Made available in DSpace on 2010-04-20T20:17:29Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 1991-12-03T00:00:00Z / Analisa a experiência histórica do Japão ao término da Segunda Guerra Mundial quanto a inflação e políticas econômicas de estabilização no período entre 1945 e 1951. Aborda as origens e causas do aumento do nível de preços, as políticas econômicas - reforma monetária e fiscal, reconstrução econômica, realinhamento e tabelamento de preços, equilíbrio do orçamento público, ingresso de divisas estrangeiras, reformas estruturais - e suas consequências quanto a estabilização dos preços.

This thesis describes the non-profit sector in Czechoslovakia in 1945 - 1951 period. In this pivotal period, the independent non-profit organizations were partly revived during the post-war reconstruction, but they have been gradually limited by the state pressure, aiming to achieve their ultimate liquidation. This study examines the causes and transformation tools of the NGO sector until its abolition, as well as their subordination to direct government oversight. This work views the topic especially in terms of financial and managerial aspects of the organizations during this period. Due to the fact that this is an unexplored issue, the theoretical knowledge related to the topic is presented first, and the terminology and legislative developments of this type of organization are subsequently clarified. The practical part uses the example of three socially oriented associations: YMCA, Czechoslovak Red Cross and Charita (Caritas), their specific economic issues and the examples of contemporary management.

Between 1921 to 1941, Canada and Japan were close trading partners. The end of World War II provided the two countries with the opportunity to resume their former economic relationship. However, Japan was a defeated country, lacking in resources and credit, and subject to the Occupation led by the Supreme Commander of the Allied Powers. In contrast, Canada was left with a strong economy and political independence. In 1945, Canada was invited to participate in the Far Eastern Advisory Commission that later became the Far Eastern Commission in 1946. In August 1946, Canada established a Liaison Mission at its former Legation in Tokyo. Using archival material, this study explores how trade was conducted between 1945-1951 and explains how Canada and Japan redeveloped their economic relationship during the challenging years of Occupied Japan.

Between 1921 to 1941, Canada and Japan were close trading partners. The end of World War II provided the two countries with the opportunity to resume their former economic relationship. However, Japan was a defeated country, lacking in resources and credit, and subject to the Occupation led by the Supreme Commander of the Allied Powers. In contrast, Canada was left with a strong economy and political independence. In 1945, Canada was invited to participate in the Far Eastern Advisory Commission that later became the Far Eastern Commission in 1946. In August 1946, Canada established a Liaison Mission at its former Legation in Tokyo. Using archival material, this study explores how trade was conducted between 1945-1951 and explains how Canada and Japan redeveloped their economic relationship during the challenging years of Occupied Japan.

Efterkrigstidens Sverige och dess säkerhetspolitik har kommit att uppmärksammas allt mer, även de omedelbara efterkrigsåren som präglades av osäkerhet. Något som länge stått i centrum är alliansfriheten och neutralitetspolitiken. Frågan om deras innebörd och hur teori och praktik hängt samman har diskuterats livligt. Det diplomatiska och politiska spelet har behandlats utförligt. Mindre uppmärksamhet har dock ägnats hur försvarsfrågan hanterades och krigsmaterielförsörjningen utvecklades. Den svenska flygplansindustrin är en anmärkningsvärd företeelse. Inte minst i förhållande till landets begränsade storlek och relativt avskilda, ohotade läge. Industrins förmåga var vid krigsslutet 1945 begränsad; inte något enda fullt modernt flygplan hade tillverkats. Utvecklingen ledde emellertid till att flygplansindustrin kom att etableras och bli något av en hörnsten för det svenska försvarets struktur. Ett svenskt militärindustriellt komplex kring den svenska flygindustrin kom att anta fast form, ett komplex vi lever med än idag. Hur går det att förklara den här utvecklingen? Hur kunde Saab börja tillverka state-of-the-art stridsplan? I avhandlingen nystas gåtan rörande den svenska flygplansindustrins efterkrigstida överlevnad och framväxt upp. Ett antal sammanflätade processer följs där ekonomiska, tekniska, militära och politiska spörsmål relaterade till flygvapnets och flygindustrins utveckling behandlats. Genom processerna, som utspelas både på ett inrikes och på ett internationellt plan, och deras sammanlänkning, framträder multikausala förklaringsmönster till hur det var möjligt att bygga moderna stridsflygplan i Sverige och framför allt varför de beställdes. Likaså berörs flygets roll i den större försvarsfrågan och därmed också för säkerhetspolitiken. Boken är i mycket en historia över Svenska Aeroplan Aktiebolaget, Saab, men även över flygförvaltningen och flygvapnet. En historia inbäddad i ett vitt sammanhang där formativa moment granskas under några kritiska år. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008</p>