<p><strong>Inledning</strong><strong>: </strong>Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.</p><p>Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden.</p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong><strong>: </strong>Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vi samlade in data från respektive bolags hemsida och sammanställde dessa rådata i statistiska diagram. Dessa diagram blev sedan en grund för vår analys.</p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsatser: </strong>Resultatet för undersökningen visade på att vi inte kunde se någon större ökning i nedskrivningar av koncernmässig goodwill som direkt kunde förknippas med den finansiella krisen. En möjlig orsak kan vara att effekterna av krisen ej visat sig fullt ut ännu, en annan kan vara att det finns andra orsaker till att bolagsledningen väljer att inte göra nedskrivning av koncernmässig goodwill.</p><p> </p><p><strong>Förslag på vidare forskning: </strong>Att undersöka samma urval när konjunkturen börjar vända uppåt igen eller att genom en kvalitativ undersökning studera de exakta orsakerna bakom bolagens agerande i frågan om nedskrivning av koncernmässig goodwill. En annan intressant aspekt är att undersöka revisorernas roll i detta informationsflöde.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 punkt 134 och vilka faktorer som påverkar hur mycket information företagen lämnar.</p>

<p>Abstract</p><p>Från och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier eller</p><p>värdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS</p><p>36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivas</p><p>av löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ett</p><p>nedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter som</p><p>förväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdet</p><p>med tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet och</p><p>nettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.</p><p>Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet om</p><p>den representerar en stor andel av företagets totala tillgångar. Nedskrivningstestet utgör</p><p>följaktligen en viktig del i värderingsprocessen, eftersom felaktig redovisningsinformation</p><p>kan vilseleda investerare och andra intressenter. En tidigare undersökning visar att många</p><p>företag brister med avseende på de upplysningskrav som ska lämnas angående testet.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka och analysera nedskrivningstest av goodwill samt ur</p><p>ett revisorsperspektiv beskriva de eventuella problem som uppstår i själva</p><p>granskningsprocessen.</p><p>För att uppfylla syftet ligger ett hermeneutiskt synsätt till grund för undersökningen. Vidare</p><p>har en abduktiv ansats samt en kvalitativ metod valts, eftersom teori och empiri undersökts</p><p>växlande och syftet är att beskriva och förklara ett fenomen. Uppsatsens empiriska material</p><p>har samlats in genom intervjuer med tre respondenter som alla är verksamma inom IFRS samt</p><p>en dokumentstudie av åtta företags årsredovisningar.</p><p>Resultatet av min undersökning visar att det svåraste med revisorns granskning utav</p><p>nedskrivningstest, är att bedöma rimligheten i de antaganden som företaget har gjort. Likaså</p><p>försvåras granskningen vid förekomsten av synergieffekter, när goodwillposten ska fördelas</p><p>per kassagenererande enheter. Vad gäller upplysningskraven har det generellt skett en viss</p><p>förbättring i de undersökta företagen. Informationskraven som berör kassagenererande</p><p>enheter och återvinningsvärde efterföljs i samtliga av de granskade bolagen, medan</p><p>tillväxttakten är det upplysningskrav som innehåller flest brister. Om nedskrivningstestet</p><p>utförs på ett korrekt sätt bör det enligt studien ge en mer rättvisande bild av företaget, men då</p><p>nedskrivningsprövningen bygger på delvis subjektiva antaganden, som många gånger är svåra</p><p>att rimlighetsbedöma, kan utfallet bli ett annat i praktiken. Avslutningsvis visar</p><p>undersökningen att standarden fortfarande medför vissa tolkningsproblem. I dagsläget finns</p><p>ingen myndighet som kan utfärda sanktioner när inte bestämmelserna följs, vilket innebär att</p><p>både kvaliteten på testets utförande och mängden information varierar mellan olika företag.</p>

