I denna studie undersöktes hur bilders betydelse förändras över tid och när de byter medium. Till undersökningen användes Albrecht Dürers kopparstick Riddaren, Döden och Djävulen (1513) som remedierades till 3D-grafik efter att först ha analyserat enligt en ikonografisk/ikonologisk metod.En artefakt skapades som sedan tillsammans med Dürers verk användes som grund för ett antal kvalitativa intervjuer. Resultatet tolkas som att det finns ett intresse och värde med remediering av kulturarv till 3D-grafik.En fortsättning av arbetet kunde vara att i samrådan med pedagoger utveckla en interaktiv artefakt till museum.

<p>Moln har många egenskaper som gör dem till väldigt utmanande objekt att åskådliggöra i datorgrafikapplikationer. Dess form är högst oregelbunden och med svårdefinierade gränser. De har transparenta egenskaper och ljuset sprids i molnen och skapar ljusfenomen som är svåra att beskriva. Till detta kommer även att alla människor har en klar uppfattning hur moln ser ut och kan därför lätt upptäcka om de renderade molnen inte ser ut som förväntat.</p><p>Målet med denna rapport är att hitta ett bra sätt att modellera tredimensionella moln samt rendera dessa i realtid. Det presenterade resultatet beskriver en enkel men effektiv modelleringsmetod där ellipsoider används. Dessa moln visualiseras därefter med en mängd billboardar. Denna renderingsmetod ger bra prestanda och hanterar objekt inuti moln på ett bra sätt.</p>

Moln har många egenskaper som gör dem till väldigt utmanande objekt att åskådliggöra i datorgrafikapplikationer. Dess form är högst oregelbunden och med svårdefinierade gränser. De har transparenta egenskaper och ljuset sprids i molnen och skapar ljusfenomen som är svåra att beskriva. Till detta kommer även att alla människor har en klar uppfattning hur moln ser ut och kan därför lätt upptäcka om de renderade molnen inte ser ut som förväntat. Målet med denna rapport är att hitta ett bra sätt att modellera tredimensionella moln samt rendera dessa i realtid. Det presenterade resultatet beskriver en enkel men effektiv modelleringsmetod där ellipsoider används. Dessa moln visualiseras därefter med en mängd billboardar. Denna renderingsmetod ger bra prestanda och hanterar objekt inuti moln på ett bra sätt.

Föreliggande studie har haft för avsikt att genom enkäter undersöka likheter och skillnader mellan branschaktiva 3D-grafikers arbetsprocesser. Målet har varit att öka insikten i den 3D-grafiska arbetsprocessen för visualisering av interiörmiljöer. Studien är tänkt att identifiera vilka arbetsmoment som är mest tidskrävande och varför. En ökad insikt i denna process kan leda till förbättrad kommunikation och förståelse mellan kund och byrå. Respondenternas beskrivningar av arbetsprocessen liknade varandra och stämmer till stor del även med beskrivningar i litteraturen. De flesta av respondenterna upplevde modellering som det mest tidskrävande tekniska momentet. God kommunikation med kunden ansåg respondenterna vara viktigt för att undvika onödig korrektur, vilket beskrevs som problematiskt och tidskrävande. Respondenterna hade erfarenhet från referensmaterial av varierande kvalitet, vilket kan påverka ett projekts tidsåtgång.

KASTiS, Kulturarv och spelteknologi i Skaraborg

No description available.

I detta examensarbete skapades illustrationer och modeller i digital 3D-grafik, föreställande den svenske skalden Carl Michael Bellman (1740 - 1795). Förebild för arbetet var en 2D-bild i detta fall Per Krafft d.ä:s (1724 - 1793) målning av Bellman från 1779. Arbetet utfördes med föresatsen att åstadkomma en så realistisk återgivning av en verklig karaktär som var rimligt tidsmässigt. Den modellerade karaktären poserades och renderades i flera bilder. Den praktiska delen av arbetet resulterade alltså i en remediering av en målning till digital 3D-grafik. Remedieringarna av karaktären Bellman utformades för att användas i en undersökning som syftade till att studera följande: Vilken typ av komplikationer skulle remediering av kulturarv kunna innebära? Om det finns komplikationer, är dessa i så fall olika beroende på syftet med den realistiska gestaltningen, exempelvis om den utförs i undervisnings- eller underhållningssammanhang? Studien utvärderades via en kvalitativ undersökning, med frågor till tre informanter vilka arbetar som museipedagog (konst- och kulturhistoriker), antikvarie (arkeolog) samt författare/journalist (medie- och kommunikationsvetenskap). Undersökningsresultatet redovisas i en diskuterande text där även en diskussion förs om framtida arbete.

