor som bygger på modellerade värden av den parameter som ska mätas utifrån andra parametrar som mäts med fysiska sensorer. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att skapa softsensorer för COD, tot-N, tot-P, NH4-N, NO3-N och PO4-P i olika steg av vattenreningen. Skapandet av softsensorer utfördes genom datainsamling, modellering och validering. Datainsamlingen har utförts på en småskalig reningsanläggning på Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm. Värden från de befintliga fysiska sensorerna samt analyserade värden från laborativt arbete har tillsammans förbehandlats och använts i mjukvaran SIMCA för att skapa modeller för givna parametrar. Modelleringen bygger på multivariat dataanalys där syftet är att utvinna värdefull information ur ett stort set med data. Vid ett senare tillfälle insamlades oberoende data som inte ingått i modelleringsarbetet och som användes för att validera modellerna. Resultatet av själva modelleringen gav goda modeller för tot-P och PO4-P i inkommande vatten. Ingående data beskrivs för dessa två parametrar väl av respektive modell och de ger båda en god prediktionsförmåga. För övriga parametrar erhölls inte tillräckligt bra modeller. Valideringen visade dålig överenstämmelse mellan predikterade värden från modellerna för tot-P respektive PO4-P i inkommande vatten och observerade värden. Detta resultat beror med stor sannolikhet på ett byte av inlopp för inkommande vatten till reningsanläggningen. Något som gav stora skillnader mellan de förhållanden som varade vid datainsamlingen för skapandet av modellerna och de förhållanden som varade vid datainsamling för valideringen. Förändringen av inkommande vatten var antagligen för stor för modellerna att klara av. Trots en dålig validering antas det utifrån själva modellerna och tidigare studier finnas goda möjligheter att skapa softsensorer som kan implementeras på Hammarby Sjöstadsverk.

SAMMANFATTNING   Titel:                     Precisionsmarknadsföring - Framtiden ger inte utrymme för gissningar                                                                                                         Författare:                                                                  Karolina Arvidsson och Anna Palmér   Handledare:                                                                  Navid Ghannad   Nivå:                                                                  Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 Hp. VT 2011   Nyckelord:                     Precisionsmarknadsföring, beslutstöd, dataanalys   Problemformulering:                     1. Vad innebär precisionsmarknadsföring? 2. Hur används precisionsmarknadsföring i telebranschen i Sverige?   Syfte:                     Syftet med uppsatsen var primärt att få ökad förståelse kring vad precisionsmarknadsföring innebär för att sekundärt få ökad förståelse för hur det används inom de två företag i telebranschen som i störst utsträckning använder dataanalys för riktad kommunikation.                                                                  Metod:                     En kvalitativ metodansats med ett deduktivt tillvägagångssätt har använts för att besvara problemformuleringen. Intervjuer har gjorts med telebolagen.   Teoretiskt perspektiv:                     Tidigare forskning inom precisionsmarknadsföring presenterades och begreppet bröts ner i val av konsument, budskap, kommunikationskanal och tid. Beslutstöd för marknadsföringsåtgärder var en viktig del för precisionsmarknadsföring varför beslutstöd framhävdes i uppsatsen.   Empiriskt perspektiv:                     Primärdata presenterades: två respondenter från vardera telebolag: Tre och TeliaSonera samt en respondet från SAS Institute.   Slutsats:                     Precisionsmarknadsföring innebär att kommunikation riktas till specifika kundgrupper med ett relevant budskap, kommunikationskanal och tid sammanlänkat vilket identifieras utifrån affärsproblem och aktuellt beslutsunderlag. Utifrån framtagen definition används inte precisionsmarknadsföringens fulla potential i telebranschen i dagsläget.