<p>1 januari 2005 infördes nya redovisningsstandarder enligt IFRS/IAS. Alla börsnoterade bolag inom EU skall tillämpa de nya redovisningsreglerna. Syftet med införandet av de internationella redovisningsreglerna var att göra de finansiella rapporterna mer internationellt gångbara och jämförbara samt bidra till en mer rättvisande bild av företagets tillgångar. Uppsatsen granskar om företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 punkt 134 rörande att immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte längre skrivs av utan årligen nedskrivningsprövas. Vi genomförde en undersökning av totalt tjugo företag från IT- och läkemedelsbranschen med redovisad goodwillpost. Vi granskade företagens årsredovisningar utifrån vår tolkningsmall av IAS 36 punkt 134. Baserat på resultatet av vår empiriska studie har vi bildat oss uppfattningen att det förekommer brister i företagens upplysningar. Vi har även genomfört samma undersökning på företagens årsredovisningar för 2005. Syftet var att ta reda på om någon förbättring gick att se då tidigare publicerad undersökning och artikel förutspått detta. Enligt vår studie har ingen märkbar förändring skett. Anledningen till att kraven inte uppfylls i större utsträckning tror vi kan vara en kombination av okunskap och svårigheter att tolka regelverket samt i vissa fall ovilja att lämna ut känslig information. Vår bedömning är att syftet med införandet av de nya standarderna inte uppnås i den utsträckning som vore önskvärd. Vi anser att de nya reglerna medför en mer subjektiv redovisning vilket minskar trovärdigheten och jämförbarheten. Målet med en mer rättvisande bild menar vi i vissa fall får stå tillbaka för försiktighetsprincipen.</p>

Abstract Från och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier eller värdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS 36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivas av löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ett nedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdet med tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade. Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet om den representerar en stor andel av företagets totala tillgångar. Nedskrivningstestet utgör följaktligen en viktig del i värderingsprocessen, eftersom felaktig redovisningsinformation kan vilseleda investerare och andra intressenter. En tidigare undersökning visar att många företag brister med avseende på de upplysningskrav som ska lämnas angående testet. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera nedskrivningstest av goodwill samt ur ett revisorsperspektiv beskriva de eventuella problem som uppstår i själva granskningsprocessen. För att uppfylla syftet ligger ett hermeneutiskt synsätt till grund för undersökningen. Vidare har en abduktiv ansats samt en kvalitativ metod valts, eftersom teori och empiri undersökts växlande och syftet är att beskriva och förklara ett fenomen. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom intervjuer med tre respondenter som alla är verksamma inom IFRS samt en dokumentstudie av åtta företags årsredovisningar. Resultatet av min undersökning visar att det svåraste med revisorns granskning utav nedskrivningstest, är att bedöma rimligheten i de antaganden som företaget har gjort. Likaså försvåras granskningen vid förekomsten av synergieffekter, när goodwillposten ska fördelas per kassagenererande enheter. Vad gäller upplysningskraven har det generellt skett en viss förbättring i de undersökta företagen. Informationskraven som berör kassagenererande enheter och återvinningsvärde efterföljs i samtliga av de granskade bolagen, medan tillväxttakten är det upplysningskrav som innehåller flest brister. Om nedskrivningstestet utförs på ett korrekt sätt bör det enligt studien ge en mer rättvisande bild av företaget, men då nedskrivningsprövningen bygger på delvis subjektiva antaganden, som många gånger är svåra att rimlighetsbedöma, kan utfallet bli ett annat i praktiken. Avslutningsvis visar undersökningen att standarden fortfarande medför vissa tolkningsproblem. I dagsläget finns ingen myndighet som kan utfärda sanktioner när inte bestämmelserna följs, vilket innebär att både kvaliteten på testets utförande och mängden information varierar mellan olika företag.

