Call number: LD2668 .T4 1978 B86 / Master of Arts

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen och dess forskning är att undersöka kvinnors föreningsliv i en medelstor svensk stad i Sverige kring 1920-talet. Det finns fortfarande många hål i det vi kallar kvinnohistoria och dessa hål behöver fyllas igen. Kvinnors föreningsliv i samband med alla folkrörelser som frodas i Sverige under denna tid bidrar till en intressant utgångspunkt ur ett forskningssyfte samt den politiska förändringen som sker under denna tid är väldigt spännande ur ett historiskt perspektiv. Studien har i stora delar bestått av en läsning av en mängd olika avhandlingar för att hitta ett lämpligt forskningsläge, men den största delen av arbetet har bestått av arkivforskning. Arkivforskningen skedde i Södertäljes Föreningsarkiv i Södertälje där de har Södertälje, Nykvarn och Turinges kvarlämningar från föreningar. Det har i största del varit årsberättelser från de olika föreningarna jag har använt mig av under denna forskning, men även medlemslistor, styrelselistor, matriklar och revisionsberättelser. Det har varit väldigt mycket källmaterial som har behövts gå igenom för denna forskning, men det var nödvändigt för att få ett relevant resultat. Då syftet är att få komma närmare kvinnorna som levde under denna period och engagerade sig i olika föreningar så var detta en nödvändighet då denna forskning i stora hela har ett mikrohistoriskt perspektiv. En del av syftet var även att få en överblick kring de strukturerna och normer som det svenska samhället hade under denna period. Det kvinnor gjorde var att hela tiden strida för sina rättigheter som medborgare och människor i Sverige. Även om variationen på föreningar är bred så kan man se en röd tråd inom alla dessa föreningar. Att kvinnor försöker ta plats i samhället. De kämpar för sin myndighet, sin rätt att tjäna pengar och sin frihet. Arbetarrörelsen gynnas av och gynnar kvinnor under denna tidsperiod och de faller som naturligt allierade då solidaritet och jämlikhet är en av de största frågorna för dem båda. Kvinnors ledarskap är trots att den allmänna rösträtten tar slagkraft så saknas fortfarande kvinnor i ledarpositioner och det ändras knappt under 1920-talet. Även om det fanns kvinnor som hade ledarskapsroller i diverse föreningar så är det oftast en lokal gren av en nationell förening. Samtidigt visar tidigare forskning att kvinnors medverkande i alla typer av föreningar har varit en bidragande faktor till att Sverige befinner sig i en sådan god situation hon gör idag.

Orientador: Dea Ribeiro Fenelon / Dissertação (mestrado)-Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas / O exemplar do AEL pertence a Coleção CPDS / Made available in DSpace on 2018-07-13T20:10:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Cruz_HeloisadeFaria_M.pdf: 2459212 bytes, checksum: 308671d7b762f2b37738cce34d57a287 (MD5) Previous issue date: 1984 / Resumo: Não informado. / Abstract: Not informed. / Mestrado / Mestre em História

Orientador: Niuvenius Junqueira Paoli / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas. Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas / Made available in DSpace on 2018-07-23T05:39:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Mazza_Debora_D.pdf: 6999727 bytes, checksum: c57ce9e00d8aa526cb1528a86a45222e (MD5) Previous issue date: 1997 / Resumo: Este trabalho tomou como objeto de análise a obra sociológica de Florestan Fernandes produzida no período de 1941 a 1964, respeitando-se sua data de produção e não de publicação. Procurei, mediante uma análise cronológica e temática do material levantado, apreender os impulsos que o levaram a envolver-se com a problemática educacional brasileira, uma constante nos seus mais diferentes trabalhos. Considerei a obra de Florestan Fernandes como uma materialidade que se inscreveu num contexto específico. O intuito foi o de apanhar a sua obra no contexto das condições de produção acadêmica que a engendraram, compreendê-Ia como parte da produção cultural de uma época. Como recurso de análise, organizei o material em dois grandes períodos: o período de sua formação acadêmica, que abrangeu os anos de 1941 a 1953, e o período de seu trabalho como Livre-Docente na Faculdade de Filosofia Ciências e Letras da Universidade de São Paulo, entre os anos de 1954 e 1964. O corte de 64 foi definido em função de mudanças de temáticas e dos referenciais teóricos de base que orientaram os seus trabalhos posteriores a esta data. Como metodologia de trabalho. realizei a descrição, análise e busca de interpretação dos textos selecionados, tentando identificar fios condutores que perfilaram as preocupações do autor. Sugeri que, em razão do referencial teórico de base e do estilo dos trabalhos desenvolvidos, seria possível dividi-los em dois grandes períodos e apontar categorias explicativas peculiares. A Educação atravessou os trabalhos realizados pelo autor nas décadas entre 40 e 60, passando por metamorfoses e assumindo diferentes conotações sociais. A visão de educação veio repleta da explicação sociológica, manifestando-se nos métodos de coleta de dados, nos referenciais teóricos acessados pela análise e na construção de categorias sociológicas que dessem conta da compreensão do dilema educacional brasileiro. Tentei deixar claramente posto que a educação não foi preocupação ocasional ou gratuita na obra de Florestan Fernandes: ela foi prioritária no campo da pesquisa sociológica e esteve presente nos diferentes trabalhos que recobriram as décadas analisadas. / Abstract: Not informed. / Doutorado / Doutor em Sociologia