En ökad användning av digitala produkter och tjänster skapar stora mängder av data för företag att behandla och analysera. Det gör att det finns ett behov av personer som har förmågan att hantera och analysera datamängderna för att skapa förutsättningar åt företag att ta beslut baserat på insamlad data. Dataanalys är ett område som växer i snabb takt vilket gör att nya arbetsroller och kompetensbehov skapas. Det gör att både näringsliv och akademi behöver vara ständigt uppdaterade inom IT-branschen för att möta efterfrågan från marknaden. Det för att se till att de nyutexaminerade besitter den kunskap och kompetens som behövs när de kommer ut i arbetslivet. Inom området för dataanalys finns det en brist på tidigare forskning angående vilka kompetenser en nyutexaminerad student inom dataanalys bör ha för att en övergång från akademi till arbetsliv ska bli lyckad. Därför ämnar denna studie att ta reda på vilka hårda- och mjuka kompetenser som är aktuella för en nyutexaminerad att besitta. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med personer verksamma inom dataanalys för att få med deras erfarenheter och upplevelser och skapa en djupare förståelse för de aktuella kompetenserna. Genom en bearbetad analys har resultaten av studien resulterat i fem hårda, respektive sex mjuka kompetenser inom olika områden. De hårda kompetenserna omfattar import/ rengöring av data, datamodellering, molntjänster, visualiseringsverktyg och programmeringskunskaper. Av dessa framkom det att molntjänster är ett av de områden som nyutexaminerade har ofta begränsad kunskap eller kompetens inom. De mjuka innefattar kommunikation, nyfikenhet, intresse för utveckling, affärsförståelse, ödmjukhet och samarbetsförmåga. Resultaten visar att kommunikation och nyfikenhet/ intresse för utveckling är viktiga egenskaper för att lyckas inom IT-branschen som är en komplex och snabbt växande bransch.

Utvecklingen sker idag i snabb takt och digitaliseringen avstannar inte, utan ökar. Forskning visar att digitala verktyg förändrar revisionsmetodiken, vilket motiverar varför det är intressant att studera hur digitaliseringen förändrat revisionsmetodiken. Revision innefattar idag revidering av bolag som nyttjar big data i större utsträckning. Detta innebär att revisionsbolagen måste kunna hantera detta för att kunna inhämta tillräckliga revisionsbevis som styrker företagets påståenden. Detta motiverar varför det är intressant att studera hur revisionsmetodiken förändrats i takt med att de reviderade bolagen digitaliserats. I denna uppsats har kvalitativa intervjuer använts för att undersöka hur revisionsmetodiken förändrats av digitaliseringen. Uppsatsen vill besvara hur revisionsmetodiken förändrats av att dels revisionsbyråer digitaliserats samt dels av att de reviderade bolagen digitaliserats. Val av detta ämne grundar sig i att revisionsbranschen idag förändras till följd av rådande digitalisering samt nya tekniska lösningar (Raphael, 2017). Dessutom framhåller FAR (2016) att digitaliseringen idag ses som en av samhällets starkaste förändringskrafter. Intervjuerna genomfördes med tolv revisorer från olika byråer för att få data som kan besvara forskningsfrågorna. Resultatet kunde visa att implementation av dataanalys har resulterat i en stor förändring av revisionsmetodiken, vilket även tidigare forskning har kunnat betona. Det klassiska arbetssättet med urval- och stickprovsgranskning frångås allt mer idag, vilket är en av de viktigaste slutsatserna i denna uppsats. Vid implementationen av dataanalyser har istället ett nytt sätt att arbeta vuxit fram innebärande granskning av hela populationer. Dessutom kan uppsatsen visa på att då kundernas verksamhet har digitaliserats har revisionsmetodiken förändrats genom minimerad risk och tidsåtgång vid test av interna kontroller.

<p>Dagens litteratur kring området webbaserade affärsprocesser är ofta möjlighetsinriktad och framtidsorienterad. Det finns således en risk för att litteraturen ger en alltför ensidig bild av forskningsområdet. För att söka erhålla en mer nyanserad bild av området ställer jag mig den övergripande forskningsfrågan: Vilka möjligheter och begränsningar medför webbaserade affärsprocesser?</p><p>För att besvara denna fråga används en triangulerande ansats och förutsättningslösa empiriska studier, för att undvika blockerande förförståelse. Jag genomför två fallstudier på företag vilka båda bedriver handel mot konsumentledet uteslutande via Internet. Fallstudieföretagen är NetShop och BuyOnet, där NetShop är anonymiserad. Dessa fallstudieföretag har valts så att de skiljer sig på ett flertal punkter för att erhålla ett komparativt analysmaterial. Den kanske främsta skillnaden är att NetShop säljer en fysisk produkt och BuyOnet en digital produkt. Metodologisk inspirationskälla är grounded theory, men datainsamling och dataanalys utförs med stöd av generiska teorier. Som stöd för dataanalysen har jag även utvecklat ett informationssystem. Inledningsvis analyseras producenten med avseende på dess förutsättningar och hur den webbaserade affärsprocessen genomförs. Därefter kartläggs det webbaserade affärsgörandets effekter genom att kunders förfrågningar och producentens svar analyseras. För respektive fallstudie analyseras också vilka möjligheter och begränsningar som det webbaserade affärsgörandet medför. Resultaten från fallstudierna jämförs därefter med avseende på framkomna aspekter. För att söka erhålla ett mer generellt resultat med avseende på webbaserade affärsprocessers möjligheter och begränsningar förs avslutningsvis en resultatdiskussion med utgångspunkt tagen i teori.</p><p>Resultatet karakteriseras som empiri- och teorigrundade tendenser. Bland resultaten utmärker sig den webbaserade affärsmodellen, verksamhetskarakteriserande kategorier och olika webbaserade aspekters möjliggörande och begränsande relationer till varandra.</p>

No description available.

<p>Då större skogsföretag lägger ut många arbeten på entreprenad så blir den ekonomiska hälsan hos entreprenadföretagen en viktig fråga för att kunna bibehålla ett långvarigt samarbete. Detta arbete är en fortsättning på Bergs (2009) där syftet var att hitta en modell som förklarar skogsentreprenörernas ekonomiska situation, korrelera resultatet med resultaten i en enkätundersökning bland de aktuella företagen och jämföra skogsentreprenörernas ekonomiska situation med den för liknande branscher. Syftet med denna studie är att undersöka olika multivariata modeller för att bedöma ett entreprenadsföretags ekonomiska situation utifrån de ekonomiska nyckeltal som företagen lämnar i sin årsredovisning. En annan del av arbetet är att undersöka om en modell med variabler beroende på förändringar över tiden kan tillämpas. Metoder som används är faktoranalys, principalkomponentanalys, bekräftande faktoranalys, klusteranalys samt en ad hoc metod här kallad medelskillnad. Sen tillämpas även Altmans (1993) Z"-scores-modell.Det visar sig att variationen är liten för vilka företag som klassas bland de bäst och sämst rankade hos de olika metoderna. Då inget data från konkursdrabbade företag finns tillgängligt i denna studie är det omöjligt att säga om de variationer som förekommer gör någon modell bättre än någon annan. Det är därför osäkert om någon vinst görs då fler dimensionella metoder, så som faktoranalys med ett flertal faktorer, används istället för de ofta mer lättolkade endimensionella metoderna, som t.ex. Z"-scores. Vad gäller modeller med tidsberoende kan en viss skillnad ses mellan dessa och modeller utan tidsberoende, men återigen, då inga validerings möjligheter finns så kan det inte sägas om skillnaden är till de bättre.</p>

No description available.

Då större skogsföretag lägger ut många arbeten på entreprenad så blir den ekonomiska hälsan hos entreprenadföretagen en viktig fråga för att kunna bibehålla ett långvarigt samarbete. Detta arbete är en fortsättning på Bergs (2009) där syftet var att hitta en modell som förklarar skogsentreprenörernas ekonomiska situation, korrelera resultatet med resultaten i en enkätundersökning bland de aktuella företagen och jämföra skogsentreprenörernas ekonomiska situation med den för liknande branscher. Syftet med denna studie är att undersöka olika multivariata modeller för att bedöma ett entreprenadsföretags ekonomiska situation utifrån de ekonomiska nyckeltal som företagen lämnar i sin årsredovisning. En annan del av arbetet är att undersöka om en modell med variabler beroende på förändringar över tiden kan tillämpas. Metoder som används är faktoranalys, principalkomponentanalys, bekräftande faktoranalys, klusteranalys samt en ad hoc metod här kallad medelskillnad. Sen tillämpas även Altmans (1993) Z"-scores-modell.Det visar sig att variationen är liten för vilka företag som klassas bland de bäst och sämst rankade hos de olika metoderna. Då inget data från konkursdrabbade företag finns tillgängligt i denna studie är det omöjligt att säga om de variationer som förekommer gör någon modell bättre än någon annan. Det är därför osäkert om någon vinst görs då fler dimensionella metoder, så som faktoranalys med ett flertal faktorer, används istället för de ofta mer lättolkade endimensionella metoderna, som t.ex. Z"-scores. Vad gäller modeller med tidsberoende kan en viss skillnad ses mellan dessa och modeller utan tidsberoende, men återigen, då inga validerings möjligheter finns så kan det inte sägas om skillnaden är till de bättre.