1 januari 2005 infördes nya redovisningsstandarder enligt IFRS/IAS. Alla börsnoterade bolag inom EU skall tillämpa de nya redovisningsreglerna. Syftet med införandet av de internationella redovisningsreglerna var att göra de finansiella rapporterna mer internationellt gångbara och jämförbara samt bidra till en mer rättvisande bild av företagets tillgångar. Uppsatsen granskar om företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 punkt 134 rörande att immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte längre skrivs av utan årligen nedskrivningsprövas. Vi genomförde en undersökning av totalt tjugo företag från IT- och läkemedelsbranschen med redovisad goodwillpost. Vi granskade företagens årsredovisningar utifrån vår tolkningsmall av IAS 36 punkt 134. Baserat på resultatet av vår empiriska studie har vi bildat oss uppfattningen att det förekommer brister i företagens upplysningar. Vi har även genomfört samma undersökning på företagens årsredovisningar för 2005. Syftet var att ta reda på om någon förbättring gick att se då tidigare publicerad undersökning och artikel förutspått detta. Enligt vår studie har ingen märkbar förändring skett. Anledningen till att kraven inte uppfylls i större utsträckning tror vi kan vara en kombination av okunskap och svårigheter att tolka regelverket samt i vissa fall ovilja att lämna ut känslig information. Vår bedömning är att syftet med införandet av de nya standarderna inte uppnås i den utsträckning som vore önskvärd. Vi anser att de nya reglerna medför en mer subjektiv redovisning vilket minskar trovärdigheten och jämförbarheten. Målet med en mer rättvisande bild menar vi i vissa fall får stå tillbaka för försiktighetsprincipen.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden. Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden.   Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009.   Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vi samlade in data från respektive bolags hemsida och sammanställde dessa rådata i statistiska diagram. Dessa diagram blev sedan en grund för vår analys.   Resultat &amp; Slutsatser: Resultatet för undersökningen visade på att vi inte kunde se någon större ökning i nedskrivningar av koncernmässig goodwill som direkt kunde förknippas med den finansiella krisen. En möjlig orsak kan vara att effekterna av krisen ej visat sig fullt ut ännu, en annan kan vara att det finns andra orsaker till att bolagsledningen väljer att inte göra nedskrivning av koncernmässig goodwill.   Förslag på vidare forskning: Att undersöka samma urval när konjunkturen börjar vända uppåt igen eller att genom en kvalitativ undersökning studera de exakta orsakerna bakom bolagens agerande i frågan om nedskrivning av koncernmässig goodwill. En annan intressant aspekt är att undersöka revisorernas roll i detta informationsflöde.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 punkt 134 och vilka faktorer som påverkar hur mycket information företagen lämnar.

Este trabajo se inscribe dentro del campo de la Psicología Cultural. Indaga en la reorganización que se da en los procesos de socialización familiar, como resultado de la transición ecológica que implica la migración. El estudio busca describir y comprender como padres/madres e hijos/as, inmigrados de países latinoamericanos, negocian al interior de la familia, teniendo en cuenta que existe por un lado; un bagaje que se trae de los países de origen, y por el otro; un conjunto de pautas que son dominantes en la sociedad de destino. Respecto al método, se eligió el etnográfico. Se privilegio la realización de entrevistas en profundidad y semi-estructuradas, que nos permitieran contar con relatos familiares y densos testimonios. Como participantes se escogieron un grupo de padres y madres y sus hijos e hijas de entre 11 y 15 años, pertenecientes a 10 familias y 15 agentes externos de la sociedad de destino. El análisis se realizó a través del programa ATLAS.ti, que permite un acercamiento de tipo cualitativo.De los resultados destacamos: - Tensión entre continuidad y cambio cultural: En cuanto a los padres y madres, se observo que por un lado, mantienen valores asociados a las sociedades de origen -la familia, la autoridad y obediencia a los mayores y el respeto a Dios-, y por el otro; incorporan prácticas vinculadas con la sociedad de destino, tales como quitar privilegios, como forma de sanción y la utilización del razonamiento y la negociación entre puntos de vista como estrategia educativa. Asimismo se van transformando las concepciones de niño/a, de género y de autoridad. En el caso de los adolescentes se observo una cierta continuidad con los valores familiares. Aún así, su escala valorativa se va ajustando a lo que observan en el nuevo entorno. Empiezan a utilizar la replica y confrontación con los adultos. Igualmente van incorporando valores como la independencia económica y la capacidad de elegir sobre asuntos que les conciernen: amigos/as, estudio, trabajo. - La escolaridad, el aprendizaje del catalán y la escuela como herramientas de inclusión y movilidad social: Para las figuras parentales, la escolaridad y el que sus hijos/as aprendan el catalán tiene un valor instrumental, en tanto consideran que es la mejor forma de lograr buenos empleos cuando crezcan. La escuela se muestra como un factor potente de inclusión social, especialmente cuando está conectada con el entorno comunitario; y cuando se puede establecer una relación de alianza con las familias. - Condiciones asociadas con trayectorias más favorables de inclusión: La manera como se ha configurado la familia trasnacional, la posibilidad de re-construcción y riqueza de las redes sociales en la sociedad de destino, el apoyo e implicación del padre en la crianza y educación de sus hijos/as, y la posibilidad de padres y madres para acceder a procesos de negociación con sus hijos/as adolescentes. El estudio plantea asimismo recomendaciones, dirigidas a los servicios e instituciones de la sociedad de destino, a las familias, y para posteriores investigaciones. / This work belongs to the field of Cultural Psychology and inquires into the reorganization in the processes of family socialization, as a result of the ecological transition that immigration implies. The study intends to describe and understand how fathers/mothers and children, immigrated from Latin American countries, negotiate within the family, having in mind that on one hand exists a background brought from the countries of origin, and on the other hand a set of rules/norms that are dominant in the society of destination.Regarding a method, an ethnographic one was chosen. Privilege was given to the realization of in-depth and semi-structured interviews that allow us to have family narrations/stories and dense testimonies. As participants were chosen a group of parents (fathers and mothers) and their children (boys and girls) with ages between 11 and 15 years old. belonging to 10 families and 15 external agents of the society of destination. The analysis was made using the program ATLAS.ti that allows an approach of a qualitative type.From the results we highlight the following:-Tension between continuity and cultural change: regarding fathers and mothers, on one hand we observed they keep values associated with the societies of origin -family, authority, obedience to the elders, respect to God- and on the other hand, they introduce practices linked to the societies of destination, such us removing privileges, as a way of punishment and the use of reasoning and negotiation among different viewpoints as an educational strategy. Likewise the conceptions of boy/girl, gender and authority get transformed.In the case of adolescents it was observed a certain continuation of the family values. Their valuation scale gets adjusted with their observations in the new environment. They start to use retort and confrontation with the adults. They also incorporate values such as economic independence and the capacity to choose on matters that concern them: friends, study and work.- The schooling, the learning of Catalan, and the School as tools of inclusion and social mobility: for the parental figures, the schooling and the fact that their children learn Catalan has an instrumental value, as they consider that are the best way to get good jobs when they grow up. The school shows a strong factor of social inclusion, especially when linked with the community environment and when a relationship of alliance can be established among the families.- Conditions associated with more favorable trajectories of inclusion: the way the transnational family has configured, the possibility of reconstruction and the wealth of social networks in the society of destination, the support and implication of the father in the raising and education of his children and the possibility of fathers and mothers to consent to processes of negotiation with their adolescent children.The study proposes recommendations directed to the services and institutions in the society of destination, to the families and to subsequent investigations.

Uppsatsen syftar till att undersöka om redovisningsstandarden IAS 36 efterföljs i Sverige samt om det finns indikationer på att resultatmanipulering förekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att företag utnyttjar den subjektiva bedömningen av goodwill som standarden ger utrymme för, genom att antingen skriva ned för mycket eller avsiktlig fördröja och skriva ned för lite. Genom ett Mann-Whitney U-test påvisades att IAS 36 efterföljs av företag på Stockholmsbörsen. Vidare utfördes två multipla regressionsanalyser för att undersöka skuldsättningens påverkan på överdrivet stora goodwillnedskrivningar. Resultaten av regressionsanalyserna påvisar att skuldsättning inte har en signifikant påverkan på överdrivet stora nedskrivningar. Ett samband fanns dock mellan skuldsättning och samtliga goodwillnedskrivningar, vilket kan indikera att resultatmanipulering i form av för små nedskrivningar kan förekomma.