Syftet med detta kandidatarbete var att använda rhizomatik som förhållningssätt i skapandet av spelgrafik. Vi valde rhizomatik som synsätt för att vi ansåg att skapandet av 3D-grafik var stagnerande. Målet var att utvidga vyerna i skapandet av 3D-grafik för att eventuellt kunna framställa nya och intressanta arbetssätt.  Rhizomatik som förhållningssätt blev problematiskt när det applicerades till hierarkiska mjukvaruprogram. Att ständigt förhålla sig till detta under praktiskt arbete blev okontrollerat. Eftersom rhizomatiken i sig är så pass ostrukturerad och försöket att kontrollera rhizomatiken till en praktisk nivå blev näst intill omöjlig. Vi insåg att rhizomatiken är för fri för att användas som ett stadigt förhållningssätt i skapandet av 3D-grafik. Vi försökte kontrollera rhizomatiken under det praktiska arbetet och vi insåg att det då inte blir ett rhizomatiskt arbete. / The aim with this bachelor thesis was to apply rhizomatics as an approach when creating game graphics. We choose rhizomatics as an approach because we believed that the creative part of 3D-graphics was stagnating. The purpose was to possibly broaden the horizons within the creative part of 3D-graphics to present new and interesting ways of working with it. Rhizomatics as an approach turned problematic when applied to hierarchical software programs. To constantly have this approach during the practical work, turned out to be difficult to control. The reason being is that the rhizomatic itself lacks structure and to try to control rhizomatics on a practical level became almost impossible. We realized that the rhizomatics was too free to be used as a consistant approach when it comes to creating 3D-graphics. We tried to control the rhizomatics during the practical work and came to the conclusion that it does not become a rhizomatic work.

Detta arbete undersöker om peka-och-klicka-äventyrsspel kan ta hjälp av andra spelgenres sätt att tydliggöra ett interagerbart objekt. För att undersöka detta applicerades tre olika grafiska designval hos 3D-texturer på interagerbara objekt i en 3D-spelmiljö. Arbetet undersökte även vilken av dessa texturversioner som framförallt hjälpte informanterna att identifiera de interagerbara objekten utan att de var för uppenbara. Den teoretiska grunden innefattade teorier om perception, färglära och gränssnittens påverkan på immersion. Men även begrepp som ”affordance”, ”conceptual model” och realistisk spelgrafik har behandlats. Tolv informanter fick se de tre olika 3D-texturversionerna för de interagerbara objekten på renderade bilder från en 3D-spelmiljö. Texturversionerna var färgstarka, skarpa och 3D-texturer med gradient. De kvalitativa intervjuerna med informanterna gav resultatet att skarpa 3D-texturer var den texturversion som var mest lämpad att användas som komplement till ett peka-och-klicka-äventyrsspel för att hjälpa informanterna att identifiera de interagerbara objekten.

Kopplingen mellan färg och känslotillstånd är någonting som många forskare har studerat under en lång tid. Denna undersökning kommer att utgå ifrån Robert Plutchiks befintliga forskning och teorier och fördjupa sig på hur färg faktiskt kan kopplas till känslotillstånd. Någonting som undersökningen även kommer att gå in på är huruvida det finns en differens i hur personer med nedsättningar i sitt färgseende uppfattar och tolkar färg och kommer även att jämföras med personer med normalt färgseende. Studien kommer att grunda sig i fyra olika bilder gjorda ut efter specifika färger som är kopplade till känslotillstånd. Genom kvalitativa intervjuer kommer sedan att informanter, indelade i två testgrupper, få svara på frågor och koppla olika känslotillstånd till hur de uppfattar bilderna. Datan från studierna kommer sedan att presenteras i resultat och analyseras för att slutgiltigen diskuteras.