<p>Studiens syfte är att undersöka 6-åringars tankar och förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen. I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har inspirerats av en fenomenologisk livsvärldsfilosofi och vi kommer att bearbeta och analysera informanternas uttalanden med hjälp av meningskoncentrering. Vi kommer att bearbeta och analysera informanternas intervjusvar under centrala teman. Lek innefattar många varierande lekområden i 6-åringens livsvärld, miljön i förskolan och hemma. 6-åringen leker ensam ibland, men föredrar att leka med kamrater. Ett intressant resultat var att barnen definierade dataspel, tv-spel och tv tittande som lek, vilket var ett oväntat resultat. 6-åringen har svårt att konkretisera sina förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen, men kan efter sitt första besök i förskoleklassen beskriva miljön och leksakerna.</p>

Studiens syfte är att undersöka 6-åringars tankar och förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen. I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har inspirerats av en fenomenologisk livsvärldsfilosofi och vi kommer att bearbeta och analysera informanternas uttalanden med hjälp av meningskoncentrering. Vi kommer att bearbeta och analysera informanternas intervjusvar under centrala teman. Lek innefattar många varierande lekområden i 6-åringens livsvärld, miljön i förskolan och hemma. 6-åringen leker ensam ibland, men föredrar att leka med kamrater. Ett intressant resultat var att barnen definierade dataspel, tv-spel och tv tittande som lek, vilket var ett oväntat resultat. 6-åringen har svårt att konkretisera sina förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen, men kan efter sitt första besök i förskoleklassen beskriva miljön och leksakerna.

Förskolans läroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssätt är en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lärande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv på lärande genom just denna undervisningsform. Syftet är att undersöka lärande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-åringar i förskolan. Undersökningen är kvalitativ till följd av att avsikten är att få en fördjupad förståelse för lärande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteori utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Två analysformer har använts vid bearbetningen av det empiriska materialet, dessa är fenomenografisk analys och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att många barn uppfattar att de har inflytande i sitt lärande till följd av att deras frågor och det de är intresserade av att ta reda på är en del i undervisningen. Men det framkommer också att det finns barn som upplever att det är svårt att formulera frågeställningar och att veta vad de är intresserade av att ta reda på i temat. Barnen beskriver att lärande i den tematiska undervisningen sker genom att barn och lärare tillsammans forskar och undersöker temats kunskapsområden. Barnen upplever att det finns olika gynnsamma faktorer som bidrar till deras lärande i tematisk undervisning. Exempel på sådana gynnsamma faktorer är att barnen får ställa hypoteser och pröva dessa, att de samarbetar med andra barn för att finna lösningar samt att får använda olika redskap och uttrycksformer i undervisningen. Det framkommer dock att leken inte är en av dessa uttrycksformer. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete