No description available.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har även jämförts hur detta regemente drabba¬des i jämförelse med Dalarnas och Västmanlands regementen under 1918. Frågeställning¬arna som besvarats handlar om hur många som insjuknade och dog, hur regementets ansva¬riga agerade samt vilka åtgärder som vidtogs när epidemin hade nått regementet. Det huvudsakliga materialet jag har använt mig av är förste provinsialläkarens årsberättelser och regementets inkomna och utgående skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjuk¬domsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jämfö¬relse med Dalregementet, men i liten grad i jämförelse med Västmanlands rege¬mente. Anledningen till att regementet på Gotland klarade sig relativt lindrigt från spanska sjukan kan bero på att en fungerande sjukvård snabbt kunde sättas in samt att man vidtog andra åt¬gärder såsom inskränkningar på permissioner, striktare personlig hygien och renlighet i loka¬lerna samt skyddsympning.

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan. Överläkaren beskrev i årsberättelsen att Säters hospital klarade sig förhållandevis bra, tack var det paviljongsystemet som möjliggjorde att influensan kunde isoleras.

The aim of this essay was to add to the extremely limited fund of knowledge regarding Canada's relations with Siberia during the critical period of the Intervention. The result hopefully is a contribution both to Russian/Soviet and Canadian history. The scope of the subject includes both Canada's military participation in the inter-allied intervention and simultaneously the attempt on the part of Canada to economically penetrate Siberia. The principal research was carried out at the Public Archives of Canada, Ottawa during September and October, 1968. The vast majority of the documents utilized in this essay have never previously been published either in whole or in part. The only research difficulty experienced was in attempting to view the documents relating to the Canadian Economic Commission to Siberia. The documents in question were under the jurisdiction of the Department of Trade and Commerce rather than the Public Archives. In spite of persistent negotiations, it originally appeared dubious whether or not the Department would release the documents. The matter was finally satisfactorily resolved whereby the Department transferred the files of the Commission to the Public Archives on a permanent basis. These documents had never previously been available to researchers. Two basic assumptions about Canada's Siberian policy for the period under study predated the actual archival research. The first was that regardless of Canada's 'colonial status’ in 1918, she had been in fact largely independent of the United Kingdom and had agreed to join the military intervention in Siberia for reasons of strict national interest. The second was that one of the most important elements of Canada's agreement had been economic interest. The documents reviewed would suggest a substantial factual basis for these assumptions. Various aspects of Canada's Siberian intervention are new to this essay. The questions of Canada's economic interest in Siberia; the relationship of the British and Canadian troops in Siberia; and the problem of disaffection in the Canadian Expeditionary Force (Siberia) have not previously been discussed. / Arts, Faculty of / Central Eastern Northern European Studies, Department of / Graduate

Czechoslovakia-Poland relations were immediately after their establishment influenced by the territorial dispute concerning the region of Teschen Silesia. The dispute lasted two years. What were the main causes of the conflict? Was the conflict caused by the mixed national composition on the territory of Teschen Silesia or by Czechoslovak and Polish political ambitions in Central and Eastern Europe? The study is based on the analysis of historical sources and scientific literature. It follows the formation of conflict lines and subsequent escalation of the conflict. Thesis is divided into two parts. First part represents internal dimension of the conflict, it focuses on the historical connection of Teschen Silesia and describes it as a distinctive territorial unit with special emphasis on selfperception of its inhabitants. It clarifies the mental shift from the identity which is perceived on the basis of social status to the identity based on the affiliation to the nation, which is later embodied by the establishment of Czechoslovakia and Poland. Second part of the Thesis turns its attention to the external, international dimension of the conflict, i.e. mutual Czechoslovak-Polish negotiations, genesis of their attitudes and the role of the Entente powers and decisive bodies of the Paris Peace...

Bakgrund: Spanska sjukan var en influensapandemi som spreds 1918–1920. Den orsakadeomkring 25–50 miljoner människors död. Sedan spanska sjukan har det förekommitytterligare tre influensapandemier med betydligt lägre dödlighet. Spanska sjukans betydandeomfattning och dynamik är fortfarande inte helt klarlagd. Kunskap om tidigare pandemier kan öka förståelsen och beredskapen inför kommande pandemier. Syfte: Syftet med studien var att förstå spanska sjukan 1918–1920 och dess omfattning. Metod: En hermeneutisk metod användes i form av texttolkning. Totalt inkluderades 20 textervarav 18 artiklar från PubMed och två bokkapitel. Urvalet av litteratur skedde utifrån relevansoch med mål att få en så bred bild av forskningsområdet som möjligt. Resultat: Utifrån vald litteratur identifierades nio teman som viktiga i förståelsen av spanskasjukan. Dessa var: 1. pandemins ursprung och början, 2. smittspridningens dynamik,3. mortalitet, 4. symtom och dödsorsak, 5. riskfaktor – ålder, 6. riskfaktor – socioekonomi,7. riskfaktor – abnormt klimat, missväxt och svält, 8. patogenen bakom pandemin samt9. samhällets insatser. Influensavirusets genetiska variabilitet och människans interaktion meddjur identifierades som nyckelfaktorer för pandemiers uppkomst. Slutsats: Spanska sjukans förlopp berodde på ett komplext samspel av både medicinska ochicke-medicinska faktorer. Lärdomen av spanska sjukan är att i förebyggande arbete inför ochvid insatser under kommande pandemier bör både medicinska faktorer som immunologi samticke-medicinska faktorer som beteende och demografi beaktas.

No description available.

No description available.

No description available.